Flickorna var inte främmande för att tala om framtiden. Det var ingen av dem som inte kunde beskriva sin närmaste framtid efter avslutat gymnasium. När de valde gymnasieprogram valde de program utifrån sina tankar om framtiden och vad de ville uppnå. En flicka menade att hon valde sitt gymnasieprogram för att få ett yrke så att hon kunde få ett jobb, så att hon kunde tjäna pengar, för att kunna ha semester och därmed uppnå frihet.
…utan utbildning inget jobb… inga pengar ingen frihet.
Två av flickorna säger att de har tankar på att starta egna företag i framtiden. På frågan om vad de gör efter gymnasiet svarar de:
Först praktikant sen läsa vidare, men vet inte vad man kan läsa till, sen jobba ute och sen kanske starta eget.
Lärling ett par år, sen jobba ett tag, starta eget eller jobba under någon annan.
En av flickorna angav flera möjliga vägar efter gymnasiet.
Förhoppningsvis så är jag nog med i landskampen i friidrott och sen så, jaa, kör jag kanske lastbil eller om jag väntar några år, vi får se.
Alla flickor har funderat på arbetsmarknaden efter gymnasiet. De flesta säger att de tror att det finns arbete men de har olika uppfattningar om hur lätt det är att få ett arbete.
Ja, tror inte det blir svårt
Det finns alltid ett jobb, grejen är att få det. Är du glad och social finns det alltid en plats… använda kontaktnät…
Alla flickor har funderat över hur det blir att arbeta med mest manliga arbetskamrater. De har blandade känslor inför detta.
Ska nog gå bra med det…inte tänkt så mycket på umgänget.
Ej lätt…blir annorlunda…tror ej man blir respekterad på samma sätt…ser en som tjej
Stör mig inte, jag är så pass tuff att de accepterar mig fast jag är tjej
Lönen är inte det viktigaste i yrket för någon av flickorna utan de anser alla att trivsel och bra sammanhållning kommer i första hand.
6 Analys och diskussion
Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer med kvinnliga gymnasieelever på bygg-, el- och fordonsprogrammet. Resultatet redovisas utifrån fem områden baserade på de frågeområden vi
använde oss av i våra intervjuer. I vår analys och diskussion kommer vi att använda oss av samma områden som i resultatet. Dessa områden är social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, information samt framtiden. Vilka är då de flickor som vi har intervjuat? Vår bild av dem är att de är starka flickor med stort självförtroende. De är positiva och målmedvetna och har gjort väl medvetna val. De tre ord som flickorna beskrev sig själva med var ingen överraskning för oss. Under intervjuerna hade vi fått en bild av respektive flicka och den bilden stämde väl överens med deras egen bild av sig själva vilket gör att vi anser att de har en god självbild. Enligt Ahlgren (1999) är självbilden grunden för individens självförtroende. Den goda självbild som vi upplever att flickorna har menar vi ger dem ett gott självförtroende vilket gör att de vågar gå emot strömmen och göra ett otraditionellt val.
6.1 Social bakgrund
Enligt Bourdieus begrepp habitus föds alla människor in i en social miljö som påverkar dem (Hodkinson & Sparkes, 1997). Detta gäller alltså även flickorna i vår undersökning. Enligt Bourdieus begrepp habitus sätts flickornas erfarenheter ända från barndomen in i så kallade schemata. Dessa schemata utgör flickornas kunskaper om världen. Varje handling som flickorna gör utgår ifrån deras schemata alltså även deras gymnasieval. Vi anser med utgångspunkt ifrån Bourdieu att flickornas sociala bakgrund, deras habitus, har påverkat dem i sitt
gymnasieval. Få av flickornas föräldrar har en högskoleutbildning och till största delen arbetar de inom praktiska yrken. Ingen av flickornas syskon har en
högskoleutbildning. Med tanke på deras bakgrund är vi inte förvånade att de väljer ett icke teoretiskt gymnasieprogram. Även författarna till Ungdomars vägval – en studie om utbildning och arbetslivets början (Ungdomsstyrelsen, 2000) menar att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar ungdomarnas val av gymnasieprogram.
