Framtida forskning

i  framtiden,  men  frågan  är  om  inte  papperstidningens  nyhetsurval  och  

nyhetsvärdering  kommer  att  förbli  densamma,  då  dess  läsare  och  målgrupp   varken  ökar  eller  förändras,  fram  till  dess  att  Aftonbladets  sista  papperstidning   skickas  till  tryck.  Men  med  det  sagt  anser  vi  att  det  fortfarande  finns  ett  behov  av   fler  likande  studier  även  i  framtiden.    

5.1  Framtida  forskning    

Vi  hoppas  och  tror  att  vår  studie  kan  ligga  som  grund  för  framtida  forskare  som   vill  studera  papperstidningens  innehåll  och  hur  den  påverkas  av  digitaliseringen.   Det  vi  framförallt  efterlyser  är  forskning  på  klickjournalistikens  påverkan  på   innehållet  i  papperstidningen.  Att  man  jämför  det  som  klickas  bäst  under  en  dag   med  det  som  hamnar  på  den  efterföljande  dagens  förstasida,  i  syfte  att  få  mer   empiri  och  fler  teorier  av  vad  som  påverkar  det  journalistiska  innehållet.     Med  tanke  på  att  vi  inte  gjorde  det,  skulle  det  även  vara  intressant  att  se  en   undersökning  där  man  mäter  storleken  på  puffarna  för  att  se  hur  stor  

procentuell  storlek  av  förstasidan  olika  typer  av  nyheter  och  nyhetskriterier  får.   Även  inslag  av  en  kvalitativ  innehållsanalys  skulle  kunna  vara  givande.  Man   skulle  kunna  fråga  gatekeeprar  som  har  varit  det  under  en  längre  period  hur  de   själva  anser  att  de  väljer  vilka  nyheter  som  ska  vara  på  förstasidan  och  om  de   själva  tycker  att  deras  nyhetsvärdering  har  ändrats  med  åren.    

Det  skulle  även  vara  intressant  att  veta,  om  än  svårt  att  ta  reda  på,  hur  en   tidningens  websida  och  papperstidning  skiljer  sig.    

Det  är  möjligt  att  det  inte  har  blivit  större  förändringar  jämfört  med  1995  för  att   papperstidningen  och  websidan  ses  som  två  separata  saker  med  olika  

målgrupper.  Få  nya  papperstidningsläsare  har  tillkommit  sedan  dess.  Därför  är   det  möjligt  att  papperstidningens  målgrupp  är  ungefär  densamma  som  för  20  år   sedan  och  att  det  påverkar  hur  nyheter  väljs  för  förstasidan.  

Vi  själva  har  båda  jobbat  på  kvällstidningen  Expressen  och  noterat  att  det  i  viss   mån  är  olika  gatekeeprar  för  papperstidning  och  websida.  Webbredaktörer  har   nästan  bara  fokus  på  webben  medan  redigerare  och  printchef  å  andra  sidan   nästan  enbart  sköter  papperstidningen,  även  om  de  båda  kommunicerar  med  

varandra  och  printchefen  till  exempel  frågar  webbredaktörerna  om  vad  som  är   mest  klickat  för  att  få  en  bättre  uppfattning  av  vad  folk  vill  läsa.    

                                                6.  Referenser    

Asp,  Kent,  News  media  logic  in  a  New  Institutional  perspective  (2014),  Journalism   Studies,  Vol.  15(3),  sid.  256-­‐270  

Batista,  Paulo,  Mário  J,  Silva,  Mining  Web  Access  Logs  of  an  On-­‐line  Newspaper   (2002),  Universidade  de  Lisboa.    

Beam,  Randal,  How  newspapers  use  readership  research  (1995),  Newspaper   Research  Journal,  Vol.  16(2),  sid.  28-­‐38  

Bro,  Peter,  Wallberg,  Filip,  Digital  Gatekeeping  (2014),  Digital  Journalism  Vol.   2(3),  sid.  446-­‐454  

Caple, Helen, Bednarek, Monika, ‘Rethinking news values: What a discursive approach can tell us about the construction of news discourse and news photography’, (2016), Journalism studies Vol 17 (4), sid. 435-455

Esaiasson,  Peter,  Gilljam,  Mikael,  Oscarsson,  Henrik,  Metodpraktikan:  konsten  att   studera  samhälle,  individ  och  marknad  (2012),  Stockholm:  Norstedts  juridik    

Galtung, Johan, Ruge, Mari Holmboe, ‘The structure of foreign news: the

presentation of the Congo, Cuba and Cyprus crises in four Norwegian newspapers’, (1965), Journal of International Peace Research 1, sid. 64–91

