Det finns flertalet studier kopplat till pendlarparkeringar däremot saknas det djupare forskning kring nuläget i Gävle kommun. Denna studie är baserad på Gävle kommun med input från andra svenska kommer om vad som fungerar för dem.
I framtida studier inom detta ämne hade det varit intressant att genomföra en undersökning inom kostnad innehållande en jämförelse mellan resans totala pris med privat fordon och resor som inkluderar pendlarparkeringar. Vidare hade det varit intressant att studera förutsättningar för olika markytor i Gävle kommun för etablering av pendlarparkeringar. Att sedan
implementera aspekterna som är framtagna i denna studie för att se om det är möjligt att inkludera de önskemål som potentiella användare har och även vad andra svenska kommuner anser bör finnas i anslutning till pendlarparkeringar. Utifrån resultatet av denna studie hade det även varit intressant att undersöka den bästa placeringen av en ny pendlarparkering i Gävle kommun utifrån vad potentiella användare och andra svenska kommuner tycker är viktigt.
38
Referenser
Ajzen, I. (1991). The Theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50, 179-211
Benson, E. (2008). Society’s grand challenges. Insights from Psychological Science. [Häfte]. American Psychological Association. https://www.apa.org/research/action/gc-climate-change.pdf
Biel, G. & Grankvist, G. (2005). Miljövänlig konsumtion. Märks den? I M. Johansson & M. Küller (Red.), Svensk miljöpsykologi (s. 319). Lund: studentlitteratur.
Boverket. (Juni 2010). Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan. Hämtad 2021-03-31 från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/planer-som-styrmedel.pdf
Braun-Thörn, H., Hamilton, C.J. (2013). Parkering som styrmedel för en fossilfri fordonstrafik. Hämtad 2021-05-06 från
https://www.regeringen.se/4a4b1d/contentassets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f47 3/underlagsrapport-13---parkering.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl). Liber AB.
Chen, C.-F., & Chao, W.-H. (2011). Habitual or reasoned? Using the theory of planned behavior, technology acceptance model, and habit to examine switching intentions toward public transit. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 14(2), 128–137. https://doi.org/10.1016/j.trf.2010.11.006
Clayton, W., Ben-Elia, E., Parkhurst, G., & Ricci, M. (2014). Where to park? A behavioural comparison of bus Park and Ride and city centre car park usage in Bath, UK. Journal of Transport Geography, 36, 124–133.
https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.jtrangeo.2014.03.011
Dijk, M., & Montalvo, C. (2011). Policy frames of Park-and-Ride in Europe. Journal of
Transport Geography, 19(6), 1106–1119. http://10.0.3.248/j.jtrangeo.2011.05.007 Ercan, T., & Tatari, O. (2015). A hybrid life cycle assessment of public transportation buses
with alternative fuel options. International Journal of Life Cycle Assessment, 20(9), 1213–1231. https://doi.org/10.1007/s11367-015-0927-2
Ertz, M., Karakas, F., & Sarigöllü, E. (2016). Exploring pro-environmental behaviors of
consumers: An analysis of contextual factors, attitude, and behaviors. Journal of Business Research, 69(10), 3971–3980.
39
https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.jbusres.2016.06.010
Gifford, R. (2011). The Dragons of Inaction Psychological Barriers That Limit Climate Change Mitigation and Adaptation. American Psychologist, 66(4), 290–302.
http://10.0.4.13/a0023566
Gärling, T. (2005). Psykologiska faktorers roll för bilresande och minskning av bilresande. I M. Johansson & M. Küller (Red.), Svensk miljöpsykologi (s.330-331). Lund:
studentlitteratur.