6.2 Signifikanta andra
Vi kan i våra intervjuer se att samtliga flickor har talat med personer i sin närhet om sitt gymnasieval. Den positiva respons som flickorna har fått av både familj och kompisar på sitt val av ett mansdominerat gymnasieprogram anser vi har gett flickorna ökat självförtroende till att genomföra sitt val. Genom flickornas sätt att tala om dessa personer upplever vi att flickorna ser dem som signifikanta andra vilka enligt Ahlgren (1999) har stor betydelse för vilket självförtroende en person har.
Med utgångspunkt i Bourdieus begrepp socialt kapital (Broady, 1991) anser vi att flickornas familjer och vänner är ett socialt kapital för flickorna. Detta sociala kapital menar vi utgör ett stöd för flickorna i deras val av
gymnasieprogram och vi anser att detta sociala kapital har varit en bidragande faktor till att flickorna vågar gå mot strömmen och göra ett otraditionellt val. Det faktum att alla flickor också har någon i sin närhet som utövar yrket tror vi bidrar till att de har fått en inblick i yrket och att de genom detta blev säkrare på sitt val.
De flesta av flickornas föräldrar anser det vara värdefullt att flickorna genom sitt gymnasieprogram får en yrkesutbildning. Enligt föräldrarna har flickorna genom
sin gymnasieutbildning stora möjligheter att få ett arbete direkt efter avslutad utbildning. Vi kan se att flickorna har samma värderingar som sina föräldrar när det gäller värdet av en yrkesutbildning.
Vi fann att det inte var främmande för flickorna att umgås med pojkar. De hade samtliga under någon period av sitt liv umgåtts med ”killkompisar” och ingen av flickorna ser det som problematiskt att majoriteten i klassen är pojkar. Detta faktum tror vi är en bidragande faktor till att de väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Tre flickor påpekade till och med att när de valde till gymnasiet så hoppades de att de skulle vara den enda flickan i klassen.
I likhet med författarna till Careership (Hodkinson och Sparkes, 1997) kan vi se att flickorna fattar sina karriärbeslut utifrån sin handlingshorisont. Hodkinson och Sparkes menar i sin teori bland annat att man endast kan välja det som man kan se, vilket är beroende av ens handlingshorisont. Vi anser att flickorna i vår undersökning har en bred handlingshorisont. Det faktum att flickorna har många äldre syskon tror vi bidrar till detta. Flickornas breda handlingshorisont gör att de i sitt val till gymnasiet också tar otraditionella alternativ i beaktande, dvs. även de mansdominerade gymnasieprogrammen. Vi menar att flickorna ser de mansdominerade gymnasieprogrammen som ett alternativ och att de därigenom inte begränsar sig endast till de traditionella gymnasieprogrammen. Vi anser att Syv har en viktig uppgift att utöka elevernas handlingshorisont för att de ska kunna se fler möjliga alternativ. I vår undersökning har Syv dock inte bidragit till att vidga flickornas handlingshorisont. Några av flickorna upplevde att Syv snarare försökte att begränsa dem i deras val. Vi anser att deras starka
självförtroende var en bidragande orsak till att flickorna övervann detta hinder och gjorde sitt eget val.
6.3 Valet till gymnasiet
Samtliga flickor kom in på sitt förstahandsval och vi upplever att flickorna var starkt motiverade att börja på sina respektive program. Detta kan vi se exempel på då några flickor var beredda på att studera ytterligare om de inte hade kommit in på sitt förstahandsval för att senare söka till programmet igen. Vi fann att det praktiska inslaget i programmet var av stor betydelse. Även att få en
yrkesbehörighet och att efter gymnasiet direkt kunna gå till ett arbete, utan att behöva studera vidare, var av betydelse. En mycket viktig faktor till att flickorna har valt sitt gymnasieprogram anser vi vara deras intresse. Detta intresse kan vi i de flesta fall koppla till signifikanta andra och flickornas sociala bakgrund, där yrket på något sätt är representerat. Även flickorna själva påtalar att deras intresse spelade stor roll i deras val av gymnasieprogram.
Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership kan en individs
karriärbeslut inte förstås utan att man tar hänsyn till en individs livshistoria. Vi kan med utgångspunkt från Careership se att flickornas personliga val, deras sociala och kulturella faktorer, deras personliga intressen, strukturella
tillfälligheter samt möjligheter blandades samman och hade betydelse för deras karriärbeslut. I likhet med författarna menar vi att inget av dessa element kan ses skilt ifrån de andra och att de alla måste ses som en helhet. Vi håller med
författarna till Careership då vi kan se att flickorna fattade delvis rationella karriärbeslut grundade på sina egna praktiska erfarenheter som t.ex. att måla, att snickra eller erfarenheter från prao. En av flickorna sa att ju mer hon målade desto säkrare blev hon på att hon ville bli målare.
Vi kan i vår undersökning se att för vissa flickor var valet till gymnasiet en viktig brytpunkt i deras liv. I teorin Careership poängteras strukturella brytpunkter, vilket samtliga flickor i undersökningen ofrivilligt hamnat i då
deras tid i grundskolan tog slut. Alla flickor genomgick en strukturell brytpunkt. Några flickor genomgick även en frivillig brytpunkt, som enligt författarna till Careership initieras av individen själv. Vi anser dock inte att de frivilliga brytpunkterna hade någon inverkan på val av gymnasieprogram utan endast på valet av skola. Flickorna uppgav att de ville bryta med det gamla. I Careership betonas att brytpunkter måste ses i samband med perioder av rutin. Det som föregick flickornas brytpunkt hade alltså betydelse för deras val och för några av flickorna ledde detta till både en strukturell och en frivillig brytpunkt.
Majoriteten av flickorna var säkra i sitt val och vår uppfattning är att de inför gymnasievalet var väl medvetna om både sig själva och alternativen och att de i beslutande- och handlingsfasen hade hjälp av signifikanta andra. Detta tyder på att de genomgått en vägledningsprocess som väl stämmer överens med den s.k. fyrstegsmodellen för vägledning (Skolöverstyrelsen, 1991). Vi anser att Syv har en viktig uppgift när det gäller att vidga elevens perspektiv angående
medvetenhet om sig själv och medvetenhet om alternativen samt att hjälpa eleven att fatta beslut och genomföra beslutet. För vissa av flickorna i vår studie bidrog inte Syv till att hjälpa dem med detta utan flickorna fick klara det på egen hand.
Resultatet i UG95 (Skolverket, 1997) visar att flickor vill lägga större vikt vid självkännedom vid gymnasievalet men att de i verkligheten inte gör detta. Vi tror att flickor med mindre god självkännedom kan uppleva det svårare att
övervinna de hinder som ett otraditionellt val kan innebära. Vi upplever dock att flickorna i våra intervjuer har en god självkännedom vilket vi menar är en
bidragande faktor till att de var trygga i sitt otraditionella gymnasieval.
andra. En av flickorna uttryckte att hon var jättestolt över sitt val av ett
mansdominerat gymnasieprogram då ”ingen tjej i stan jobbar med detta”. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership kan en individs karriärbeslut inte förstås utan att man tar hänsyn till individens livshistoria. Detta kan vi se i vår studie då flickorna uttryckte att det inte var första gången som de gått emot strömmen.
Begreppet klassresa ses av de flesta som en resa mellan t.ex. arbetar-, medel- och överklass. Trondman (1994) menar dock att när man använder begreppet klassresa bör man göra en definition av vilken klass, social grupp eller socialt skikt som klassresenären ifråga påbörjar sin resa från. Vi menar att flickorna i vår studie gör en klassresa från traditionella gymnasieval till otraditionella gymnasieval. Den klassresa vi avser är inte en vertikal klassresa utan en horisontell klassresa. Flickorna går från att välja som den stora massan av flickor gör till att välja ett mansdominerat gymnasieprogram. Flickorna överger därmed den gamla kulturen och de gamla värderingarna och vi ser dessa flickor som mönsterbrytare vilka finner nya stigar och går emot strömmen.
