Mittuniversitetet Avdelningen för Ekonomivetenskap och Juridik Examinator:xxxx Handledare: Darush Yazdanfar Författare: Frida Forslund, Frfo1701@student.miun.se Jack Eriksson, Jaer1800@student.miun.se Datum: 2021-01-06
Förord
Vi författare har egna erfarenheter av att arbeta ideellt i idrottsföreningar som
redovisningsansvariga och vet därför hur svårt och tidskrävande arbetet med redovisning kan vara. Vi har därför med stor nyfikenhet tagit oss an detta ämne och hoppas att fler i framtiden tar efter med forskning. Vi har uppmärksammat att många inte kan tänka sig arbeta ideellt, därav tror vi att forskningen kan bidra till att motivera ideell arbetskraft framåt.
Vi vill rikta ett stort tack till alla som varit inblandad i våran resa på Mittuniversitetet dessa tre år. Det har varit lärorika år som gett en bra grund för vad som väntar i framtiden. Vi vill särskilt tacka vår handledare Darush Yazdanfar som stöttat och uppmuntrat oss med denna uppsats.
--- ---
Jack Eriksson Frida Forslund
Sammanfattning
Ideella föreningar kräver många timmars ideellt arbete för att fungera. Alla föreningar behöver en redovisningsansvarig som sköter ekonomin och bokföringen. Arbetet med redovisning kan vara svårt utan rätt kompetens. Eftersom ingen ersättning ges när man arbetar ideellt så krävs det att den redovisningsansvariga motiveras av andra faktorer. Trots det tidskrävande arbetet finns de flera redovisningsansvariga som kämpar för sina föreningars överlevnad. Men vad motiverar dessa personer att utan ersättning arbeta med redovisning?
Studiens syftet är att beskriva och analysera motivationen hos fem redovisningsansvariga i ideella idrottsföreningar. Men även analysera om det finns någon skillnad mellan
motivationen hos de redovisningsansvariga och vad tidigare forskning har visat sig motivera personer vid andra roller i ideella föreningar. Studien har en analytisk utgångspunkt i inre- och yttre motivation. En intervjustudie har genomförts med fem stycken
redovisningsansvariga för att besvara syfte och frågeställningar. Respondenternas
idrottsföreningar är alla verksamma i Västernorrlands län. Det framkommer att det är svårt att hitta någon som vill vara redovisningsansvarig i de ideella idrottsföreningarna och de som utförde arbetet gör det till största del för att hjälpa föreningen eller för att deras barn är aktiva inom föreningen. Samt för att de redovisningsansvariga besitter den kompetens som krävs för att ta på sig ansvaret med redovisning i en ideell idrottsförening.
Nyckelord:
Redovisning, Ideellt arbete, Motivation, Drivkrafter, Idrottsföreningar
Abstract
Non-profit associations require many hours of non-profit work. All associations need an accountant who handles the finances and accounting. The work with accounting can be difficult without the right skills. Since no remuneration is given when working for free, it is required that the person responsible for accounting is motivated by other factors. Despite the time-consuming work, there are several accounting managers who are fighting for the survival of their associations. But what motivates these people to work with accounting for their association without compensation? The purpose of this study is to describe and analyze the motivation of five accounting managers in non-profit sports associations. But as well to analyze whether there is any difference between the motivation of those responsible for accounting and what previous research has shown motivates people in other roles in non-profit sports associations. The analysis of the study is based on intrinsic and extrinsic motivation. An interview study was conducted with five accountants to answer the purpose and questions. The respondents' sports associations are all active in Västernorrland County.
The study shows that it is difficult to find someone who wants to be responsible for
accounting in the non-profit sports associations and that those who carried out the work do so mostly to help the sports association or because their children are active in the association.
And another important finding is that the respondents possess the skills required to take on responsibility with finances and accounting.
Keywords:
Accounting, Non-profit work, Motivation, Driving forces, Sportsassociations
Innehållsförteckning
1. Inledning 8
1.1 Problemdiskussion 8
1.2 Problematisering och forskningsfrågor 9
1.3 Syfte 10
1.4 Avgränsningar 10
2. Teoretisk referensram 11
2.1 Definitioner 11
2.1.1 Motivation 11
2.1.2 Ideell förening 11
2.2 Redovisning i ideella föreningar 12
2.3 Teoretiskt ramverk 12
2.3.1 Self-determination Theory 12
2.3.2 Fem-faktor modellen 13
2.3.3 Maslows behovspyramid 14
2.4 Tidigare empiriska studier 14
2.4.1 Inre motivation 15
2.4.2 Yttre motivation 15
2.4.3 Kombination av inre och yttre motivation 16
2.5 Tabell för vetenskapliga artiklar 17
2.6 Operationalisering 18
2.7 Analysmodell 19
3. Metod 21
3.1 Litteraturgenomgång 21
3.2 Datainsamling 21
3.3 Urval 22
3.4 Genomförande 23
3.5 Trovärdighet och etiska aspekter 24
3.6 Analys av data 24
4. Empiri 26
4.1 Redovisningsansvarig 1 26
4.2 Redovisningsansvarig 2 27
4.3 Redovisningsansvarig 3 28
4.4 Redovisningsansvarig 4 29
4.5 Redovisningsansvarig 5 30
5. Analys 32
5.1 Utgångspunkt i analysen 32
5.2 Inre motivation 33
5.3 Yttre motivation 34
6. Slutsater och framtida forskning 36
6.1 Slutsats 36
6.2 Framtida forskning 37
Referenslista 39
Bilagor 43
Bilaga 1 - Intervjufrågor 43
Bilaga 2 - Informationsmail till respondenterna 44
Figurförteckning
Figur 1. Self-determination Theory 13
Figur 2. Maslows behovspyramid 14
Figur 3. Analysmodell 20
Tabellförteckning
Tabell 1. Sammanfattning av vetenskapliga artiklar 17
Tabell 2. Operationalisering av teoretiska begrepp 19
Tabell 3. Presentation av intervjupersoner 23
Tabell 4. Sammanställning av empiri 32
Ordlista
Här presenteras en ordlista med väsentliga begrepp som används kontinuerligt, detta för att ge läsarna en förförståelse inom det som tas upp i studien.
Redovisningsansvarig: En person som ansvarar för ekonomi och bokföring i en förening kallas för redovisningsansvarig. Personen kan även benämnas som kassör.
Ideell förening: I en ideell förening ingår det personer med gemensamt intresse där en föreningsstyrelse bestämmer riktningen. Detta bygger på frivilligt arbete från styrelsen och medlemmarna. Syftet i föreningen får inte vara att gynna medlemmarna ekonomiskt. Det är även demokratiska principer som gäller i ideella föreningar.
Styrelse: I styrelsen ingår personer som är förtroendevald av medlemmarna och har som uppdrag att styra föreningen.
Medlemmar: Personer som är delaktiga i en föreningen kallas medlemmar.