Gävle kommun. (2020). Miljöstrategiskt program 2.0. Hämtad 2021-04-12, går att hitta på https://www.gavle.se/kommunens-service/kommun-och-politik/samarbeten-projekt-och-sarskilda-satsningar/miljostrategiskt-program/
Gävle kommun. (u.å.). Trafikpusslet i Gävle - stora infrastruktursatsningar till år 2050. Hämtad 2021-04-07 från
https://www.gavle.se/kommunens-service/bygga-trafik-och- miljo/planer-och-pagaende-byggprojekt-i-gavle/pagaende-byggprojekt-i-gavle/trafikpusslet-i-gavle-stora-infrastruktursatsningar-till-ar-2040/
Gävle Parkeringsservice. (31 mars 2021). Furuviks pendlarparkering. Hämtad 2021-04-07 från
https://gavleparkering.se/Enklare-hantering-av-tillstand-och-avtal/Furuviks-pendlarparkering/
Gävle Parkeringsservice. (4 februari 2020a). Pendlarparkering på Culinar. Hämtad 2021-03-31 från http://www.gavleparkering.se/Parkera-i-Gavle/Langtidsparkering/
Gävle Parkeringsservice. (5 maj 2020b). Avgifter i Gävle. Hämtad 2021-04-06 från https://gavleparkering.se/Parkera-i-Gavle/Parkeringsavgifter/
Hedin, A. (2011). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Hämtad 2021-04-22 från:
https://www.studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action?nodeId=459535&toolAttachmentId=108197
Hounsell, N., Shrestha, B., & Piao, J. (2011). Enhancing Park and Ride with access control: A case study of Southampton. Transport Policy, 18(1), 194–203.
http://10.0.3.248/j.tranpol.2010.08.002
Howell, R. A. (2013). It’s not (just) “the environment, stupid!” Values, motivations, and routes to engagement of people adopting lower-carbon lifestyles. Global Environmental
Change, 23(1), 281–290.
https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2012.10.015
IPCC, 2007: Climate Change 2007: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate
40
Change [Core Writing Team, Pachauri, R.K and Reisinger, A. (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 104 pp.
Kono, Y. ( 1 ), Uchida, K. ( 2 ), & Andrade, K. ( 2 ). (2014). Economical welfare maximisation analysis: Assessing the use of existing Park-and-Ride services. Transportation, 41(4), 839–854. https://doi.org/10.1007/s11116-013-9498-x
Li, D., Miwa, T., & Morikawa, T. (2016). Modeling time-of-day car use behavior: A Bayesian network approach. Transportation Research Part D: Transport and Environment, 47, 54–66. https://doi.org/10.1016/j.trd.2016.04.011
Macioszek, E., & Kurek, A. (2020). The Use of a Park and Ride System—A Case Study Based on the City of Cracow (Poland). Energies (Vol. 13, Issue 13).
https://doi.org/10.3390/en13133473
Macioszek, E., & Kurek, A. (2021). The Analysis of the Factors Determining the Choice of Park and Ride Facility Using a Multinomial Logit Model. Energies (Vol. 14, Issue 1).
https://doi.org/10.3390/en14010203
Mugion, R. G., Toni, M., Raharjo, H., Di Pietro, L., & Sebathu, S. P. (2018). Does the service quality of urban public transport enhance sustainable mobility? Journal of Cleaner Production, 174, 1566–1587. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2017.11.052 Nationalencyklopedin. (U.å.b.). Gävle. Hämtad 2021-04-08 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/g%C3%A4vle Nationalencyklopedin. (U.å.a). Mikroekonomisk teori. Hämtad 2021-03-11 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mikroekonomisk-teori Naturskyddsföreningen. (2019). Faktablad: Hållbara transporter? Hämtad 2021-04-12 från
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-hallbara-transporter
Naturvårdsverket. (2013). 2050 Ett koldioxidneutralt Sverige [Folder]. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8608-4.pdf?pid=8533
Naturvårdsverket. (2020a). Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2020 - Klimat och luft i fokus. (Rapport 6945) Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/6900/978-91-620-6945-2.pdf?pid=27859
Naturvårdsverket. (2021). Transporterna och miljö. Hämtad 2021-04-12 från
https://naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-41
efter-omrade/Transporter-och-trafik/
Naturvårdsverket. (15 december 2020b). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/
Ortega, J. ( 1 ), Tóth, J. ( 1 ), Moslem, S. ( 1 ), & Péter, T. ( 2 ). (2020a). An integrated model of park-and-ride facilities for sustainable urban mobility. Sustainability, 12(11).