6.4 Upplevelse av gymnasieinformation
Alla flickor i vår studie har tagit del av skriftlig information om gymnasievalet vilken de i stort sett var nöjda med. De saknade dock mer praktisk information om t.ex. läxor eller skoldagarnas längd. Vi fann att ett personligt möte med gymnasieelever ansågs betydelsefullt för flickorna då detta ger tillfälle att ställa personliga frågor. En flicka hade gärna sett att gymnasieinformationen
påbörjades tidigare under högstadiet. Vi kan se att information om yrken inte förekommer särskilt ofta i den ordinarie undervisningen utan mer är en
punktinsats i samband med gymnasievalet. Flickorna hade svårt att hantera informationen om den blev för omfattande som t.ex. vid en utbildningsmässa. I
det stora hela var flickorna dock nöjda med informationen. Vi menar att flera av flickorna hade funderingar kring programmet redan innan de fick någon
gymnasieinformation men att de efter att ha tagit del av informationen slutligen bestämde sig. En av flickorna uttryckte att ”man bestämde sig lite mer då”. Vi kan se att flickorna genom den information som de fått och tagit till sig har vad Bourdieu kallar ett informationskapital (Skawonius, 2005).
Vi fann att alla flickorna i vår studie var praktiskt lagda, vilket de själva
poängterade. Vi tror att det faktum att de är praktiskt lagda har stor betydelse när det gäller hur flickorna tar till sig gymnasieinformation. Vi tror att flickor som söker till bygg-, el- och fordonsprogrammet ofta är praktiskt lagda precis som flickorna i vår studie. Vi anser därför att sättet vilket gymnasieinformationen framförs på bör varieras för att den ska nå fram till både teoretiskt och praktisk lagda elever. Skriftlig information bör varvas med muntlig information. Den teoretiska informationen bör blandas med praktisk information. Informationen kan gärna vara t.ex. visuell i form av film. Vi anser också att information om olika yrken bör förekomma oftare i den ordinarie undervisningen. Om
informationen vore mer varierad så kanske fler flickor skulle orka ta den till sig vilket därmed skulle vidga deras handlingshorisont. Detta i sin tur skulle kanske medföra att fler flickor ser de mansdominerade gymnasieprogrammen som ett möjligt alternativ.
6.5 Framtiden
Vi upplever att flickorna ser ljust på framtiden och att de alla var positiva till att tala om den. UG95 (Skolverket, 1997) visar att flickor planerar långsiktigt. Detta fick vi bekräftat i våra intervjuer då flickorna uppgav att de hade tagit framtiden i beaktning då de gjorde sitt gymnasieval. De valde yrke inte enbart utifrån intresse utan för att de såg en möjlighet att efter avslutat gymnasium kunna få ett
arbete utan att studera ytterligare, vilket var viktigt för dem. När det gäller det faktum att flickorna kommer att ha flest manliga arbetskamrater i sitt framtida yrke ser de inte detta som ett hinder. De har dock lite blandade känslor inför detta.
I Planned Happenstance (Krumboltz, Levin & Mitchell, 1999) talar författarna om fördelarna med ett öppet sinne. Vi kan se att flera av flickorna har ett öppet sinne då de beskrev olika möjliga vägar efter avslutat gymnasium. En flicka menade att om hon kom med i landskampen i friidrott så fick hennes
yrkeskarriär som lastbilschaufför vänta några år. Författarna till Planned Happenstance menar att individen genom att utforska och vara nyfiken skapar tillfälligheter. Vi kan se att en av flickorna tog tillvara på tillfälligheter då hon började fundera på att köra lastbil när hon såg alla lastbilar som passerade under en bilsemester. Författarna menar att vissa färdigheter hjälper individen att ta vara på möjligheter. Vi anser att flickorna har använt sig av dessa två principer och att de har de färdigheter som författarna nämner d.v.s. nyfikenhet, envishet, flexibilitet, optimism och risktagande. Detta tror vi är en bidragande faktor till att flickorna har följt sitt hjärta och övervunnit det motstånd som det kan
innebära att göra ett otraditionellt val av ett mansdominerat gymnasieprogram.