Att gå mot strömmen. Varför flickor väljer mansdominerade gymnasieprogram

Malmö högskola

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

Att gå mot strömmen

Varför flickor väljer mansdominerade gymnasieprogram

Going against the stream

Why girls choose upper secondary school programs dominated by male students

Kristina Larsson

Camilla Sundvall

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p Höstterminen 2006

Examinator: Anders Lovén Handledare: James Dresch

Sammanfattning

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdominerat

gymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen? Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörande social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation och framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- och fordonsprogrammet. Vårt intryck är att det finns många betydande faktorer till varför flickor väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi menar att

flickornas sociala bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Samtliga flickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och de har fått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdominerat

gymnasieprogram vilket har bidragit till deras otraditionella val. Flickornas intressen anser vi vara en annan viktig faktor men även att få en yrkesbehörighet och att efter gymnasiet direkt kunna gå till ett arbete, utan att behöva studera vidare, var av betydelse. Vad gäller upplevelsen av gymnasieinformationen så fann vi att den i vissa fall bidrog till att flickorna slutligen bestämde sig. Vår bild är att de är praktiskt lagda flickor med ett starkt självförtroende. De är positiva och optimistiska och ser många möjligheter som de också tar tillvara på.

Flickornas goda självbild och starka själförtroende anser vi är en bidragande faktor till att de vågar gå emot strömmen och välja ett mansdominerat

gymnasieprogram. Vi menar att för att kunna förstå flickornas karriärbeslut måste man ta hänsyn till hela deras livshistoria. Vi anser att flickorna har en bred handlingshorisont då de även har kunnat se de otraditionella gymnasievalen som möjliga alternativ. Slutligen anser vi att Syv har en viktig uppgift att bredda elevernas handlingshorisont så att fler elever kan gå emot strömmen och välja ett otraditionellt gymnasieprogram.

Förord

Vi har nu avslutat vår studie ”Att gå mot strömmen” som handlar om varför flickor väljer mansdominerade gymnasieprogram. Vi tror att vi kommer att ha nytta av den kunskap som vi fått genom vår studie i vårt kommande yrke som studie- och yrkesvägledare då vi kommer att träffa människor som står inför olika vägval.

Vi riktar vårt tack till den skola som vi har haft som utgångspunkt för vår studie. Vi tackar skolans rektor och den studie- och yrkesvägledare som hjälpte oss att få kontakt med våra respondenter. Vi vill framförallt tacka de kvinnliga elever som så villigt deltog i vår studie och så generöst bidrog med sina erfarenheter och tankar kring sitt otraditionella gymnasieval.

Vi vill tacka vår handledare James Dresch för god handledning. Vi vill även tacka vår examinator Anders Lovén.

Vi tackar också varandra för ett mycket gott samarbete!

