Papperstidningen i den digitala tidsåldern
–
En kvantitativ innehållsanalys i nyhetsvärdering på Aftonbladet
Carl-Fredrik Eriksson och Fredrik Kamp Jour 13
Abstract
Title: Papperstidningen i den digitala tidsåldern? – En kvantitativ studie i nyhetsvärdering på Aftonbladet
Authors: Carl-‐Fredrik Eriksson och Fredrik Kamp
Course, semester, year: C-‐uppsats, HT 2016.
Number of words: 12 497.
Purpose and framing of the question: To study how Aftonbladet’s news values and news selection have changed in the last two decades.
Method and material: Quantitative study in form of a coding scheme covering Aftonbladet’s front pages in the month of march of 1995, 2000, 2005, 2010 and 2015.
Main result: Both news selection and news value remains in the bigger perspective unchanged, indicating that the newspaper print version is rather unaffected by the change of online journalism. That in turn indicates that the gatekeeper role more or less remains the same for the print version of Aftonbladet.
Key words: Front page, Aftonbladet, news value, news selection, print.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Introduktion och problemformulering ……...………..…....………..4
1.1. Syfte och frågeställning……...………...6
1.2. Bakgrund………...………...6
2. Teori och tidigare forskning………....………..8
2.1. Gatekeeping………...…………8
2.2. Nyhetsvärdering………..12
2.3. Studier om svenska medier……….17
2.4. Medielogik………...19
2.5. Teknikutvecklingens inverkan……….20
3. Metod………23
3.1. Design och urval………...23
3.2. Kodschemats utformning………..24
3.3. Validitet och reliabilitet………..27
4. Resultat………...28
4.1. Nyhetskategorier………..…...29
4.2. Nyhetsvärderingskriterier………39
5. Slutsatser och diskussion………..42
5.1 Framtida forskning……….45 6. Referenser………47 7. Bilagor……….49
1. Introduktion och problemformulering
Förstasidan är på sätt och vis den viktigaste sidan i en papperstidning. Framför allt för kvällstidningar som i större utsträckning än dagstidningar är beroende av lösnummerförsäljning. Innehållet kan avgöra om en person väljer att köpa
tidningen eller inte. Mycket tid läggs ner på att välja ut det viktigaste materialet från den dagens tidning och förstasidans innehåll är därmed ett bra mått på vad en redaktion anser som bra och lättsålda nyheter. Men media är också en
bransch i ständig förändring och flera olika sorters utvecklingar har och fortsätter att påverka nyhetsarbetet.
Under 1950-‐talet drabbades Sverige av den så kallade tidningsdöden på grund av stigande konkurrens och ökande kostnader. Flera dagstidningar runt om i Sverige lades ner och dominerande tidningar riskerade att få monopol i de svenska städerna.1 I syfte att säkra mångfalden och ge plats åt flera olika
politiska opinionsbildare inledde man diskussioner om ett presstöd. 1965 blev det till verklighet och pressen gavs direkta ekonomiska bidrag.2
I dag ställs mediaorganisationerna inför en ny tidningsdöd.
Lösnummerförsäljningarna minskar i takt med att publiken rör sig mot det digitala nyhetsflödet där konkurrensen har ökat.3 Webbtidningar, såsom
nyheter24, har ökat explosionsartat under 2000-‐talet och de traditionella
tidningarna har sedan tidigare också fått konkurrens från gratistidningar, såsom Metro som startades i Stockholm 1995 och som nu finns på fler än 25 platser världen över.4
Aftonbladet gick i bräschen när de lanserade sin webbsida 19945 och
nyhetsarbetet har sedan dess förändrats. Allt större fokus läggs på webben och
1 Hadenius, S; Weibull, L; Wadbring, I. (2011). Massmedier, press, radio och tv i
den digitala tidsåldern, sid. 71
2 Hadenius, S; Weibull, L; Wadbring, I. (2011). Massmedier, press, radio och tv i
den digitala tidsåldern, sid. 77
3 Hadenius, S; Weibull, L; Wadbring, I. (2011). Massmedier, press, radio och tv i
den digitala tidsåldern, sid. 145-‐146
4 Wadbring, I. (2003). En tidning i tiden? Metro och den svenska
dagstidningsmarknaden, sid. 2
5 Hadenius, S; Weibull, L; Wadbring, I. (2011). Massmedier, press, radio och tv i
det finns nu för tiden sällan anledning att sitta på en story och vänta med att publicera till morgondagens papperstidning. Aktuella händelser ska ut så fort som möjligt vilket rimligtvis bör påverka nyhetsinnehållet på förstasidan. Gatekeeprar har fått tänka om och nyhetsarbetet har förändrats i syfte att stagnera den ständigt nedåtgående försäljningen av papperstidningar så mycket som möjligt. För vem vill köpa en tidning som drar på nyheter som en redan har läst om i sin mobiltelefon?