Bokslut: En sammanställning av bokföringen.
Årsredovisning: En rapport som innehåller sammanfattande information av årets räkenskaper.
1. Inledning
I detta avsnitt presenteras förutsättningar till problematiseringen där en problemdiskussion framförs. Fortsättningsvis presenteras studiens problematisering tillsammans med
forskningsfrågor. Avsnittet avslutas med syfte och avgränsningar.
1.1 Problemdiskussion
En idrottsrörelse grundar sig på det ideella arbetet (Riksidrottsförbundet, 2019). Medlemmar i idrottsrörelsen ägnar många timmar åt sin idrott, som organisationsledare, tränare,
funktionärer eller med administrativa arbetsuppgifter som till exempel redovisning.
Människorna i dessa organisationer har ofta ett brinnande intresse för idrotten samt upplever en gemenskap med de andra medlemmarna. Många väljer att arbeta ideellt trots att detta inte medför någon lön. I de ideella idrottsföreningarna finns det inga ägare och därav inget avkastningskrav. Detta gör att medlemmarna har möjlighet att styra organisationen åt den vision som förening vill eftersträva. Enligt Riksidrottsförbundet ska alla människor som vill få möjlighet att vara med i en ideell idrottsförening. En ideell organisation kan inte ställa krav på de engagerade i föreningen eftersom de inte får ersättning för det, vilket gör att
idrottsföreningarna måste förlita sig på att medlemmarna i föreningarna ställer upp i den utsträckning som krävs för att verksamheten ska vara fungerande och utvecklas. (RF, 2019) menar att ideellt arbete är idrottsföreningarnas absolut viktigaste resurs. Därför blir det viktigt att idrottsföreningar hittar personer som är villiga att ställa upp och arbeta utan ersättning.
Även Tooley & Hooks (2019) menar att ideellt arbete är viktigt för de ideella
organisationerna och menar att 54% inte skulle uppnå sitt mål eller kunna drivas framåt om det inte vore för det ideella arbetet.
I ideella organisationer är redovisningen vägen in för att medlemmarna ska få en bild av hur organisationen mår och fungerar (Gustafson, 2006). Den är av yttersta vikt eftersom de ideella organisationerna drivs i avsaknad av vinstsyfte och istället för att tillfredsställa medlemmarna. Kraven på hur redovisningen ska upprättas i en ideell förening är färre än i vinstdrivande företag, vilket leder till en stor variation i standard och utförande. Samtidigt menar hon att organisationer får allt svårare att rekrytera personer som ställer upp och arbetar ideellt. Eftersom ideella föreningar till skillnad från vinstdrivande företag inte kan motiveras av faktorer som vinst och belöningssystem är det viktigt att hitta andra faktorer som
motiverar ideellt arbetande personer. (Gustafson, 2006) Schlesinger, Klenk & Nagel (2015) kommer fram till att idrottsföreningar har allt svårare att rekrytera personer på administrativa poster, speciellt till svårare arbetsområden. Därför är det viktigt att veta vad som får personer att arbeta ideellt som redovisningsansvarig.
Tidigare forskning av Allen & Shaw (2009) visar att motivation till ideellt arbete fås om det finns ett värde för personen som utför det. Giel & Breuer (2019) anser att människor blir motiverad när den förväntade belöningen är större än den förväntade kostnaden och Phillips
& Phillips (2010) menar på att de mest meningsfulla motivationsfaktorerna varken behöver vara dyra eller svåra att skaffa. Den ideellt arbetande ska också ha möjlighet att visa sin kompetens och lära sig nya saker (Allen & Shaw, 2009; von Essen, 2014; Daria & Maria, 2020). En annan viktig faktor är viljan att hjälpa andra samt familjära anledningar, till
exempel att barnen är aktiv i föreningen (Koutrou & Downward, 2016; Engelberg, Skinner &
Zakus, 2014; von Essen, 2014;Wymer & Starnes, 2001;Clary & Snyder, 1999). Ryan &
Deci (2000) har tagit fram en teori som heter Self determination theory (SDT) som bygger på inre och yttre motivation. Deras studie visar att både inre och yttre motivation kan motivera till ideellt arbete men att den inre motivationen är större. I en ytterligare studie utförd av Wang (2004), som specifikt vänder sig till motivationen hos ideellt arbetande i
idrottsföreningar, kommer han fram till att motivationen för ideellt arbete är uppdelad i fem komponenter som påverkar. Dessa är; Altruistiskt värde, Personlig utveckling, Samhällsoro, Självförbättring och Social anpassning. Hans studie visar att alla dessa faktorer hade hög påverkan på motivationen. Maslows (1987) har också i sina studier av människans motivation tagit fram en modell som kallas för Behovspyramiden. Denna menar att motivationen grundar sig i mänskliga behov och att människan vid varje given tidpunkt har ett behov som behöver uppfyllas (Maslow, 1987). SDT och Maslow behovspyramid är klassiska modeller som har används på tidigare forskning för motivation generellt och ger därför en bra grund, därav anses dessa teoretiska modeller intressant att tillämpa på motivationen hos
redovisningsansvariga. Fem-faktor modell riktar sig till just motivationen i samband med idrott och ideellt arbete på sportevent vilket gör den relevant eftersom denna studie är avgränsad till idrottsföreningar.
Den tidigare forskningen grundar sig på det ideella engagemanget överlag (Allen & Shaw, 2009; Daria och Maria, 2020; Koutrou & Downward, 2016; Engelberg, Skinner & Zakus, 2014; von Essen, 2014; Wymer & Starnes, 2001; Clary & Snyder, 1999; Giel & Breuer, 2019). När rekryteringen på till exempel administrativa områden blir svårare så är det viktigt att specifikt ta reda på vad som motiverar personerna att ta på sig ansvaret för det
administrativa redovisningsarbetet (Schlesinger, Klenk & Nagel, 2015). Wicker (2017) menar även att större hänsyn behöver tas till att motivationen skiljer sig för olika ideella målgrupper.
Utan redovisningsansvariga fungerar inte de ideella idrottsföreningarna (Gustafsson, 2006).
De ideella idrottsföreningarna är viktig för hela samhället, både för att barn ska kunna röra på sig men också för att främja intressen (RF, 2019). Därför anser författarna för denna studie att det finns ett behov att hjälpa föreningarna att ta reda på vad redovisningsansvariga i ideella idrottsföreningar motiveras av. Studien kommer inte bidra till någon generaliserbar grund för vad som motiverar alla redovisningsansvariga i hela Sverige. Studien kan istället bidra till att ämnet lyfts fram samt att det kan hjälpa någon idrottsförening att motivera, rekrytera eller bevara deras redovisningsansvariga.