Innehållsförteckning

1

Inledning ...6

2

Bakgrund...7

2.4 Syfte och frågeställningar... 12

3

Teori och kunskapsbakgrund ...13

3.1 Pierre Bourdieu... 13

3.1.1 Habitus ... 13

3.1.2 Kapital ... 14

3.2 Klassresa... 15

3.3 Careership... 15

3.3.1 Första dimensionen: Ett praktiskt rationellt beslutsfattande... 16

3.3.2 Tredje dimensionen: Brytpunkter ... 17

3.4 Planned Happenstance... 18

3.5 Fyrstegsmodellen... 19

3.6 Ungdomars självförtroende ... 20

3.6.1 Från självbild till självförtroende... 20

3.6.2 Självbild ... 21

3.6.3 Självvärdering och självförtroende ... 22

3.7 Ungdomars vägval – en studie om utbildning och arbetslivets början .. 22

4

Metod...24

4.1 Val av metod... 24

4.2 Urval ... 25

4.3 Genomförande ... 25

4.4 Validitet och reliabilitet... 26

5

Resultat...27

5.1 Social bakgrund ... 28

5.1.1 Flickorna i undersökningen... 28

5.1.2 Jämförelse mellan flickorna... 31

5.1.3 Sammanfattning ... 33

5.2 Signifikanta andra... 33

5.2.1 Vem har du pratat med och vem har du lyssnat mest på?... 33

5.2.3 Kill- och tjejkompisar ... 34

5.2.4 Övriga personer i flickornas närhet med yrket ... 35

5.3 Valet till gymnasiet... 35

5.3.1 Vad var det som gjorde att du valde ditt program?... 36

5.3.2 Säkerhet i valet... 38

5.3.3 Brytpunkter i samband med gymnasievalet... 38

5.3.4 Har du funderat på att du går emot strömmen? ... 39

5.4 Upplevelse av gymnasieinformation... 39

5.5 Framtiden... 41

6

Analys och diskussion ...43

6.1 Social bakgrund ... 43

6.2 Signifikanta andra... 44

6.3 Valet till gymnasiet... 46

6.4 Upplevelse av gymnasieinformation... 48

6.5 Framtiden... 49

6.6 Slutdiskussion... 50

Referenslista ...54

1 Inledning

”För bara några få generationer sedan var utbildningsmöjligheterna helt skilda för pojkar och flickor. Så är inte fallet idag. Den stora skillnaden handlar istället om att pojkar och flickor väljer olika inriktningar på sin utbildning.”

(Skolverket, 2004, s. 45). Dessa rader i Ungdomars utbildnings och yrkesval – i egna och andras ögon fick oss att fundera över varför de traditionella valen kvarstår trots att det genom åren vidtagits åtskilliga åtgärder för att få en jämnare könsfördelning mellan de olika gymnasieutbildningarna. Under vår egen högstadietid under början av 1980-talet propagerades det för att flickor skulle söka till tekniska utbildningar och pryon styrdes för att vi flickor skulle pröva på mansdominerade yrkesområden. Många studier har gjorts för att söka svar på varför pojkar och flickor väljer som de gör i allmänhet. Vi vill se saken från ett annat håll. Vi vill söka svar på frågan vad som får flickor att välja ett mansdominerat yrkesinriktat gymnasieprogram. Vilka är dessa flickor och vad får dem att våga gå emot strömmen? För att få svar på våra frågor sökte vi upp några av dessa flickor för att höra deras berättelse om sitt val till gymnasiet. Vi hoppas att materialet i vår uppsats skall komma till nytta i studie- och

yrkesvägledning och ge en grund till en fortsatt diskussion även för lärare och skolledning och andra som i någon form arbetar med ungdomar.

2 Bakgrund

2.1 Historik

Genom åren har de olika läroplanerna gett olika riktlinjer för att ”…motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund” (Lpo 94). Olika åtgärder har också satts in för att fler flickor ska söka sig till traditionellt mansdominerade gymnasieprogram. Vi ska här kort redovisa några av dessa riktlinjer och åtgärder.

2.1.1 Läroplaner

Fram till 1962 skiljde sig utbildningen åt för flickor och pojkar. I utredningarna som låg till grund för grundskolereformen 1962 konstaterades att

könsskillnaderna inte var så stora att flickor och pojkar behövde åtskild undervisning, viket ledde till en gemensam grundskola (Skolverket, 1994). Denna nya grundskolas läroplan, Lgr62, innefattade att alla elever skulle få möjlighet till studie- och yrkesvägledning. Genom i första hand ämnet

samhällskunskap skulle eleverna få en teoretisk yrkesorientering. Den praktiska yrkesorienteringen (pryo) skulle vara ett komplement till den teoretiska delen och omfattade tre veckor fördelat på två eller tre olika yrken. Alla i skolan skulle ansvara för elevens studie- och yrkesorientering men ett särskilt ansvar lades på studie- och yrkesvägledare (Skolverket, 2004).