Tidigare forskning har visat att sensationsjournalistiken har ökat från 1987 till 20076 och att antalet inrikesnyheter var mindre 2007 än 19877, men
nyhetsvärderingen har inte förändrats. Studien sträckte sig fram till 2007 och åren efter det har internet ännu en gång förändrat journalistiken. Satsningen på webb-‐tv har blivit större och är i dag vanligt förekommande på såväl
kvällstidningar som på en del landsortstidningar. 2006 skapades Twitter men fick inte sitt stora genombrott i Sverige förrän ett par år senare. Facebook skapades två år tidigare men även där dröjde det innan det blev var det är i dag. Båda dessa sociala medier, det sistnämnda i synnerhet, är i dag vanliga och viktiga inslag inom medier och ett flitigt använt verktyg för kvällstidningen Aftonbladet. I medieutredningen från 2015 slår de fast att somliga
tidningsföretag får drygt hälften av sin digitala trafik via sociala medier och mycket talar för att sociala medier kommer att bli allt viktigare som inkörsport till nyhetskällor för etablerade nyhetsmedier8. I och med det anser vi att det är
viktigt att fortsätta på tidigare forskning och vi anser också att det kan vara intressant för såväl nyhetsproducenter som nyhetskonsumenter att ta del av vår studie. Därför kommer vi att undersöka hur nyhetsvärderingen och
nyhetsurvalet skiljer sig i dag från 90-‐talets mitt.
Den främsta anledningen till att förstasidorna och huvudartiklarna på dessa sidor valts som undersökningsobjekt, är att de nyhetsartiklar som placeras där har i genomsnitt passerat flest moment i nyhetsvärderingsprocessen. De har
6 Södergren, I; Roström Andersson, S. (2008). ’Så lockar de läsare’, sid. 39 7 Södergren, I; Roström Andersson, S. (2008). ’Så lockar de läsare’
8 Medieutredningen. (2015). ’Medieborgarna & medierna -‐ En digital värld av
därmed bedömts hårdast vilket innebär att de egenskaper som utmärker nyhetsvärderingens slutresultat bör synas tydligast.9
1.1. Syfte och frågeställning
Vårt syfte med studien är att undersöka hur Aftonbladets förstasidor har förändrats mellan åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015, detta för att se ifall tidningens webbsatsning har förändrat papperstidningen i takt med den ökande digitaliseringen.
För att få svar på vår studie ställer vi oss frågorna:
• Hur nyhetsurvalet på förstasidorna skiljer sig mellan åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015,
• Hur nyhetskriterierna skiljer sig mellan åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015.
1.2. Bakgrund
Aftonbladet är i dag Sveriges största tidning och var den första tidningen som introducerade en webb-‐version år 1994.10 Men sedan dess har mycket hänt i
medielandskapet och vi vill undersöka om typen av artiklar de väljer att puffa för på förstasidan har förändrats.
Att folk numera kan läsa stora delar av tidningen på nätet helt gratis har
inneburit att färre köper papperstidningen – det som genererar störst inkomst. Samtidigt har det under de senaste åren satsats på webb-‐tv och podcasts, vilket så klart påverkar resurserna som går till skapandet av papperstidningens innehåll.
9 Hvitfelt, H. (1985). ’På första sidan’, sid. 119
10 Hadenius, S; Weibull, L; Wadbring, I. (2011). Massmedier, press, radio och tv i
Nuförtiden har Aftonbladet även statistik över hur mycket alla artiklar klickas på nätet. Påverkar detta deras val av artiklar till tidningen, vad som det puffas för på förstasidan och vilket utrymme de får?
Tidningens utformning har även förändrats under den undersökta perioden. Till exempel har Sportbladet blivit en egen daglig bilaga, vilket kanske bidrar till att inte puffa lika mycket för sportnyheter på förstasidan. För att på ett smidigare sätt illustrera några av såväl journalistikens som Aftonbladets viktigaste milstolpar har vi skapat följande två tidslinjer:
Lars Johan Hierta lanserar Aftonbladet som släpper sitt första nummer i
december 1830. Under 1950-‐talet läggs flera tidningar runt om i landet ned och mångfalden blir således hotad. Då inleds diskussioner om presstöd, något som blir till verklighet 1965. 29 år senare, den 25 augusti lanseras aftonbladet.se och tidningen blir den första i Sverige som går ut på webben.11 Två år senare går
tidningen om den största konkurrenten, Expressen, och Aftonbladet blir därmed Sveriges största kvällstidning.