1.2 Problematisering och forskningsfrågor
Vad är det som motiverar en redovisningsansvarig att frivilligt lägga ner stor del av sin tid på att sköta redovisning i en förening där man inte har någon ekonomisk vinning? Vad motiverar dessa personer och vad får de ut av sitt arbete? En stor mängd empiri finns kring vad som motiverar ideellt engagemang överlag (Allen & Shaw, 2009; Daria och Maria, 2020; Koutrou
& Downward, 2016; Engelberg, Skinner & Zakus, 2014; von Essen, 2014;Wymer & Starnes 2001;Clary & Snyder, 1999; Giel & Breuer, 2019), men vad motiverar just de
redovisningsansvariga? Redovisningen är medlemmarnas insyn i föreningen och av största vikt för att föreningen ska finnas, därför är det viktigt att det finns någon som utför arbetet (Gustafson, 2006).
Av detta följer att det behövs en förståelse för vad som motiverar redovisningsansvariga till att sköta redovisning i en ideell idrottsförening. Detta kommer att göras med följande frågeställningar:
- Hur motiveras de fem redovisningsansvariga till att sköta redovisningen i sin ideella idrottsförening?
- Skiljer sig motivationen mellan dessa fem redovisningsansvariga jämfört med vad som tidigare forskning har visat sig motivera personer på andra roller i ideella idrottsföreningar?
1.3 Syfte
Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur ett urval bestående av fem redovisningsansvariga, inom ideella idrottsföreningar i Västernorrlands län, år 2020, motiveras till att utföra sitt uppdrag. Samt analysera om det finns någon skillnad mellan motivationen hos dessa fem redovisningsansvariga och vad den tidigare forskningen har visat sig motivera personer på andra roller i ideella föreningar.
1.4 Avgränsningar
I detta arbete kommer avgränsningar att göras till att endast studera fem ideella
idrottsföreningar i Västernorrlands län. Detta för att ge förutsättningar att mer djupgående kunna göra en analys av dessa ideella idrottsföreningar. Ingen av idrottsföreningarna som medverkar i studien kommer att bedriva någon elitverksamhet, studien begränsar sig istället till ideella idrottsföreningar som bedriver verksamhet för medlemmarnas ändamål. Studien har sin utgångspunkt i ett aktörsperspektiv och kommer därmed inte försöka ta fram ett generaliserbart resultat.
2. Teoretisk referensram
I detta avsnitt presenteras definitioner av väsentliga begrepp samt redovisning i ideella föreningar. Vidare introduceras ett teoretiskt ramverk som ska ge förståelse av vad som driver människor att arbeta ideellt. Studiens teoretiska perspektiv kommer bestå av
Self-determination Theory, Maslows behovspyramid och Fem faktor modellen. Samtliga teoretiska ramverk behandlar begreppet motivation. Därefter presenteras tidigare empiriska studier som ligger till grund för analysmodellen. Avsnittet innehåller även en tabell för vetenskapliga artiklar som används i studien.
2.1 Definitioner
2.1.1 Motivation
Nationalencyklopedin (2014) definierar begreppet motivation som
”Psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”
Men det är ingen entydig definition som hela forskarvärlden använder sig av. Motivation är ett svårdefinierat begrepp och kan beskrivas på flera olika sätt. Motivationen kan uppstå utifrån personen själv eller av de yttre faktorer som påverkar (Ryan & Deci, 2000).
Motivation uppstår enligt Giel & Breuer (2019) när en förväntad belöning är större än den förväntade kostnaden. Maslow (1987) definierar inte begreppet mer än att det är en
människas försök att uppnå det som kallas för fem mänskliga behov. Wang (2004) har i sin forskning tagit fram en multidimensionell konstruktion som består av hur motivationen hos idrottsvolontärer är uppbyggd. Motivation har i åratal varit ett centralt begrepp men också svårdefinierat (Ryan & Deci, 2000). I vårt samhälle har motivation värderats högt, som forskarna anser beror på de konsekvenser som motivation ger (Ryan & Deci, 2000). Denna studie baseras på Nationalencyklopedins definition av motivation som sedan utgår från tre teorier som forskare har tagit fram för att förenkla analysen av begreppet.
2.1.2 Ideell förening
Nationalencyklopedin (2020) definierar begreppet ideell förening som
“Sammanslutning som endera har en ideell målsättning, och det vare sig den bedriver eller inte bedriver ekonomisk verksamhet, eller har till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen men som inte gör
det genom ekonomisk verksamhet”
Gustafson (2006) menar att en ideell organisation är en verksamhet som utgår från sina ideella mål och sin verksamhetsidé istället för att styras av staten eller marknaden.
Internationella beteckningar som används för en ideell organisation kan vara non-profit organization eller non-governmental organization. Wijkström och Lundström (2002) anser att bortom definitionen ska också fem kriterier vara uppfyllda för att få definiera sig som en ideell förening. För att uppfylla kriterium ett ska föreningen vara formell och vara institutionaliserad. Detta verkställer man genom att ha stadgar, styrelse och regelbundna möten. Kriterium två bygger på att föreningen ska vara privat, på så sätt att den är skild från staten. Kriterium tre är att den inte ska göra utdelning till ägaren om det uppstår ett
ekonomiskt överskott. Enligt kriterium fyra ska förening vara självstyrande genom att göra egna kontroller av verksamheten. Kriterium fem är att föreningen måste kännetecknas som ideell, detta uppstår genom att det kommer bidrag eller ideellt arbete från privatpersoner. Det
anses som grundläggande faktorer för att en förening ska vara verksam (Wijkström &
Lundström, 2002).
2.2 Redovisning i ideella föreningar
Grahn et al. (2017) nämner att medlemmarna i en styrelse är förtroendevalda i ideella föreningar, vilket betyder att de övriga medlemmarna gett förtroende åt de som sitter i styrelsen. Som kassör innebär detta mycket ansvar. Det finns inga krav gällande kassörens kompetens eller utbildning, vilket gör att det är förtroendet från övriga medlemmar som påverkar ekonomiarbetet i föreningen (Grahn et al., 2017). En kassör ansvarar för uppgifter som att göra och följa upp budget, sköta in- och utbetalningar, ta hand om den löpande bokföringen, regelbundet rapportera information till styrelse och revisor samt förbereda finansiella rapporter (RF, 2019). En kassör eller redovisningsansvarig har ofta samma arbetsuppgifter i en idrottsförening. Vidare kommer termen redovisningsansvarig användas i denna studie men respondenterna kan även beröra begreppet kassör som gör att båda
begreppen kan tas upp, därav ett förtydligande om att båda begreppen betyder samma sak i denna studie.
Vanliga transaktioner som sker hos ideella idrottsföreningar är entréavgifter vid arrangemang, försäljning av korv och lotter (RF, 2019). Dessa händelser gör att föreningarna blir
bokföringsskyldiga. Det innebär att föreningen ska löpande bokföra sina transaktioner i en huvudbok med både kronologisk och systematisk ordning (Malmsten & Pallin, 2005). I bokföringsarbetet behöver varje enskild transaktion ett underlag (Malmsten & Pallin, 2005).
