webben och de kanalerna som det innefattar. Antalet inrikes-‐ och utrikesnyheter har som sagt ökat och det kan ha att göra med digitaliseringen och att vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle med internet och sociala medier. Men annars har det inte skett en tydlig och påtaglig förändring de senaste åren när det kommer till nyhetsurvalet. Den största förändringen kom i mitten av 2000-‐talet när antalet sportnyheter, troligtvis på grund av lanseringen av Sportbladet, ökade.
4.2 Nyhetsvärdering
När det gäller nyhetsvärdering var det som nämnt följande kriterier vi valde att undersöka i vilket omfattning de syntes:
Nyhetsvärderingskriterier:
Politik, ekonomi samt brott och olyckor = PEBO Närhet (geografiskt, kulturellt, tidsmässigt) = GKT Sensationella/Överraskande = SÖ
Elitcentrering = E Förenkling =F
Viktiga och relevanta = VR
Utspelas under kort tid men som del av ett tema = KT Negativa inslag = N
Elitpersoner som källor = Ek
Figur 1.9. Nyhetskriteriernas förändring under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015.
Figur 2.0. Nyhetskriteriernas förändring under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015.
År PEBO Närhet SÖ Förenkling
1995 49 106 61 30 2000 62 108 81 44 2005 47 97 71 19 2010 47 86 47 23 2015 56 100 51 27
EC VR KT Neg. EK
45 57 32 52 20 61 64 40 61 11 51 39 24 57 4 53 49 25 49 29 59 45 29 64 33 Tabell 2.1. Fullständig tabell på nyhetskriterierna under de studerade åren. 0 20 40 60 80 100 120 1995 2000 2005 2010 2015 PEBO Närhet SÖ EC Förenkling N= 1481 0 10 20 30 40 50 60 70 1995 2000 2005 2010 2015 VR KT Neg. EK N= 784
Någon vidare stor förändring över åren har inte skett när det gäller
nyhetsvärderingen, om man kollar på hur antalet olika kriterier sett ut från de studerade åren. Samma resultat ser man om man slår ut resultatet i procent.
Tabell 2.2. Andel procent som nyhetskriterierna utgjorde. Fullständig tabell återfinns under bilagor.
Tabell 2.3. Andelen procent som nyhetskriterierna utgjorde. Fullständig tabell återfinns under bilagor.
Det går i linje med Ida Södergren och Sofia Roström Anderssons och Manuel
10,8 11,7 11,5 23,4 20,3 23,7 21,1 21,5 13,5 15,2 17,4 11,5 11 6,6 8,3 4,6 5,6 5,8 10 11,5 12,5 13 12,7 0 5 10 15 20 25 1995 2000 2005 2010 2015 PEBO Närhet SÖ Förenkling EC 12,6 12,1 9,5 12 9,7 7,1 7,7 5,9 6,1 6,3 11,5 10,9 13,9 12 13,8 4,5 2,3 1 7,2 7,1 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1995 2000 2005 2010 2015 VR KT Neg. EK
Wendelin, Ines Engelmann och Julia Neubarths studie7576, som nämns i teoridelen, att nyhetsvärderingen inte har förändrats nämnvärt. Närhet är fortfarande det som förekommer mest frekvent, och det ligger på en jämn nivå under de genomsökta åren.
Det går heller inte att utesluta att det beror på mediets förutsättningar. Att göra nyheter långt ifrån redaktionen är dyrare. Det är troligare att ha källor i närheten samt att de själva aktivt söker sig till tidningen. Undersökningar visar, enligt Håkan Hvitfelts bok På första sidan77, att publiken ser högst läsvärde i saker med lokal anknytning. Det är dock svårt att avgöra om det beror på att de har vant sig vid att läsa om det och därför tror det; det är så det alltid varit. Eller om de faktiskt tycker det.
Mängden sensationella puffar har minskat ganska stadigt under 2000-‐talet. Det beror troligen på att de som köper papperstidningen i dag vill läsa mer
djupodlade grejer, precis Bengt Johansson är inne på i Vid nyhetsdesken.78
Att nivån inte ändrats markant för PEBO-‐, VR-‐ och Neg-‐kriterierna visar att medielogiken däremot fortfarande är sig lik: typen av nyheter är fortfarande densamma, om än kanske inte med största fokus på att berätta det som hände absolut senast innan pressläggning. Nyhetsvärderingen ter sig tämligen oförändrad och immun mot digitaliseringen överlag. Precis som Manuel Wendelin, Ines Engelmann och Julia Neubarth är inne på kan det bero på att publiken, och dess nyhetsintresse, för papperstidningen fortfarande är
densamma79, och de stora förändringarna sker i stället ute på internet där den
yngre publiken håller till.
75 Södergren, I; Roström Andersson, S. (2008). ’Så lockar de läsare’ 76 Wendelin, M; Engelmann, I; Neubarth, J . (2015). ’User Rankings And
Journalistic News Selection’, Journalism studies
77 Hvitfelt, H. (1985). På första sidan: En studie i nyhetsvärdering
78 Johansson, Bengt. (2008). ’Vid nyhetsdesken -‐ En studie av nyhetsvärdering vid
svenska nyhetsredaktioner’
79 Wendelin, M; Engelmann, I; Neubarth, J . (2015). ’User Rankings And
Även mängden förenkling har minskat något de under de senare åren i vår studie, jämfört med de tidigaste vilket också skulle kunna hänga ihop med att de som köper papperstidningen vill få saker mer utförligt förklarat för sig.
Den lilla skillnaden som finns där mellan åren skulle dessutom kunna förklaras av att det hände något speciellt under mars månad just ett av de undersökta åren.
Kurvan för antalet elitkällor är väldigt spretig, men har varit högre och jämnare de två sista undersökta åren. Anledningen till det är svår att sia kring. Kanske har världen med sociala medier gjort dem mer lättillgängliga och/eller mer
bekräftelsesökande.
5. Slutsatser och diskussion
En av anledningarna till att vi valde att studera det här området var för att se hur de traditionella medierna hade påverkats på senare tid när webben tagit allt mer plats och blivit en allt högre prioritet på många nyhetsredaktioner. Aftonbladet har länge legat i framkant när det gäller webbsidan och vi ville se ifall vi kunde se hur det påverkat de traditionella nyhetskanalerna, i vårt fall Aftonbladets
förstasida. Vårt resultat visar att trattformen, som i detta fall ska illustrera gatekeeping-‐rollen, är sig lik för papperstidningen. Nyhetsurvalet för har inte gått samma väg som webben, där det skett en tydlig förändring med mindre antalet inrikes-‐ och utrikesnyhetsartiklar.80 För papperstidningen har varken
nyhetsurvalet eller nyhetsvärderingen påverkats av den allt större
webbsatsningen, och därmed förblir grindvaktarnas roll desamma för print. En möjlig förklaring är att papperstidningen fortfarande råder under samma tidsperspektiv. Tidningen skickas precis som tidigare till tryck vid samma tidpunkt, medan det på webben ska ut så fort som möjligt och som rimligtvis påverkar gatekeeper-‐rollen.
Vi ser alltså ingenting som tyder på att papperstidningen påverkats av sociala medier, som haft sådant stort inflytande på Aftonbladets webb. Däremot har