1996 skapar Aftonbladet en internetredaktion, även om webbsajten funnits
sedan 1994 vid det här laget, och samma år visas det första tv-‐klippet på aftonbladet.se i samband med tillkännagivandet av 1996 års nobelpristagare Wisława Szymborska i litteratur. 2005, fem år efter lanseringen av Sportbladet, inleder tidningen sin stora webbsatsning och utses samma år till ”årets mobila 11 Aftonbladet 20 år på nätet 1830 -‐ Aftonbladets grundas 1950-‐talet -‐ tidningsdöd 1965 -‐ Presstöd 1994 -‐ Aftonbladets först på internet 1996 -‐ Aftonbladet går om Expressen 1996-‐ Aftonbladet skaparar en internetredaktion 1996 -‐ Första tv-‐ klippet på aftonbladet.se 2000 -‐ Sportbladet lanseras 2005 -‐ Storsatsning på webb-‐tv. Skapar tv-‐redaktion 2009 -‐ Blir aktiv på sociala medier
nyhetstjänst”.12 2009 syns Aftonbladet på såväl Twitter som Facebook och har
sedan dess använt de sociala plattformarna för att nå ut till sina läsare.
2. Teori och tidigare forskning
Här följer olika studier som gjorts inom det området vi vill studera. Vi vill betona att översättningar från engelska till svenska har gjorts av oss själva. I de fall där orden inte har kunnat definieras utifrån våra engelskkunskaper har vi använt oss av ” Norstedts stora engelska ordbok”. Vid andra språk än engelska har vi tagit hjälp av andra studier, som använt sig av samma källa, och hänvisat till den,
Internet och sociala medier har förändrat medielandskapet. Det har bland annat gjort att kända personer fått stora egna plattformar och att det är enklare att få tillgång till fler medier för fler personer, däribland medierna själva.
Det har även gjort att medierna fått ett tydligare mätinstrument för hur många som läser/klickar på specifika artiklar och därav ett facit på vad läsare är intresserade av. Dessa faktorer kan rimligtvis ha bidragit till att nyhetsurvalet har förändrats även i papperstidningen och dess förstasida med tiden från och med 1995, vilket är året efter Aftonbladet lanserade sin webbsida.
Kristian Lindquist är inne på det i sin bok Webbjournalistik.
”Hade det funnits lika snabba och exakta mätmetoder för andra
publiceringsformer skulle det sannolikt också påverka sammansättningen av till exempel en papperstidning…”13
2.1 Gatekeeping
Vår studie utgår från teorin om gatekeeping. Det är den vi ska testa genom att se ifall nyhetsvärderingen och nyhetsurvalet skiljer sig åt i dag.
Begreppet gatekeeping slogs ihop med kommunikation 1947 i samband med Kurt Lewins ofullständiga manus för ”Frontiers in Group Dynamics 2: Channels of
12 Aftonbladet 20 år på nätet
Group Life: Social Planning and Action Research” i tidningen Human Relations, enligt författarna Timothy Vos och Pamela J. Shoemaker14 I boken ”Gatekeeping
theory” beskrivs gatekeeping i korta drag som: Information, som kan bli till en nyhet, kommer från alla möjliga kanaler och från olika håll, däribland vanliga medborgare. En journalist får därefter bedöma ifall det har något nyhetsvärde och informationen inleder därefter sin resa genom nyhetsredaktionen.
Nyheten/bilden måste därefter godkännas av nyhetschef, bildredaktör samt chefredaktör innan en publicering är aktuell.15
Sigal skrev 1973 att det finns tre olika kanaler som nyheter kan komma ifrån16: 1) Rutinkanaler: offentliga system och information som inte är spontanevent. Till exempel tal eller händelser som hålls för att få medias uppmärksamhet.
2) Informella kanaler: de som pratar ”off the record”, andra journalister och andra massmedier.
3) ”Enterprise”: Spontana händelser skapade av journalisten genom att hen pratar med människor eller tänker kritiskt kring ett problem.
Det där var som sagt 1973 och mycket har hänt sedan dess och det är få saker som har haft sådan stor påverkan som internet. Internet gav journalisterna nya möjligheter att förfina sin produkt, men de senaste 7-‐8 åren har ett nytt fenomen förändrat branschen: sociala medier. Och med det har även gatekeepingrollen utmanats och ifrågasatts.
De nya informationskanalerna gör det möjligt för mediaorganisationer att dra fördel av läsarna och de ses allt mer som samproducenter. Detta tack vare medborgare som lägger upp egetproducerat innehåll, till exempel bilder, på sociala medier.17
Det är framför allt ”user-‐generated content” som har påverkat den journalistiska produkten eftersom det har lett till en ”konvergenskultur där gamla och nya medier kolliderar, där gräsrötternas och företagens media korsar varandra, där
14 Shoemaker, P; Vos, T. Pamela J. (2009). ’Gatekeeping Theory’ sid. 11 15 Shoemaker, P; Vos, T. Pamela J. (2009). ’Gatekeeping Theory’ sid. 22f 16 Sigal, L.V. (1973). ’Reporters and officials: The organization and politics of
newsmaking’
17Hargittai, E; Walejko, G. (2008). ’The Participation Divide: Content creation and
medieproducentens och mediekonsumentens krafter samverkar på oförutsägbara sätt”.18
Men Marika Lüders fastslår att medier förblir gatekeepers när det kommer till ”user-‐generated content” eftersom innehållet filtreras och granskas före publicering, vilket gör att medborgarjournalistik fortfarande begränsas. Men publiken ses inte längre bara som samproducenter när de tolkar
mediebudskapets innehåll, utan de har tagit på sig en mer aktiv roll och är själva delaktig i själva produceringen. 19 20 21.