Bokföringen i föreningen ska gynna arbetet i styrelsen, det är viktigt för såväl medlemmar som intressenter (RF, 2019).
En förenings storlek och omsättning är två faktorer som påverkar i vilken grad ideella föreningar måste upprätta finansiell rapportering enligt bokföringsnämnden (2018), de olika typerna är årsredovisning, årsbokslut och förenklat årsbokslut. Det finns en skyldighet att upprätta årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) om föreningen under de två senaste räkenskapsåren uppfyllt ett av följande krav; mer än 50 anställda, haft en balansomslutnig på mer än 40 miljoner kronor eller haft en nettoomsättning på mer än 80 miljoner kronor. Bokföringsnämnden (2018) nämner att om en ideell förening inte uppfyller kraven för detta men har en nettoomsättning på mer än 3 miljoner ska föreningen göra ett årsbokslut, som innehåller en balans och resultatrapport samt upplysningar i föreningen.
Vidare förklaras det att det räcker med att göra ett förrenklat årsboklsut som består av balans och resultatrapport om nettoomsättningen är mindre än tre miljoner kronor
(Bokföringsnämnden, 2018). Att upprätta finansiell rapportering är tidskrävande, krav på vilket utförande som krävs för en förening påverkar även vilken tidsomfattning som behöver läggas ner för den som är redovisningsansvarig.
2.3 Teoretiskt ramverk
2.3.1 Self-determination Theory
Self-determination Theory (SDT) är en motivationsteori framtagen av forskarna Richard L Ryan och Edward L Deci. Teorin bygger på att motivation kan delas in i två delar, inre (Intrinsic) och yttre (Extrinsic) motivation (Ryan och Deci, 2000). Den inre och yttre motivationen kan sedan delas in 5 delar, (se figur 1) som är beroende av hur stor del som är inre och yttre motivation. Motivation bygger enligt Ryan och Deci (2000) på att människan behöver inspireras för att utföra handlingar. Den inre motivationen kommer från att individen
känner ren nyfikenhet eller ett intresse att utföra handlingen och det påverkar individen invärtes (Ryan och Deci, 2000). Den andra sortens motivation som Ryan och Deci (2000) lyfter är den yttre motivationen som kommer av att individen som utför handlingen är medveten om efterföljande konsekvenser. Ryan och Deci (2001) beskriver inre och yttre motivation som följande
“The most basic distinction is between intrinsic motivation, which refers to doing something because it is inherently interest- ing or enjoyable, and extrinsic motivation, which refers to doing something because it leads
to a separable outcome”
En människa som befinner sig längst till vänster i modellen är helt omotiverad. Då har personen ingen inre eller yttre motivation. Den yttre motivationen delas sedan in i fyra delar varav de två till vänster är beroende av yttre påtryckningar och tvång medan den yttre motivationen till höger (se figur 1) drivs mer av individens egna mål och personlighet. Alla dessa fyra delar grundar sig dock alltid i en yttre konsekvens. Längst till höger är den inre motivationen som innebär att människan utför handlingen för att hen själv vill, det är av helt fri vilja och välbefinnande (Ryan & Deci, 2000). SDT har fått kritik för att betalt arbete alltid är beroende av yttre motivation i form av lön, även om det finns inre motivation (Latham, 2017). Latham (2017) är kritisk till om det överhuvudtaget kan finnas inre motivation på ett avlönat arbete. I detta arbete finns det ingen lön i bilden vilket gör teorin mer optimal.
Figur 1. Self-determination Theory (Ryan och Deci, 2000)
2.3.2 Fem-faktor modellen
Fem-faktor modellen är en motivationsteori framtagen av forskaren Paul Z Wang (2004) i samband med motivationsforskning. Istället för att utgå från mänskliga behov utgår Wang (2004) i sin forskning och framtagandet av modellen, från motivation hos personer som är aktiv inom ideella idrottsföreningar. Wang (2004) anser att det finns fem olika delar som kan motivera dessa personer. De delarna är; Altruistiskt värde (Altruistic value) som bygger på samma sak som Ryan och Deci (2000) lyfter i sin forskning, att människan motiveras av en inre drivkraft. Enligt Wang (2004) kan detta vara i form av att uttrycka empati och hjälpa andra människor för att man själv vill. Personlig utveckling (Personal development) handlar om att vilja lära sig nya saker och utvecklas på ett personligt plan, vilket också både Maslow (1987) och Ryan och Deci (2000) lyfter som motivationsfaktorer. Samhällsoro (Community
concern) menar Wang (2004) motiverar individer att bidra till det samhället man lever i, både i form av fri vilja men också i form av tvång. Han menar att individer känner sig nästan obligerad att bidra. Egocentrism (Ego enhancement) innebär positiva drivkrafter av egot. Den sista faktorn är Social anpassning (Social adjustment) och den grundar sig på relationen till andra människor, både i syfte att umgås med människor den tycker om men också bilden andra människor får av det arbete en själv gör. (Wang, 2004)
2.3.3 Maslows behovspyramid
Abraham Maslow (1987) har i sin forskning på området motivation kommit fram till att människan drivs av ett flertal behov. Maslow ordnar dessa i vad han kallar för en behovspyramid som består av fem platåer med mänskliga behov (Bruzelius & Skärvad, 2017). De två första platåerna bestående av de fysiologiska- och säkerhetsbehoven, är vad Maslow kallar för grundläggande behov. Om inte dessa är uppfyllda tar sig inte människan vidare i behovspyramiden (Bruzelius & Skärvad, 2017). De Fysiologiska behoven är de delar som människan behöver för att överleva, till exempel mat och vatten. Säkerhetsbehoven är de behov som gör att vi skyddar våra fysiologiska behov och undviker hot och attack.
Kontaktbehov är det behovet som gör att människan söker sig till andra och vill känna tillhörighet och ingå i sociala sammanhang. Uppskattning och statusbehov gör att individen vill bli sedd och uppskattad, här lyfter Maslow fram respekt som en viktig del.
Självförverkligande behov är spetsen på pyramiden, här vill människan nå sin potential och självförverkligande (Bruzelius och Skärvad, 2017). Tillsammans menar Maslow (1987) att dessa delar utgör de mänskliga behoven och när ett steg är uppfyllt klättrar människan vidare till nästa steg. Avsaknaden av dessa behov är enligt Maslow vad som driver människan framåt och motiverar (Maslow, 1987). I grunden uppstår motivation således när ett behov inte är uppfyllt (Maslow, 1987). Kritik har getts till Maslows behovspyramid eftersom den inte har stöd i någon empiri utan endast grundar sig på Maslows egna erfarenheter (Bruzelius &
Skärvad, 2017).