I och med genomförandet av Lgr69 förändrades pryon till att omfatta minst tre studiebesök i årskurs åtta samt en pryoperiod om 2 veckor i årskurs nio. En bredare arbetslivsorientering istället för fokus på enskilda yrken var också en förändring från föregående läroplan. Jämställdheten mellan flickor och pojkar uppmärksammades i Lgr69. Hela skolan skulle arbeta för att undvika att flickor

och pojkar styrdes av traditionella värderingar och därmed hindrades från ett fritt utbildnings- och yrkesval (Skolverket, 2004).

I Lgr 80 utökades samarbetet mellan skola och arbetsliv ytterligare. ”Arbetslivet skall utgöra en pedagogisk resurs för undervisningen” och ”arbetslivet i sig pedagogiseras och förs mer påtagligt in som ett kunskapsområde i skolan” (Skolverket, 2004, s. 40). Föräldrar, företagare och personal från

arbetsförmedlingar var några av de resurspersoner som kunde medverka i undervisningen. Pryo blev prao (praktisk arbetslivsorientering) och skulle ge eleverna erfarenheter från tre olika områden i arbetslivet under 6 till 10 veckor. Skolans roll var att flickor och pojkar skulle få inblick i det andra könets

traditionella yrkesområden. Förutom erfarenhet över de traditionella

könsgränserna skulle praon också ”motverka att yrkesvalet begränsas av till exempel social bakgrund, kön eller elevens bristande motivation att analysera sin situation, även om detta leder till ifrågasättande av ett beslut som eleven fattat och gör valet svårare, eftersom alternativen ökar” (Lgr80 ur Skolverket, 2004, s. 40).

Den nuvarande läroplanen Lpo 94 är inte lika detaljerad som de tidigare läroplanerna utan anger mål och riktlinjer för skolans verksamhet. Skolan ska enligt Lpo 94 ”sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden” samt ”få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv” (Skolverkets hemsida, s.15). Det står dock inget om hur skolan ska göra för att nå dessa mål. Den i tidigare läroplaner reglerade praon nämns inte i Lpo 94. Studie- och yrkesvägledarens roll är att ”informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen” samt att stötta den övriga personalen i deras studie- och yrkesorienterande insatser. Riktlinjen är att alla som arbetar i skolan ska ”bidra till att motverka

sådana begränsningar som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund” (Skolverkets hemsida, s.15).

2.1.2 Åtgärder

Under senare delen av 1970-talet växte en satsning på flickor och teknik fram. Bristen på naturvetare och tekniker tillsammans med jämställdhetstänkande i samhället ledde fram till att syofunktionärerna fick i uppdrag att påverka flickors studie- och yrkesval. Tanken var att flickorna genom att inrikta sig på dessa bristyrken kunde undvika att bli arbetslösa vilket många blev som utbildade sig inom de traditionella kvinnoyrkena dvs. vård och omsorg. För att locka fler flickor att välja traditionellt mansdominerade utbildningar infördes på prov att flickor fick extra poäng vid ansökan till dessa gymnasieutbildningar. Det visade sig att få flickor utnyttjade detta. Ett annat sätt att påverka flickor till att välja mindre traditionsbundet har varit att ge sommarkurser i teknik riktade till högstadieflickor. Ytterligare en åtgärd för att öka jämställdheten i skolan är att det 1985 infördes anslag i statsbudgeten till stöd för projekt som i första hand syftar till att skapa attitydförändringar hos elever och lärare. En av

inriktningarna har varit att ”genom att öka flickors självförtroende förväntas de göra ett studieval som är otraditionellt.” (Skolverket, 1994, s. 48).