”Oavsett motiven och målen för medieindustrin så får dessa tendenser
konsekvenser för den sociala kategorin massmedieanvändare. Att erkänna
publiken som samproducenter i masskommunikationsprocesser blev särskilt viktigt i mediestudier, med betydande inflytande av de brittiska kulturstudiers tradition och senare reception-‐studier.”22
Peter Bro och Filip Wallberg är inne på samma spår men menar att man måste ha en lite annan syn på gatekeeping och nyhetsvärde än tidigare. Och då ska en komma ihåg att processen var komplicerad redan från början.
”Den här processen har inte blivit mindre komplicerad när nya typer av
grindvakter ha tillkommit i samband med sociala mediers uppgång, och denna studie menar att nya värden har blivit viktiga för att förstå nyheterna som publiken får motta.”23
Det är viktigt att påpeka att gatekeepers inte nödvändigtvis är en enskild person, som till exempel en redaktör. Utan i stället består gatekeeping-‐processen av flera olika lager, som Stig Hadenius, Lennart Weibull och Ingela Wadbring skriver om i
18 Jenkins, H. (2006). ’Convergence culture: where old and new media collide’, sid.
2
19 Luders, M. (2008). ’Conceptualizing personal media’ sid. 694 20 Nilsson, M; Wadbring, I. (2015). ’Not good enough’ sid. 490 21 Karlsson, M. (2010). ’Flourishing but Restrained’
22 Luders, M. (2008). ’Conceptualizing personal media’ sid. 694 23 Bro, P; Wallberg, F. (2014). ’Digital Gatekeeping’, sid. 453
Massmedier – press, radio och tv i den digitala tidsåldern – en bok som samlar
flera olika studier och undersökningar för att ge en sammanfattad reflekterande bild över medieklimatet. Vi reserverar oss för eventuella feltolkningar av
författarna.
Författarna utgår från flera olika undersökningar när de påstår att den enskilda personens roll i nyhetsutbudet från en nyhetsförmedlare är begränsad. I stället
bestäms processen huvudsakligen av24:
1. Det nyhetsföretag som har hand om förmedlingen, dess allmänna policy och de resurser det har till förfogande.
2. De producenter som levererar materialet till företaget. 3. De abonnenter som materialet förmedlas till.
4. Den journalistiska arbetsgruppen eller redaktionella miljön.
De betonar dock att hela processens tillvägagång beror också på vilket typ av samhälle och vilken tidsålder en nyhetsredaktion befinner sig i.
Författarna menar också att gatekeeper-‐funktioner ”som varit stormen i
nyhetsnätet inte längre spelar samma roll som tidigare.” Men de påpekar att de
nya tjänsterna genom internet inte innebär att gatekeeper-‐funktionen har fallit bort, men att skillnaden mellan gatekeepers på nätet kontra traditionell
nyhetsförmedling är att antalet ”grindar” vanligtvis är färre på webben.
Flera tidningar använder sig av läsarbilder när det kommer till ”mjuka nyheter”, och gjorde det redan innan smartphones var påtänkta, så som ”en älg i
trädgården” eller ”årets sommarbild”. Men amatörbilder i printtidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad är fortfarande ovanligt25. Men när det bränner till, i.e. ”Breaking News”, så sätts de
nyhetsrutinerna och ideologerna på sin spets, framför allt när det är av global betydelse. Gatekeeper-‐strategin utmanas när det gäller visuellt innehåll ”eftersom medborgarvittnet utmanar mediaorganisationernas gestaltning av
24 Hadenius, S; Weibull, L; Wadbring, I. (2011). ’Press, radio och tv i den digitala
tidsåldern’, sid. 318
händelser och deras gränser, genom att dela innehållet på sociala medier”26
Det är framför allt på webben som gatekeeper-‐rollen går sina största prövningar till mötes, men än lever den vidare och i printtidningen har den fortfarande en tydlig roll.
2.2 Nyhetsvärdering
Nyhetsvärdering illustreras bland annat i Henk Prakkes teori27, som Stig
Hadenius, Lennart Weibull och Ingela Wadbring skriver om i boken ”Massmedier – press, radio och tv i den digitala tidsåldern”28, om vad som blir till en nyhet.