Självförverkligande Uppskattning och status
Kontaktbehov Säkerhetsbehov Fysiologiska behov
Figur 2. Maslows behovspyramid (Egen illustration)
2.4 Tidigare empiriska studier
Ingen tidigare forskning har gjorts där specifikt motivationen hos redovisningsansvariga har studerats utan tidigare empiriska studier har haft sin utgångspunkt i ideellt arbete överlag (Allen & Shaw, 2009; Daria och Maria, 2020; Koutrou & Downward, 2016; Engelberg,
Skinner & Zakus, 2014; von Essen, 2014; Wymer & Starnes, 2001; Clary & Snyder, 1999;
Giel & Breuer, 2019). Hallmann & Harms (2012) har identifierat flera studier som visar att motivationen skiljer sig mellan olika personer och målgrupper. Den tidigare forskningen visar att motivationen kan vara av inre eller yttre karaktär alternativt av en kombination av dessa (Ryan & Deci, 2000). Motivation kan grunda sig i inre faktorer (Zhang & Connaugthon, 2010; Koutrou & Downward, 2016; Ainsworth, 2020; Reber, 1995). Motivationen kan också vara av yttre karaktär (Engelberg, Skinner & Zakus, 2014; Rehberg, 2005; Hong & Andrew, 2013; Phillips & Phillips, 2010). Ibland är det en blandning av inre och yttre faktorer (Daria
& Maria, 2020; von Essen, 2014). Hayton (2016) kommer i sin studie fram till att
motivationen till en början grundar sig på yttre faktorer men att den över tid ändrar sig och blir av inre karaktär. Daria & Maria (2020) lyfter också fram att motivationen kan skilja sig i olika åldrar. Bang, Ross & Reio (2013) menar att motivationen till ideellt arbete kräver att man väger fördelar mot nackdelar, där varken det ena eller andra kan uteslutas och
motivationen kan då vara av olika slag.
2.4.1 Inre motivation
May, Zhang & Connaugthon (2010) kommer i sin studie fram till att värderingar och förståelse är en stor anledning till att man engagerar sig ideellt. De får medhåll från Reber (1995) som också ser motivationen som en inre process som grundar sig i värderingar.
Studien utförd av May, Zhang & Connaugthon (2010) gjordes på 515 ideellt engagerade i idrottsföreningar och visar att egna värderingar och även andras värderingar är de faktorer som motiverade mest. (May, Zhang & Connaugthon, 2010)
Koutrou & Downward (2016) undersöker motivationen till ideellt arbete i en rugbyförening.
Detta genomfördes med en femskalig mätning där respondenterna (n=160) fick kryssa i hur stor andel ett visst antal variabler stämmer in på deras motivation. Resultatet visar att de variabler som får störst andel är att hjälpa andra människor som har ett medelvärde på 4,2. På andra plats kommer egna behov eller intresse med 4,1 i medelvärde. (Koutrou & Downward, 2016) Även Engelberg, Skinner & Zakus (2014); von Essen (2014);Wymer & Starnes (2001) ochClary & Snyder (1999) anser att viljan att hjälpa andra människor är en stark
motivationsfaktor.
Ytterligare en studie gjord av Ainsworth (2020) analyserar motivationen i volontärarbete.
Analysen gjordes på 310 volontärarbetare via en enkätundersökning. Studiens resultat visar att den viktigaste faktorn är att personerna som arbetar ideellt känner ett ägarskap.
Ägarskapet bidrar inte bara till motivationen för just den individen utan bidrar också till en positiv attityd till volontärarbete överlag. Författaren menar att ägarskapet kan användas som ett verktyg för att rekrytera arbetare. Ett enkelt sätt att få in ägarskapet är att använda ord som
“din” och “vår” organisation. (Ainsworth, 2020) 2.4.2 Yttre motivation
Engelberg, Skinner & Zakus (2014) anser att yttre faktorer är de viktigaste. I deras studie som undersöker motivationen till ideellt arbete visar det sig att den största anledningen är att man har barn som är aktiv i en idrottsförening. Att har barn som är aktiv i föreningen är en viktig motivationsfaktor, det menar ävenBusser &Carruthers (2010). I deras studie visar det sig att 90% av de ideella arbetarna har barn i sin förening. Detta gör att personerna både vill ställa upp men också känner en skyldighet att göra det (Busser & Carruthers, 2010). Många av de personer som inte har barn i en förening har som största motivationsfaktor att man tidigare i livet själv har varit aktiv i ideella föreningar (Engelberg, Skinner & Zakus, 2014). Även Rehberg (2005) samt Peachey, Lyras, Cohen, Bruening & Cunningham (2014) lyfter yttre
faktorer och menar att motivationen grundar sig i att få förmåner, utgångspunkten är
egoistiska skäl. Kim, Hong & Andrew (2013) kan i sina studier finna att det finns en hög grad av motivation när det är stor prestige att medverka i idrottsföreningen eller på ett sportevent.
Att känna tvång är även en vanligt förekommande yttre motivationsfaktor (Wymer & Starnes, 2001; Busser & Carruthers, 2010). Många ideella arbetare känner en plikt att antingen hjälpa sin förening eller vänner och familj som är aktiv i en förening (Wymer & Starnes, 2001). Det kan också vara en plikt gentemot samhället, att man vill bidra till sitt lokala närområde (Clary
& Snyder, 1999). Denna samhällsplikt ingår i det teoretiska begreppet samhällsoro som Wang (2004) har i sin modell.
2.4.3 Kombination av inre och yttre motivation
Hayton (2016) kommer i din studie fram till att ideellt arbete är en investering i
humankapitalet. Till exempel är det en möjlighet att lära sig nya färdigheter som kan vara väsentliga i arbetslivet. Hayton (2016) använder sig av SDT och plottar ut vart i modellen de ideella befann sig vid starten till ett ideellt arbete för att sedan se om detta förändras över tid.
Resultatet visar att 34/40 personer förflyttade sig under tiden de arbetade ideellt. Många startade på någon av de två centrala yttre faktorerna i Ryan och Decis modell (se figur 1).
Många av dessa hade som utgångspunkt att arbeta ideellt för att få extra poäng eller
erfarenhet att ha på CV:t. Dock slutade 29/40 längst till höger i modellen där motivationen är helt av inre karaktär. Precis som Allen och Shaw (2009) kommer fram till i sin studie visar resultatet att den största motivationskällan är en inre motivation. Dock kan det vid rekrytering av ideellt arbetande behöva lockas med någon yttre faktor först. Allen & Shaw (2009) anser att egna psykologiska behov som självständighet, släktskap och kompetens är viktiga inre faktorer. Även Allen & Bartle (2014) anser att motivation grundar sig på inre faktorer och får medhåll från Philips (1982) som anser att ideellt arbete är grundat i de inre faktorerna
altruistiskt värde och en osjälviskhet. Altruistiskt värde är detsamma som Wang (2004) tar upp i sin modell (se rubrik 2.3.2).