Hadenius,  Stig,  Weibull,  Lennart,  Wadbring,  Ingela,  Press,  radio  och  tv  i  den   digitala  tidsåldern  (2011),  Stockholm:  Ekerlid  

Halvarsson,  Lotta,  Endast  ett  klick  bort  (2014),  Karlstad:  Karlstads  universitet    

Harcup, Tony, O’Neil, Deirdre, ‘What Is News? Galtung and Ruge revisited’, (2001), Journalism studies, Vol 2 (2), sid. 261-280

Harcup, Tony, O’Neil, Deirdre, ‘What Is News?’, (2016), Journalism studies, DOI: 10.1080/1461670X.2016.1150193

Hargittai,  Eszter,  Walejko,  Gina  G,  The  Participation  Divide:  Content  creation  and   sharing  in  the  digital  age  (2008),  London:  Routledge  

Hvitfelt,  Håkan,  På  förstasidan:  en  studie  i  nyhetsvärdering  (1985),  Stockholm:   beredskapsnämnden  för  psykologiskt  försvar    

Jenkins,  Henry,  Convergence  culture:  where  old  and  new  media  collide  (2006),   New  York:  New  York  University  Press  

Johansson,  Bengt,  Vid  nyhetsdesken  -­‐  En  studie  av  nyhetsvärdering  vid  svenska   nyhetsredaktioner  (2008),  Sundsvall:  Demokratiinstitutet  

Karlsson,  Michael,  Flourishing  but  Restrained  (2011),  Journalism  Practice,  Vol.   5(1),  sid.  68-­‐84  

Karlsson,  Michael,  Clerwall,  Christer,  Negotiating  ProfessionalNews  Judgment  and   Clicks  (2013),  Nordicom  Review,  Vol.  34(2),  sid.  65-­‐76  

Lindquist,  Kristian,  Webbjournalistik  (2010),  Stockholm:  Norstedt    

Luders,  Marika,  Conceptualizing  personal  media  (2008),  New  Media  &  Society,   Vol.  2(1)  sid.  683-­‐702  

MacGregor,  Phil,  Tracking  the  online  audience  (2007),  Journalism  Studies,  Vol.   8(2),  sid.  280-­‐298  

Medieutredningen  2015:  En  digital  värld  av  rättigheter  och  skyldigheter  (2015),   Stockholm:  Statens  offentliga  utredningar  

Nord,  Lars,  Strömbäck,  Jesper,  Medierna  och  demokratin  (2012),  Lund:   Studentlitteratur  

Nilsson,  Maria,  Wadbring,  Ingela,  Not  good  enough  (2015),  Journalism  Practice,   Vol.  9(4)sid.  484-­‐501  

Picard,  Robert,  Commercialism  and  newspaper  quality  (2004),  Newspaper   Research  Journal,  Vol.  25(1),  sid.  54-­‐65  

Prakke,  Henk,  Kommunikation  der  Gesellschaft  (1969),  Regensberg:  Regensberg    

Rosengren,  Karl-­‐Erik,  Arvidson,  Peter,  1983,  Sociologisk  metodik,  Malmö:  Liber   Shoemaker,  Pamela  J,  Vos,  Timothy,  Gatekeeping  Theory  (2008),  London:  SI:   Routledge  

Sigal,  Leon  V,  Reporters  and  officials:  The  organization  and  politics  of  newsmaking   (1973),  Lexington:  D  C  Heath  &  Co  

Strömbäck,  Jesper,  Medielogik  och  medialiserad  politik  (1998),  Sundsvall:   Demokratiinstitutet    

Södergren,  Ida,  Roström  Andersson,  Sofia,  Så  lockar  de  läsare:  En  kvantitativ   innehållsanalys  av  Aftonbladets  förstasidor  1987,  1997  och  2007  (2008),   Sundsvall:  Miun,  Mittuniversitetet    

Wadbring,  Ingela,  En  tidning  i  tiden?  Metro  och  den  svenska   dagstidningsmarknaden  (2003),  Göteborg:  Göteborgs  universitet      

Welbers, Kasper, van Atteveldt, Wouter, Kleinnijenhuis, Jan, Ruigrok, Nel, Schaper, Joep, ‘News selection criteria in the digital age: Professional norms versus online audience metrics’, (2016), Journalism studies, Vol 17 (8), sid. 1037-1053

Wendelin, Manuel, Engelmann, Ines, Neubarth, Julia, User Rankings And Journalistic News Selection, (2015), Journalism studies, sid. 1-19. DOI:

10.1080/1461670X.2015.1040892    

Zubiaga,  Arkaitz,  Newspaper  Editors  vs  the  Crowd:  On  the  Appropriateness  of   Front  Page  News  Selection  (2013),  New  York:  City  University  of  New  York  