Den består av tre olika dimensioner; Tidsmässigt avstånd, kulturellt avstånd och rumsligt avstånd. En skolmassaker som sker i dag och i Sverige är en ”bättre nyhet” än en liknande händelse som inträffade i Asien under gårdagen. De första undersökningarna gällande nyhetsvärdering och vilka kännetecken som utgjorde nyheterna som publicerades gjordes på 1960-‐talet. Johan Galtungs och Marie Holomboe-‐Ruges studie var en av de första. Deras numera klassiska studie var en analys av internationella konflikter i norska dagstidningar och de egenskaperna som forskarna kom fram till var karaktäristiska för
utrikesnyheterna kan sammanfattas med: frekvens (något som sker under ett kortare förlopp), tröskel (ju mer sensationellt desto större nyhetsvärde), entydighet (ju tydligare nyhet desto bättre), meningsfullhet, samklang,
överraskning, del av ett tema, sammansättning (det passar ihop med tidningens övriga innehåll), elitnationer, elitpersoner, människor och negativa nyheter.29
2001 valde Tony Harcup och Deirdre O'Neill att på nytt testa Galtungs och Ruges teori om varför händelser blir till nyheter, detta i ”What is news? Gultang & Ruge
26 Nilsson, M; Wadbring, I. (2015). ’Not good enough’ sid. 486 27 Prakke, H. (1969). ’Kommunikation der Gesellschaft’
28 Hadenius, S; Weibull, L; Wadbring, I. (2011). ’Press, radio och tv i den digitala
tidsåldern’, sid. 321-‐322
29 Galtung, J; Ruge, M. (1965). 'The structure of foreign news: the presentation of
the Congo, Cuba and Cyprus crises in four Norwegian newspapers', Journal of International Peace Research 1, sid. 64–91.
revisited”30.
Harcup och O’neil förkastar mer eller mindre den hypotesen då Galtung och Ruges ”ignorerade den dagliga nyhetsbevakningen av de mindre, inhemska och lättsamma nyheterna”. De menar att den större delen av nyheter kringgicks på grund av detta.31 I stället radar de upp sina egna faktorer, i sin studie där de
fokuserat på brittisk press, som de anser har större betydelse in i skapandet av en nyhet: Eliten, kändisar, underhållning, överraskning, negativa nyheter, positiva nyheter, magnitud, relevans, uppföljning och tidningen egen agenda.
Samma Harcup och O’neil återvände till Gultang och Ruge, och således sin egen publikation från 2001, när de 2016 publicerade en ny studie om
nyhetsvärdering. Återigen föreslog de nya kriterier för nyhetsvärderingar och konstaterade att ”mycket är sig likt, samtidigt som mycket har förändrats inom journalistiken”.
Forskarna lägger i den här studien stort fokus på hur sociala medier har
påverkat nyhetskriterierna och konstatera 14 faktorer som gör en händelse till en nyhet: exklusivitet, dåliga nyheter, konflikt, överraskning, visuellt (fångande bilder, infografik, etc.), delningsbarhet, underhållning, drama, uppföljning, eliten, relevans, magnitud, kändisar, positiva nyheter, nyhetsorganisationens agenda.32
Det som är nytt är alltså konflikt (kontroverser, debatter, strejk, krig, etcetera), visuellt, delningsbarhet och drama. (pågående drama, såsom rättegång, olycka, rymning).
Sociala medier hade med andra ord påverkat den brittiska pressens nyhetskriterier med mer fokus på delningsbarhet.
I boken Medierna och demokratin, där Lars Nord och Jesper Strömbäck står som huvudförfattare, har medieforskaren Marina Ghersetti listat fyra egenskaper som är karaktäristiska för en nyhet:33
30 Harcup, T; O’neil, D. (2001). ’What is news? Gultang & Ruge revisited’,
Journalism studies.
31 Harcup, T; O’neil, D. (2001). ’What is news? Gultang & Ruge revisited’,
Journalism studies, sid 276
32 Harcup, T; O'Neill, D. (2016). ’What is news?’, Journalism Studies, sid. 13 33 Nord, L; Strömbäck, J. (2012). ’Medierna och demokratin’, sid. 212
1. Närhet – Det tidsmässiga, geografiska och kulturella avståndet till en nyhet. Ju närmare publiken desto mer troligt att det blir till en nyhet.
2. Sensation, avvikelser – Oväntade, oförutsedda och ovanliga situationer. ”I nyheter prioriteras dessutom ofta sex, olyckor, rättsröta, kändisar och sport framför händelser av mer samhälleligt intresse.”
3. Elitcentrering – Politisk, ekonomisk, kulturell eller idrottslig elit, men det kan också handla om ”institutioner, organisationer och nationer med störst makt och inflytande på den nationella och internationella arenan.”
4. Förenkling – ”Händelser som är entydiga och okomplicerade eller som går att vinkla och tillspetsa väljs framför dem som är mångtydiga och invecklade. Därför rapporterar till exempel nyheterna hellre om konsekvenserna av enskilda
politiska beslut än om de förhandlingar och överläggningar som leder fram till beslutet, och om enskilda kriminella handlingar framför de sociala och kulturella strukturer som påverkar brottslighet.”