Skolverket skrev i sin rapport från 1994 att åtgärderna för att förändra flickors gymnasieval har lett till en viss förändring i flickors val till gymnasiet. Det konstaterades i rapporten att fler flickor väljer studieförberedande tekniska och naturvetenskapliga utbildningar men när det gäller de yrkesförberedande

2.2 UG 95

Utvärdering av grundskolan 1995 (Skolverket, 1997) är en rapport från

skolverket som redovisar en utvärdering av årskurs nio-elevers kompetens av studie- och yrkesorientering. Rapporten handlar om elevernas val till

gymnasieskolan och skolans arbete med studie- och yrkesorientering. Drygt 2800 elever och lärare deltog i denna enkätundersökning. Även studie- och yrkesvägledare och rektorer medverkade i undersökningen. Datainsamlingen genomfördes under våren 1995. Rapporten behandlar bland annat betydelsen av olika bakgrundsfaktorer för elevernas val av studieinriktning. Utifrån de enkäter som rapporten bygger på har författarna gjort vissa antaganden. Kön, social bakgrund och betyg anses vara betydande faktorer som formar, påverkar och begränsar elevens perspektiv och val till gymnasiet. Betyg verkar påverka eleven mest i sitt val av gymnasieprogram och därefter kommer elevens sociala ursprung. I tredje hand kommer elevens kön som betydande faktor. Det är vanligare att flickorna väljer de studieförberedande programmen, vilket kan förklaras av att flickorna i regel har bättre betyg än pojkarna. Flickorna tyckte inte att det var lika viktigt som pojkarna att väga in omgivningens åsikter om olika alternativ. Flickorna planerade långsiktigt i större utsträckning än pojkarna och de ansåg också att det var viktigt att ha en bred kunskap om alternativen. En annan viktig faktor vid valet av gymnasieprogram var enligt flickorna

självkännedom. Resultatet av undersökningen visar att eleverna vill lägga större vikt vid självkännedom men att de i verkligheten inte gör detta (Skolverket, 1997).

2.3 Nuläge

Enligt Skolverkets statistik över elever och program på kommunala gymnasieskolor för läsåret 2005/2006 är det bygg-, el-, energi-, fordons-,

industri- och teknikprogrammet som har minst antal flickor inskrivna i årskurs 1. På samtliga av dessa program är det mindre än 20 procent av eleverna som är flickor (Skolverkets hemsida).

Tabell 1. Fördelning mellan flickor och pojkar i årskurs 1 på gymnasieprogram inom kommunala skolor 2005/2006.

0% 20% 40% 60% 80% 100% Barn- och fritid

Bygg El Energi Estetiska Fordon Handels- och adm. Hantverk Hotell- och Restaurang Industri Livsmedel Medie Naturbruk Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknik flickor pojkar Källa: Skolverket.se

2.4 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram.

Vårt syfte har brutits ned i följande frågeställningar:

• Vilken inverkan har flickornas sociala bakgrund på deras val av gymnasieprogram?

• Vilken inverkan har signifikanta andra på flickornas val av gymnasieprogram?

• Vilken är flickornas egen uppfattning om vad det var som gjorde att de valde sitt gymnasieprogram?

• Vilken är flickornas upplevelse av informationen inför gymnasievalet?

3 Teori och kunskapsbakgrund

För att analysera fenomenet som vi studerar har vi valt att använda oss av sociologiska begrepp av Pierre Bourdieu för att han i dessa talar om betydelsen av den sociala bakgrunden för individens alla handlingar. Mats Trondmans begrepp klassresa har vi använt eftersom vi menar att de flickor som gör otraditionella val gör en klassresa på en horisontell linje. Vi har även valt att använda oss av två sociologiska karriärteorier nämligen Careership av

Hodkinson och Sparkes och Planned Happenstance av Mitchell, Levin och Krumboltz för att de ger exempel på nya sätt att vägleda. Fyrstegsmodellen har vi använt då den är ett exempel på en traditionell vägledningsmodell. Vi har valt att använda en socialpsykologisk modell av Ahlgren då hon där beskriver

sambandet mellan ungdomars självförtroende och otraditionella gymnasieval. Vi har också valt att använda oss av en studie om utbildning och arbetslivets början, utgiven av Ungdomsstyrelsen, då den tar upp att föräldrarnas utbildningsnivå tenderar att påverka ungdomars val av gymnasieprogram.