I en studie utförd av Johan von Essen (2014) undersöks hur 40 ideellt arbetande personer själva upplever ideellt arbete. Respondenterna har varierande roller i föreningarna, allt från administrativt arbete till coaching och olika former av sociala roller. I studien kommer von Essen (2014) fram till att de ideellt arbetande själva hade en vinning av att arbeta obetalt, i form av vänner, kunskap, hälsa och personlig utveckling. Somliga tycker att jobbet som görs förtjänar ekonomisk ersättning som vilket annat arbete som helst, men de flesta har vinning ändå i andra former. En av respondenterna beskriver ideellt arbete som att det inte är någon börda utan istället något som görs av egen fri vilja. Resultatet är en blandning av inre och yttre faktorer.
I en studie utförd av Daria & Maria (2020) undersöks motivationen hos volontärer vid
sportevent. I studien lyfts ålder som en viktig variabel som påverkar motivationen. Resultatet visar att ålder kan spela roll för vilken typ av motivation som är störst. Även om denna miljö skiljer sig från den ideella idrottsföreningen så anses denna forskning ändå rimlig att lyfta eftersom den är gjord nyligen och berör motivationen vid ideellt arbete. I studien delades respondenterna in i tre åldersgrupper för att kunna jämföra om motivationen skiljer i olika åldrar; 0-18, 19-21 och äldre än 21. Resultatet visar att personer som är 0-18 år främst motiveras av respekten från andra människor. Personer i åldersgruppen 19-21 år motiveras främst av att lära sig nya saker medan den äldsta gruppen främst motiveras av att hjälpa andra människor. Det är en tydlig skillnad mellan vad som motiverar i olika åldersgrupper.
2.5 Tabell för vetenskapliga artiklar
Tabell 1. Sammanfattning av vetenskapliga artiklar
Författare År Innehåll Metod & urval
Philips 1982 Motivationen kommer av inre faktorer 1160 intervjuer med personer involverade i ett volontärprogram som hjälper barn
Clary & Snyder 1999 Viljan att hjälpa andra och hjälpa
samhället samt lära sig saker Meta studie för att sammanfatta litteratur
Wymer & Starnes 2001 Känner plikt att bidra Sammanfattande litteraturstudie
Wang 2004 Fem-faktor modellen Enkätundersökning med 1020
personer som arbetar ideellt i idrottsföreningar i Australien Rehberg 2005 Motivation kommer av egoistiska skäl Semi-strukturerade intervjuer, 118
unga vuxna med intresse av internationellt volontärarbete Gustafson 2006 Ideella organisationer skiljer sig från
vinstdrivande företag
Pilotstudie av 39 ideella organisationers redovisning Allan & Shaw 2009 Motivation kommer från egenvärde och
möjlighet att visa kompetens men också av att utöka den
150 individer på ett sportevent som intervjuades i fokusgrupper om 3-6 personer
May, Zhang &
Connaughton
2010 Egna värderingar är en stor motivationsfaktor
Enkätundersökning med 1099 individer aktiv i ungdomsidrott och event
Phillips & Phillips 2010 De mest meningsfulla
motivationsfaktorerna behöver varken vara dyra eller svåra att skaffa
328 email enkäter från volontärer i organisationen Meal on Wheels
Busser & Carruthers 2010 Barn i föreningen men också skyldighet Kvantitativ enkätundersökning med 141 ungdomsledare
Wicker & Breuer 2012 Volontärarbete är idrottens viktigaste
resurs Analyserar data från en online
enkätundersökning gjord på 19345 tyska volontärer i icke vinstdrivna idrottsföreningar
Hallmann & Harms 2012 Motivationen skiljer sig hos olika
individer och olika målgrupper Kvantitativ analys på två stora sportevenemang, n=86 & n=83 Kim, Hong & Andrew 2013 Motivation kommer av prestige och status Enkätundersökning med 202
volontärer på ett sportevent
Bang, Ross & Reio 2013 Väga fördelar mot nackdelar Mail-undersökning av 214 individer i 22 olika ideella idrottsföreningar Engelberg, Skinner &
Zakus
2014 Motivationen kommer av att barnen är aktiv i föreningen
Intervjuer med 34 individer från 5 olika idrotter
Allen & Bartle 2014 Motivation kommer av inre faktorer 44 volontärer på en golftävling som fick besvara ett frågeformulär
Peachey, Lyras, Cohen, Bruening & Cunningham
2014 Yttre belöning i form av förmåner. Kvalitativ undersökning med 21 volontärer på idrottsevenemang
Alexander, Kim & Kim 2015 Stor mängd artiklar finns som är kvantitativ, framtida forskning borde vara kvalitativ istället
11,421 email-undersökningar med volontärer från OS 2012
Schlesinger, Klenk &
Nagel 2015 Svårt att rekrytera administrativa poster i
föreningar Kvalitativa intervjuer med 9
idrottsföreningar
von Essen 2014 Motivation kommer av vänner, kunskap, hälsa och personlig utveckling
40 intervjuer med ideellt engagerade i svenska föreningar
Koutrou & Downward 2016 Motivation kommer av att hjälpa andra människor, eget intresse, vänner och familj
Webbaserad enkätundersökning av 168 volontärer inom engelsk dam-rugby
Hayton 2016 Motivationen förändras, yttre först men övergår till inre
40 semi-strukturerade intervjuer med studenter på olika universitet som är ideellt engagerade
Graneheim, Lindgren &
Lundman 2017 Den abduktiva metoden innebär att teori och empiri har en växelverkan mellan varandra och förståelsen successivt växer fram
Jämförelse av tidigare studier, en diskuterande artikel
Wicker 2017 Större hänsyn behöver tas till att motivationen skiljer sig mellan olika målgrupper
Sammanfattande litteraturstudie som ger förslag på framtida forskning
Giel & Breuer 2019 Motivation uppstår när den förväntade
belöningen är större än kostnaden 5865 fotbollsdomare svarade på en webbaserad enkätundersökning
Tooley & Hooks 2019 Det ideella arbetet är ovärderligt för
föreningar och organisationer Webbaserad enkätundersökning med 166 organisationer
Daria & Maria 2020 Motivation kommer av respekt, att lära sig
nya saker och att hjälpa andra Enkätundersökning av 706 individer som arbetat ideellt på sportevent
Ainsworth 2020 Motivation kommer av att känna ett ägarskap
Online formulär, 310 volontärer i Nya Zeeland
2.6 Operationalisering
En tabell har skapats för att förtydliga de teoretiska begreppen med sammanfattande
definitioner för att underlätta att genomföra en analys av studien samt vilken teoretisk modell begreppen ingår i.