https://doi.org/10.3390/su12114631
Ortega, J., Moslem, S., Tóth, J., Péter, T., Palaguachi, J., & Paguay, M. (2020b). Using Best Worst Method for Sustainable Park and Ride Facility Location. In Sustainability (Vol. 12, Issue 23). https://doi.org/10.3390/su122310083
Qin, H., Gao, J., Wu, Y. J., & Yan, H. (2019). Analysis on context change and repetitive travel mode choices based on a dynamic, computational model. Transport Policy, 79(April 2018), 155–164. https://doi.org/10.1016/j.tranpol.2019.04.003
Region Uppsala (2019). Riktlinjer för pendlarparkeringar i Uppsala län. Hämtad 2021-04-06 från
https://regionuppsala.se/globalassets/samverkanswebben/regional-
utveckling/samverkan-inom-regional-utveckling/infrastruktur/riktlinjer_pendlarparkering_webb.pdf
SCB. (2016). Frågor och svar. om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar. Hämtad 2021-04-22 från
https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_20 16a01_br_x08br1601.pdf
SCB. (2018). Förvärvsarbetande pendlare 16+ år efter region, kön, tabellinnehåll och år. Hämtad 2021-04-19 från
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM
0207L/PendlingK/table/tableViewLayout1/?rxid=c29ef739-d64a-427b-9d27-8045e1dc4519
SCB. (2020). Kommuner i siffror. Hämtad 2021-04-07 från https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2180&id2=null
Sheller, M., & Urry, J. (2000). The City and the Car. International Journal of Urban and Regional Research, 24(4), 737–757. https://doi.org/https://doi.org/10.1111/1468-2427.00276
Shin, E. J. (2020). Commuter benefits programs: Impacts on mode choice, VMT, and spillover effects. Transport Policy, 94(June 2019), 11–22.
42
Skatteverket. (U.å.). Trängselskatt. Hämtad 2021-05-25 från
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/bilochtrafik/trangselskatt.4.383cc9f3113 4f01c98a80001292.html
Sveriges kommuner och landsting. (2013). Parkering för hållbar stadsutveckling. Hämtad 2021-05-23 från
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7164-920-1.pdf?issuusl=ignore
Tennøy, A., Hanssen, J. U., & Øksenholt, K. V. (2020). Developing a tool for assessing park-and-ride facilities in a sustainable mobility perspective. Urban, Planning and Transport Research, 8(1), 1–23. https://doi.org/10.1080/21650020.2019.1690571
Tian, L. J., Lyu, C. R., & Zhao, Y. X. (2017). The Park-and-Ride Behavior in a Cumulative Prospect Theory-Based Model. Journal of the Operations Research Society of China, 5(3), 363–376. https://doi.org/10.1007/s40305-017-0153-7
Tonell, L., & Nyström, J. (2012). Planeringens grunder: En översikt (3 uppl.). Studentlitteratur.
Trafikverket. (2013). Parkering i täta attraktiva städer. Hämtad 2021-05-06 från http://www.innpark.se/docs/Trafikverket_p_i_attraktiva.pdf
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5:1 uppl.). Studentlitteratur.
United Nation. (U.å.). Transforming our world: The agenda 2030 for sustainable development. Hämtad 2021-06-05 från
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda%2 0for%20Sustainable%20Development%20web.pdf
X-trafik. (2020). Pendlarparkeringar. Hämtad 2021-04-09 från https://xtrafik.se/pendlarparkeringar
Zelezny, L. C., Chua, P.-P., & Aldrich, C. (2000). Elaborating on Gender Differences in Environmentalism. Journal of Social Issues, 56(3), 443–457.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edb&AN =3997996&lang=sv&site=eds-live&custid=s3912055
Zhou, Y., Li, Y., Hao, M., & Yamamoto, T. (2019). A System of Shared Autonomous Vehicles Combined with Park-And-Ride in Residential Areas. In Sustainability (Vol. 11, Issue 11). https://doi.org/10.3390/su11113113
A1
Bilaga A
Bilaga A: Frågor till intervjuer
- Hur har ni arbetat med kostnad kopplat till pendlarparkeringar utifrån ett användarperspektiv?
- Hur har ni arbetat med att främja ett hållbart resebeteende kopplat till pendlarparkeringar?
- Hur har ni arbetat med tidsaspekten kopplat till pendlarparkeringar? Har ni exempelvis undersökt hur den totala restiden påverkas och vad det har för betydelse för användarna i val av transportmedel?
- Hur har ni arbetat med tillgänglighet kopplat till pendlarparkeringar?
- Vad anser ni bara de viktigaste faktorerna för en fungerande pendlarparkering? (som exempelvis laddstolpar, tillgång till serviceinrättningar etc.)
- Vad anser ni att man ska tänka på när man vill få pendlarparkeringar att bli en viktig komponent i ett transportsystem?
- Är det något utöver dessa frågor som ni arbetat med som ni märkt fungerar bra eller mindre bra?
B1
C1
Bilaga C
Stapeldiagram för hur viktigt det är att det finns tillgång till följande funktioner i anslutning till en pendlarparkering för att respondenterna ska använda den.