Formeln för nyhetsvärdering är följande enligt Hvitfelt, som inkluderar fler faktorer än Ghersetti. Sannolikheten för att en nyhetsartikel ska produceras och placeras på förstasidan beror dessa faktorer: 34
1: ett traditionellt sakområde 2: med ett kort avstånd 3: till faktiska händelser
4: som dels är sensationella eller överraskande 5: dels handlar om vissa enskilda personer 6: och är enkla
7: men viktiga eller relevanta
8: och utspelar sig under kort tid men som del av ett tema 9: samt är negativa
10: och härstammar från traditionella källor.
Det är rimligt att anta att ju fler av dessa en artikel har, samt i ju högre grad den har det, är sannolikheten för att den ska produceras och erhålla framträdande plats.
2008 studerade Bengt Johansson, för Demokratiinstitutet i Sundsvall,
nyhetsarbetets praktik och bekräftade på många sätt de tidigare så kallade news-‐ roomstudier. Nyhetsprocessen är och förblir en komplex process där beslut tas på olika nivåer. Han konstaterar att kraven för att nyheter ska fånga läsarnas uppmärksamhet har blivit större och ifall en nyhet anses vara viktig av publicistiska skäl så använder man sig av olika medialiseringstekniker (till exempel personifiering, konkretisering och dramatisering) för att tilltala sina läsare.35
De redaktionella villkoren och arbetsorganisationen påverkar också
nyhetsarbetet. Det sistnämnda innefattar tillgång på resurser (som minskar inom journalistbranschen), korrespondenter, antal specialreportrar, etc.
”Livet på en redaktion är därmed starkt strukturerat av produktionsprocessen och allt tydligare formatmässiga krav.”36
Bengt Johansson avslutar sin studie med att reflektera över framtiden och hur webben kommer att påverka den traditionella nyhetsvärderingen och
nyhetsarbetet. Till skillnad från tidigare finns det i dag sällan anledning till att vänta med en publicering, med undantag för om man vet att nyheten är exklusiv. Men allt som oftast är det webben som går först, och det i sin tur påverkar vad som hamnar på förstasidan i papperstidningen.
”En tydlig utmaning som påvisats flera gånger i denna studie är ifrågasättandet av de traditionella mediernas nyhetsvärdering i och med att det som är nytt
35 Johansson, Bengt. (2008). ’Vid nyhetsdesken -‐ En studie av nyhetsvärdering vid
svenska nyhetsredaktioner’, sid. 57
36 Johansson, Bengt. (2008). ’Vid nyhetsdesken -‐ En studie av nyhetsvärdering vid
publiceras direkt på nya plattformar. Om allt nytt ska ut i första bästa sändning eller direkt på text-‐TV eller webb är frågan vad som blir kvar för de traditionellt statustyngda plattformarna, som papperstidningen och etermediernas
huvudsändningar. Dessa frågor reflekterar aktivt de ansvariga på redaktionerna över och flera ställer sig också frågan vilken betydelse ett begrepp som
huvudsändning överhuvudtaget ska ha framöver.”37
I och med detta får redaktioner titta på andra lösningar när det kommer till papperstidningen, och i många fall handlar det om att skapa något eget som kan konkurrera i nyhetsspelet: ett gräv, en undersökning eller ett stort avslöjande. Han menar att vi ser en förskjutning i nyhetsvärdet, aldrig tidigare har det varit så viktigt att vara ensam om en nyhet, till skillnad från innan då fokus låg på att ha det allra senaste.
”Det viktigaste kriteriet för att hamna på vänsterkrysset eller att toppa nyhetssändningen är inte att det är nytt, det viktiga är att det egna mediet är ensam om nyheten. Vill man ha nyheter om vad som just har hänt får man leta på webben.”38
Det finns studier som visar att nyhetsurvalet har påverkats i takt med digitaliseringen. Antalet potentiella klick påverkar såväl urvalet som
rapporteringen kring händelsen. Det påverkar i sin tur uppföljningen för både webb och printtidning som en studie från i år av fem holländare visar.39
”Detta uppmuntrar journalister till att tillgodose publikens preferenser, och ökningen av målgruppsstatistik har gjort det mycket billigare och lättare att
37 Johansson, Bengt. (2008). ’Vid nyhetsdesken -‐ En studie av nyhetsvärdering vid
svenska nyhetsredaktioner’, sid. 59
38 Johansson, Bengt. (2008). ’Vid nyhetsdesken -‐ En studie av nyhetsvärdering vid
svenska nyhetsredaktioner’, sid. 59
39 Welbers, K; Van Atteveldt, W; Kleinnijenhuis, J; Ruigrok, N; Schaper, J. (2016).
'News selection criteria in the digital age: Professional norms versus online audience metrics', Journalism studies, sid. 1045-‐1049.
kontrollera dessa. Följaktligen hamnar vad journalister ekonomiskt uppmuntras att göra och vad de normalt sett är benägna att göra, i konflikt med varandra.”40
Manuel Wendelin, Ines Engelmann och Julia Neubarth har dock gjort en studie som delvis motbevisar den trenden i Sverige. Genom att studera publikens preferenser, med hjälp av så kallad ”user rankings”-‐statistik, har de undersökt ifall digitaliseringen, där de har tillgång till user-‐rankings, och därmed
digitaliseringen, har påverkat nyhetsurvalet och nyhetsvärderingen och kommit till slutsatsen att så inte är fallet för papperstidningen.