Tabell 2. Operationalisering av teoretiska begrepp
Teoretiska begrepp Definition Teoretisk
Modell Källa
Inre motivation - Göra något för att det i sig är
intressant eller roligt SDT Ryan & Deci, 2000 Yttre motivation - Göra något för att det leder till ett
separat resultat SDT Ryan & Deci, 2000
Altruistiskt värde - Egen fri vilja
- Hjälpa andra människor
Fem-faktor
modellen Wang, 2004 Personlig utveckling - Lära sig nya saker
- Utvecklas Fem-faktor
modellen Wang, 2004 Samhällsoro - Vill bidra till samhället
- Kan känna tvång Fem-faktor
modellen Wang, 2004
Egocentrism - Ego som driv
- Gör handlingar för sin egen skull för att stärka egot
Fem-faktor
modellen Wang, 2004
Social anpassning
- Kärnan är relationen till andra människor
- Bidra till synen av vad andra får av arbetet man gör
Fem-faktor
modellen Wang, 2004
Fysiologiska behov - Tillgång av mat och vatten Maslows behovspyramid
Malow, 1989
Brazelius & Skärvad, 2017 Säkerhetsbehovet - Känna sig säker
- Undvika hot och attacker Maslows
behovspyramid Malow, 1989
Brazelius & Skärvad, 2017 Kontaktbehovet - Söka sig till andra
- Ingå i sammanhang Maslows
behovspyramid Malow, 1989
Brazelius & Skärvad, 2017 Uppskattning och
statusbehov - Bli sedd och respekterad av andra
- Få uppskattning Maslows
behovspyramid Malow, 1989
Brazelius & Skärvad, 2017
Självförverkligande
- Uppnå potential och utvecklingsmöjligheter - Total inre motivation
Maslows
behovspyramid Malow, 1989
Brazelius & Skärvad, 2017
2.7 Analysmodell
Analysmodellen bygger på att de grundläggande behoven behöver tillgodoses innan man definierar motivation. Fysiologiska behoven och säkerhetsbehovet ingår i de grundläggande behoven. När dessa är uppfyllda anses man antingen motiveras av inre motivationsfaktorer eller yttre motivationsfaktorer. Man kan även bygga sin motivation utifrån en kombination av inre- och yttre motivation. Denna analysmodell anses kunna leda till en motiverad
redovisningsansvarig.
Grundläggande behov
↙ ↘
Inre motivation Yttre motivation
Altruistiskt värde Personlig utveckling
Samhällsoro Egocentrism Social anpassning
Kontaktbehovet Uppskattning och statusbehov
Självförverkligande
↓
Motiverad redovisningsansvarig
Figur 3. Analysmodell (Egen illustration)
3. Metod
I detta avsnitt presenteras litteraturgenomgång, datainsamling, urval och genomförande.
Vetenskapliga begrepp används för att tillämpa de strategiska valen studien bygger på. I slutet av avsnittet framkommer en diskussion av trovärdighet och etiska aspekter samt analys av data. En operationalisering av teoretiska begrepp finns även i metodavsnittet.
3.1 Litteraturgenomgång
Insamlandet av litteratur har skett med hjälp av en narrativ litteraturgenomgång. Detta för att få en ökad och fördjupad förståelse (Bryman och Bell, 2013). Bryman och Bell (2013) beskriver den narrativa litteraturgenomgången som en osäker upptäcktsfärd, vilket passar bra i en kvalitativ studie. Inhämtandet av litteraturen skedde främst via Mittuniversitetets databas
“Primo” och Google Scholar med hjälp av nyckelord som; motivation, ideella förening och redovisning. Fokus låg främst på vetenskapliga artiklar som är Peer Reviewed. Genom att studera tidigare forskning kunde en problemformulering göras tillsammans med ett syfte och två frågeställningar. Denna litteraturgenomgång utmynnade sedan i framtagandet av den teoretiska analysmodellen som vidare används i empirin.
I denna studie används en fenomenologisk utgångspunkt som grundar sig i en abduktiv metod. Fenomenologin grundar sig i att forskaren ska försöka förstå sitt forskningsfenomen utifrån respondentens egna perspektiv, detta ställer stora krav på forskarens tolkning (Arbnor
& Bjerke, 2008; Dalen, 2015). Den abduktiva metoden innebär att teori och empiri har en växelverkan mellan varandra och förståelsen successivt växer fram (Graneheim, Lindgren &
Lundman, 2017). Graneheim, Lindgren & Lundman (2017) referat till Eriksson & Lindström (1999) menar att abduktion är ett sätt att förstå underliggande mönster vilket gör det möjligt att ta sig under ytan för att förstå djupare strukturer. Ett aktörssynsätt används i studien. Ett aktörssynsätt innebär att resultatet har sin utgångspunkt i aktörernas egna upplevelser.
3.2 Datainsamling
Det finns många studier på ämnet motivation hos ideellt arbetande som har gjorts med kvantitativ metod, främst i form av stora enkätundersökningar (Wang, 2004; Daria & Maria, 2020; Ainsworth, 2020). I denna studie har en kvalitativ ansats i form av en intervjustudie valts för att få en djupare och bredare förståelse hos individerna. Med en intervju kan man få en mer träffande och beskrivande empiri eftersom respondenten kan uttrycka erfarenheter, tankar och känslor på ett mer beskrivande och utförligare sätt (Dalen, 2015; Bryman & Bell, 2013). Dalen (2015) menar att en kvalitativ intervju ger en djupare insikt om den mänskliga anpassningen till olika livssituationer. Denna metod ska användas när man vill skapa en förståelse för en unik situation eller individer i en speciell miljö (Bryman & Bell, 2013;
Dalen, 2015; Merriam, 1993). Genom att göra djupintervjuer som är semistrukturerade får respondenten möjlighet att tolka frågorna och få säga det den vill (Dalen, 2015). Alexander, Kim & Kim (2015) nämner att de flesta undersökningar kring motivation för ideellt arbete är genomförda med kvantitativ metod och argumenterar för att kommande undersökningar borde använda sig av en kvalitativ metod för att kunna nå djupare och hitta andra upptäckter kring motivation för ideellt arbete. Det finns ingen risk att frågorna blir för snäv men
författarna får en möjlighet att styra ämnet delvis (Bryman & Bell, 2013). Dalen (2015) anser att det är viktigt att ha en bra och testad intervjuguide när man utför semistrukturerade
intervjuer. Denna ska baseras på centrala teman och frågor som tillsammans täcker de viktigaste delarna (Dalen, 2015). Intervjuguiden har baserats på studiens syfte och
frågeställningar samt tagit hänsyn till den teoretiska referensramen. Intervjuguiden har tagits fram för att skapa en struktur i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjuguiden är baserad på studiens teoretiska modeller där varje fråga, bortsett från de inledande och avslutande (se bilaga 1), kan kopplas till ett särskilt teoretiskt begrepp i modellerna som lyfts. Genom att basera en fråga till varje begrepp kunde författarna vara säker på att alla delar som ville lyftas i intervjun också berördes. Författarna lade också till en avslutande fråga som gjorde det möjligt för respondenten att tillägga om det fanns ytterligare faktorer bortsett från de teoretiska begreppen som var bidragande till respondentens motivation. På så sätt blev inte intervjun för styrd och respondenten fick fortfarande möjlighet att säga sin synvinkel. Något som uppmärksammades vid intervjuerna med respondenterna var att de
redovisningsansvariga blev obekväm vid frågan som berörde begreppet egocentrism. Detta gjorde det svårt att få ut ett svar eftersom respondenterna höll sig kort kring begreppet egocentrism. Att respondenterna var anonym i intervjuundersökningen var för att gardera studien mot just detta. Författarna misstänker att det beror på att frågan upplevs personlig men även att respondenterna inte vill framstå som just egocentrerad eftersom det kan anses som något negativt. Vid alla andra frågor kring de teoretiska begreppen upplevdes
respondenterna framåt, öppen och pratsam. Därav anses respondenternas svar genuin utifrån deras egna tolkningar.