Shoemaker, Pamela J, Stephen D. Reese, Mediating the Message in the 21. Century. A Media Sociology Perspective, (2014), New York: Routledge.

ar#section-­‐9   7.  Bilagor     Nyhetsvärderingskriterier:    

Politik,  ekonomi  samt  brott  och  olyckor  =  PEBO   Närhet  (geografiskt,  kulturellt,  tidsmässigt)  =  GKT   Sensationella/Överraskande  =  SÖ  

Elitcentrering  =  E     Förenkling  =F  

Viktiga  och  relevanta  =  VR  

Utspelas  under  kort  tid  men  som  del  av  ett  tema  =  KT   Negativa  inslag  =  N  

Elitpersoner  som  källor  =  Ek    

Nyhetskategorierna:      

Egen  reklam  (bilaga)   Krönika   Ekonomi   Inrikes   Konsumentjournalistik   Kultur   Mode   Motor   Nöje   Politik   Sex   Spel   Sport   Teknik     Utrikes   Vetenskap   Väder      

Kodschemat  ser  ut  som  följande:      

Datum   Nyhetskategori   Nyhetsvärderingskriterier  

XX-­‐XX-­‐XX                          

Fullständig  tabell  över  nyhetskategorierna  under  åren  1995,  2000,  2005,  2010   och  2015:    

År   Inrikes   Utrikes   Nöje   Sport   Politik   Bilagor  

1995              39                1                  43                15                7                23   2000              30                9                  35                12                8                37   2005                        20                9                  47                30                8                41   2010              27                8                  43                24                9                41   2015              33              15                  44                27                2                35    

År   Krönikor   Ekonomi   Konsument   Kultur   Mode   Motor  

1995              12                  4                12                2                2                  0   2000              48                14                19                6                1                1   2005                3                  1                  1                4                1                1   2010              31                  0                  2                0                3                0   2015              41                  5                  0                1                0                0    

År   Spel   Teknik   Vetenskap   Väder   Hälsa  

  1995                  6                  0                  6                0                0                   2000                  6                  6                  5                1                2                   2005                  0                  1                10                2                5                   2010                  0                  1                  0                6                6                   2015                  0                  1                  2                7                4                                

Andel  procent  som  nyhetskriterierna  utgjorde  för  de  utstuderade  åren:      

År   PEBO   Närhet   Sensationellt   Förenkling   Elitpersoner   Viktiga  

1995              10,8                23,4                  13,5                6,6                10                12,6   2000              11,7                20,3                  15,2                8,3                11,5                12,1   2005                        11,5                23,7                  17,4                4,6                12,5                9,5   2010              11,5                21,1                  11,5                5,6                13                12   2015              12,1                21,5                  11                5,8                12,7                9,7    

År   Kort  i  tid   Negativa  inslag   Elitkällor   1995              7,1                11,5                  4,5   2000              7,7                10,9                  2,3   2005                        5,9                13,9                  1   2010              6,1                12                  7,2   2015              6,3              13,8                  7,1    

Andel  procent  som  nyhetskategorierna  utgjorde  för  de  studerade  åren:      

År   Egen  reklam   Krönika   Ekonomi   Inrikes   Konsument   Kultur  

1995              14,3                6,9                  2,3                22,3                6,9                1,1   2000              23,7                18                  5,3                11,3                7,1                2,3   2005                        23,7                1,6                  0,5                10,5                0,5                2,1   2010              15,2                13,8                  0                12                0,9                0   2015              15,3              17                  2,1                13,7                0                0,4    

År   Mode   Motor   Nöje   Politik   Sex   Spel  

1995              1,1                0                  24,6                4                0                3,4   2000              0,4                0,4                  13,2                3                0                2,3   2005                        0,5                0,5                  24,7                4,2                0,5                0   2010              1,3                0                  19,2                4                0                0   2015              0              0                  18,2                0,8                0                0    

År   Sport   Teknik   Utrikes   Vetenskap   Väder   Hälsa  

1995              8,6                0                  0,6                8,6                0                0   2000              4,6                2,3                  3,4                1,9                0,4                0,8   2005                        15,8                0,5                  4,7                5,3                1                0,6   2010              10,7                0,4                  3,6                0                2,7                2,7   2015              11,2              0,4                  6,2                0,8                2,9                1,6      

År   Hem   Reklam   Egen  granskning  

Totalt   antalet   puffar   1995              0                0                  0                175   2000              0                0                  0                266   2005                        0                0                  0                190   2010              1,8                10,3                  1,3                224   2015              1,6              5,8                  1,6                241