”Den kvalitativa papperstidningen visade sig vara det mediet som är mest
självständigt från målgruppens urvalskriterier på internet. Karakteristiskt är att detta medieformat konfronteras med ekonomiska problem och samtidigt gör de största påståenden om journalistisk kvalitet.”
…”Det är troligt att nyhetsintresset för de läsarna förväntas vara annorlunda än de intressen som publik på internet har.”41
2.3 Studier om svenska medier
Ida Södergren och Sofia Roström Andersson42 har studerat hur de olika
teknikerna som bland annat utgör medielogiken och nyhetsurvalet överlag har förändrats på Aftonbladets första sidor. De tittade på tre olika årtal, 1987, 1997 och 2007 – alltså fram till strax innan sociala medier och webb-‐tv slog igenom ordentligt. Vi vill betona att det i detta fall rör sig om en C-‐uppsats och vi vet inte vilket bemötande, vare sig positivt eller negativt, den möttes av.
Studien visar att personifierade nyheter ökade från 1987 fram till 2007 och även sensationsnyheter i allmänhet och kriminalsensationer i synnerhet har blivit allt mer förekommande. Utifrån detta så drar de slutsatsen att antalet sensationella vinklingar är vanligare i dag, och det beror enligt författarna på behovet av att
40 Iaeb, sid. 1050.
41 Wendelin, M; Engelmann, I; Neubarth, J . (2015). ’User Rankings And
Journalistic News Selection’, Journalism studies, sid. 15.
fånga läsarnas uppmärksamhet i ”en tid då allt fler aktörer tävlar om
konsumenterna i mediebruset.”43
Antalet puffar för egna krönikor hade minskat från 1997 till 2007 och författarna har en hypotes om vad som kan ligga bakom förändringen.
”Tillbakagången kan bero på att Aftonbladet under 2007 har ett ökat antal puffar
för andra saker, som redan tagits upp tidigare under denna punkt, så som bilagor och att kunden får något billigare eller gratis om denne köper tidningen. Utrymmet på förstasidan är ju som bekant begränsat.”44
Författarna konstaterar också att nyhetsvärderingen på Aftonbladet inte har förändrats under den studerade perioden, däremot var antalet inrikesnyheter år 2007 mindre, i jämförelse med 1987 och 1997.
Det senaste decenniet, där webbsatsningen blivit allt större, har visat på en tydlig trend på Aftonbladets och Dagens Nyheters redaktioner sett till online-‐ innehållet. I Lotta Halvarssons studie från 2014, Endast ett klick bort. Även här vill vi betona att det rör sig om en C-‐uppsats och att vi således inte vet vilket bemötande den möttes av. Studien visar resultatet att såväl Dagens Nyheter som Aftonbladet har minskat sin produktion av inrikesnyheter de senaste tio åren; från 14,7 procent till 5,3 procent för DN, och från 29,3 procent till 12 procent för Aftonbladet.
Även utrikesnyheter har minskat för de båda tidningarna, medan sport och nöje-‐ och underhållningsnyheter har tagit mer och mer plats. På grund av det rådande medieklimat så kan nyhetssajter inte riskera de ekonomiska riskerna som uppstår när man inte producerar klickvänligt material. Därmed minskar betydelsen av informationsvärde.
”Då antalet nöjesnyheter har ökat markant både på DN och på Aftonbladet och antalet nyheter i andra kategorier minskat kan man här anta att många nyheter
43 Södergren, I; Roström Andersson, S. (2008). ’Så lockar de läsare’, sid. 43 44 Södergren, I; Roström Andersson, S. (2008). ’Så lockar de läsare’, sid. 44
som kanske hade varit viktigare för allmänheten att ta del av har valts bort för att hålla ett högt underhållningsvärde på nyhetssajten och för att inte hålla en för seriös ton med anledning av att locka fler läsare och fastställa en god ekonomi för nyhetsbolaget.”45
2.4 Medielogik
Begreppet medielogik myntades för första gången 1979 av Altheide och Snow i sin bok Media logic. Teorin grundar sig att vissa nyheter är mer lämpade än andra för ett specifikt medium. Flera olika egenskaper tas med i beräkningen och är därmed en del av medielogiken, så som arbetsrutiner, normer och mönster som formar nyhetsprocessen. Även utrymme spelar en stor roll eftersom de tryckta medierna bara har begränsad plats för antalet nyheter, skriver Jesper Strömbäck och Lars Nord i boken Medierna och demokratin utifrån sina egna tolkningar av Altheides och Snows tidigare nämnda studier.