3.3 Urval
Studiens urval baseras på redovisningsansvariga i ideella idrottsföreningar.
Idrottsföreningarna kommer att väljas genom ett delvis subjektivt och randomiserat urval där tjugo idrottsföreningar kommer att få förfrågan, varav fem av dessa kommer intervjuas.
Dalen (2015) menar att intervjuande är en tidskrävande process och därför ska antalet respondenter anpassas för att inte bli för stort. Valet i denna studie baseras på de föreningar som återkopplar fortast eftersom ingen vikt läggs på vilken idrott de olika idrottsföreningarna är verksam inom eller storleken på föreningen, eftersom det inte ses som väsentlig i denna studie. Detta för att studien inte syftar till att plocka fram en generaliserbar grund utan endast ska lyfta respondenternas subjektiva åsikter samt att studiens teoretiska modeller inte tar hänsyn till storlek. Föreningarna kommer delvis väljas subjektivt eftersom författarna har förkunskap om vilka föreningar som finns tillgänglig. Geografiskt sett kommer studien att begränsas till idrottsföreningar i Västernorrlands län. Föreningen ska inte bedriva någon elitverksamhet och/eller ha anställda konsulter som sköter redovisningen eftersom denna studie baseras på ideellt arbete som innebär arbete utan ersättning. Föreningen måste uppfylla kraven för att räknas som en ideell förening (se punkt 2.1.2). Urvalet tar ingen hänsyn till de redovisningsansvarigas ålder, kön eller erfarenhet. Det enda kriteriet som kommer finnas är att den redovisningsansvariga ska sköta redovisning i sin idrottsförening och göra detta på ideell basis. Eftersom resultatet inte ska generaliseras menar Dalen (2015) att mindre vikt ofta läggs på beskrivandet av urvalet. Dock menar hon att för att få en hög tillförlitlighet ska detta i så väl intervjustudier som i enkätstudier behandlas med noggrannhet (Dalen, 2015).
Utifrån studiens syfte har antalet genomförda intervjuer ingen större betydelse eftersom en tillräckligt bred bild har getts av området. De fem intervjuerna gör att vi kan förstå ett eventuellt samband men antalet är för lågt för att kunna ge en generaliserbar grund (Bryman
& Bell, 2013). Studien ämnar till att förstå och förmedla respondenternas egna upplevelser och ge en grund till ämnet som är relativt outforskat. Ur en metodologiskt synpunkt kan antalet respondenter kritiseras eftersom det är svårare för ett lägre antal att ge en fullständig bild av ämnet. Att lyfta fler personers synvinkel hade kunnat stärka resultatet men detta förutsätter att det finns resurser för att hantera ett större material och ta hänsyn till alla viktiga detaljer som sammanför eller skiljer respondenterna åt (Trost, 2010). Författarna upplever en
mättnad i det genererade resultatet och har trots det mindre urvalet kunnat ge en bild av vad som motiverar de redovisningsansvariga. Merriam (1993) menar att det är mättnadsnivån som bestämmer om man vill göra ytterligare datainsamling. Det finns ingen standard för hur många intervjuer som behöver göras i en kvalitativ studie utan resultatet bestämmer
mängden. Området i denna studie är smalt och därav har studien en mindre kvantitet. Studien bidrar till en bra ingång i ett forskningsämne som är viktigt för att motivera personer att ta på sig rollen som redovisningsansvarig och för att hjälpa föreningarna med rekrytering på den posten.
Tabellen nedan presenterar urvalet för de redovisningsansvariga som deltar i studien.
Tabell 3. Presentation av intervjupersoner
Respondent Kön Ålder Sysselsättning Antal år som redovisningsansvarig i idrottsföreningen
Redovisningsansvarig 1 Man 46 Företagsanalytiker 1
Redovisningsansvarig 2 Kvinna 26 Bank 3
Redovisningsansvarig 3 Kvinna 48 Ekonomichef 6
Redovisningsansvarig 4 Man 49 Civilingenjör 5
Redovisningsansvarig 5 Kvinna 53 Boendeassistent 10
3.4 Genomförande
En kvalitativ metod i form av en intervjustudie valdes då författarna vill åstadkomma en mer djupgående insikt om de redovisningsansvariga. Detta för att skapa en bild av hur de arbetar med redovisningen i deras ideella idrottsförening. Författarna kontaktade respondenterna via mail, där budskapet var att väcka deras intresse att medverka i studien. I mailet som
skickades ut framgick förutsättningarna tydligt, som baserades på; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets- och anonymitetskravet samt nyttjandekravet och falska förespeglingar. Detta för att kunna tydliggöra och säkerställa båda parters krav och
förväntningar. Sedan bestämdes en tidpunkt för de respondenterna som visade intresse för undersökningen. I och med Corona-pandemin beslutades det att ha telefonmöten och
videosamtal. Före de riktiga intervjuerna gjordes en pilotintervju för att granska att frågorna är välgrundade. Detta för att säkerställa att frågorna tolkas och förstås på det sättet som förväntats. Pilottestet genomfördes med en före detta redovisningsansvarig som hade erfarenhet för att kunna besvara frågorna. Därefter kände författarna sig bekväm att utföra intervjuerna som ska ligga som grund för studien. Mötet inleddes med en kort presentation av respondenten samt av författarna, sedan frågade författarna återigen om samtycke innan intervjun började. Intervjuerna valdes att spelas in för att författarna skulle kunna vara helt närvarande. Fokuset låg på respondenterna vilket gjorde att samtalet blev avslappnat utan avbrott. Eftersom intervjuerna spelades in kunde författarna sedan transkribera dem utifrån tidsrummet som behövdes. Det fanns tillgång för penna och papper för att kunna
dokumentera viktig information samt för att kunna utforma följdfrågor. Helst hade utförandet gjorts via fysiska möten för att kunna få ett mer sammanhängande samtal samt för att enklare kunna läsa av respondentens mående och kroppsspråk. Att genomföra intervjuerna via telefonmöten och videosamtal var funktionellt med tanken på omständigheterna under Corona-pandemin.