”Med undantag av nyhetsmedier online, har både de tryckta dagstidningarna och
etermediernas nyhetsprogram bara plats för ett begränsat antal nyheter. I dagstidningarna handlar det om ett urval som ska in på ett fixerat antal sidor, i radio-‐ och ty-‐nyheterna om ett visst antal minuter. Endast i undantagsfall, vid exceptionellt stora nyhetshändelser, utökas den ordinarie publiceringsytan med extrasidor och extrasändningar”46
De konstaterar att det överlag är händelser som har ett stort nyhetsvärde, alltså det som bockar av många utav nyhetsvärderingskriterierna, som får ta plats på förstasidan i en papperstidning.
Medielogiken består av ett antal tekniker som medier använder sig av i sin rapportering; Tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, konkretion,
45 Halvarsson, L. (2014). ’Endast ett klick bort’ sid. 25
personifiering, stereotypisering, händelseorientering och relationsorientering47. Även om vi inte kommer djupstudera hur dessa olika tekniker har förändrats med tiden så är det värt att ha de i åtanke när man studerar Aftonbladets förstasida då de är väl använda där.
”Det finns teoretiskt sett en distinkt medielogik vars betydelse för samhällslivet är
oerhört stort. I takt med att mediernas betydelse för människor har vuxit, har medielogiken fått en allt större betydelse. För politiken, inte minst, men också för andra delar av samhället”48
Kent Asp har studerat vad medielogik innebär i dagens medieklimat och hur det kommer att förändras allteftersom internet och sociala medier blir större. Och trots hotet från de ovannämnda plattformarna, menar Asp att medielogiken kommer att bestå, mycket tack vare att medielogiken i dag är en institution i sin egen rätt. Medielogik är ett sätt att se på världen, snarare än att vara en egenskap hos något specifikt medium.
”Det är också ganska troligt att överflödet av information som kommer genom
internet (där allt är gratis och vem som helst kan vara journalist) kommer leda till en utveckling där medielogikens värderingar och regler kommer att få en ökad efterfrågan”.49
2.5 Teknikutvecklingens inverkan
Internet har förändrat journalistens villkor och branschen har sett många förbättringar i takt med internets etablering i vårt samhälle. Det har gett medier större möjligheter att nå ut med sin information men också få respons från sina läsare. Men det har också sina baksidor. Robert Picard har undersökt hur
kvalitén (i form av hur mycket information som läsarna får ta del av, hur mycket av det som är eget producerat och hur mycket som är inköpt) på det
47 Strömbäck, J. (1998). ’Medielogik och medialiserad politik’, sid. 20 48 Strömbäck, J. (1998). ’Medielogik och medialiserad politik’, sid. 22
journalistiska innehållet har påverkats av kommersialiseringen och konstaterar att det helt klart har blivit lidande. Han konstaterar först vad journalistisk kvalitet innebär.
”Mängden och typer av innehåll i en tidning är ett tydligt inslag av kvalitet. Mängden information som görs tillgänglig, de olika typerna av nyheter och om materialet är egenproducerat eller producerat av andra har inflytande på kvaliteten.”50
Picard menar att de olika mediekoncernerna är på väg ner för en väg med obegränsad kommersialisering och ohämmat egenintresse för företaget. För att ta den andra vägen krävs ett företagsansvar hos mediebolagen.51
Han säger också att ekonomin blir en allt större faktor i samband med
nyhetsurval, och således är det inte ovanligt att kostsamma nyheter ignoreras. Det ska vara kostnadseffektivt, samtidigt som det lockar en stor och bred publik vars uppmärksamhet ska hjälpa tidningen att sälja annonser.
Resultatet blir att historier som kan förolämpa ignoreras till förmån för dem som är mer acceptabla och underhållande för ett större antal läsare, att berättelser som är kostsamma att täcka tonas ner eller ignoreras och att berättelser som skapar finansiella risker ignoreras. Detta leder till homogenisering av tidningens innehåll, till bevakning av "säkra" frågor och ett minskat utbud av åsikter och idéer.”52
2007 intervjuade Phil MacGregor 19 journalister för att studera hur de
anpassade sig till de nya villkoren där journalisterna, på den tiden, hade bättre koll på sin publiks intresse än någonsin tidigare. Dataservrar gjorde det möjligt för medier att övervaka sin publik genom så kallad web-‐mining5354;
50 Picard, R.G. (2004). ’Commercialism and newspaper quality’ sid. 60 51 Picard, R.G. (2004). ’Commercialism and newspaper quality’ sid. 64 52 Picard, R.G. (2004). ’Commercialism and newspaper quality’ sid. 61
53 Karlsson, M; Clerwall, C. (2013). ’ Negotiating ProfessionalNews Judgment and