3.1 Pierre Bourdieu

Vi har valt att använda oss av en den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002) som teoribakgrund och hans begrepp habitus och kapital.

3.1.1 Habitus

Enligt Bourdieu föds alla människor in i en social miljö som påverkar dem. Bourdieu betonar betydelsen av social klass. Habitusbegreppet inkluderar individens värderingar, övertygelser, idéer och intressen. Även individens sociala nätverk och kulturella traditioner som den möter i sin miljö, påverkar habitus. Från barndomen samlas erfarenheter in vilka barnet sätter in i

individens kunskaper av världen. Dessa strukturer använder individen som verktyg för att förstå världen och sina nya erfarenheter. Individens schemata och bild av världen förändras med individens nya upplevelser. Varje handling sker utifrån individens schemata. Ingen människa kan kliva ut ur sitt habitus vilket innebär att individen inte kan fatta något beslut utanför sitt sammanhang (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Habitus är ett ”system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen” (Broady, 1991, s. 225).

3.1.2 Kapital

Termen kapital kan enligt Broady (1991) översättas med värden, tillgångar eller resurser. Bourdieu talar om olika sorters kapital nämligen det symboliska

kapitalet, det kulturella kapitalet, det ekonomiska kapitalet och det sociala kapitalet.

Det symboliska kapitalet ”är det som av sociala grupper igenkännes som

värdefullt och tillerkännes värde” (Broady, 1991, s.169). En form av symboliskt kapital kan vara utbildningskapital t.ex. individers betyg, titlar och

utbildningsbevis som erkänns och värderas.

En bred underavdelning till symboliskt kapital kallar Bourdieu för kulturellt kapital, eller snarare för informationskapital. Förmågan att skaffa sig en utbildning är bl.a. beroende på tillgång på relevant information och

informationskapital dvs. individens förmåga att skaffa och bedöma information om olika utbildningsvägar (Skawonius, 2005).

Det ekonomiska kapitalet innebär de ekonomiska tillgångar och materiella rikedomar som en individ har. Detta kapital går snabbast att förvärva medan de övriga tar längre tid.

Det sociala kapitalet kan enligt Broady (1991) förklaras som förbindelser emellan individer. En individ som är medlem i en grupp har ett socialt kapital genom de gemensamma tillgångar de har. Det kan även vara släktrelationer, vänner och innefattar även en individs sociala nätverk.

3.2 Klassresa

Trondman (1994) beskriver begreppet klassresa som ”…en ’resa’ från en social och kulturell belägenhet till en annan” (s. 24). Han skriver också att vid

användningen av begreppet klassresa bör en definition göras av vilken klass, social grupp eller socialt skikt som klassresenären ifråga påbörjar sin resa från. I vår studie avser vi en horisontell klassresa som de deltagande flickorna gör från traditionella gymnasieval till otraditionella gymnasieval.

3.3 Careership

Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) visar i sin sociologiska teori Careership: a sociological theory of career decision making på en ny modell för karriärbeslut. Enligt författarna kan en individs karriärbeslut inte förstås utan att hänsyn tas till individens livshistoria. Med utgångspunkt från Pierre Bourdieu beskriver de i sin modell tre helt samverkande dimensioner. Den första är ett praktiskt rationellt beslutsfattande, utifrån individens habitus. Den andra är interaktionen med andra på utbildnings- och arbetsmarknadsfältet, vilken vi inte kommer att beröra här. Den tredje är brytpunkter som föregås och följs av

I modellen blandas individernas personliga val, sociala och kulturella faktorer, personliga intressen, strukturella möjligheter och tillfälligheter. Individerna är samtidigt realistiskt medvetna om sina begränsningar. De olika element som finns i denna modell måste alla ses som en helhet och kan inte verka skiljt ifrån varandra. Karriärbeslutet sker också inom ett makrosammanhang som har sociala, politiska, ekonomiska, geografiska och historiska dimensioner.

3.3.1 Första dimensionen: Ett praktiskt rationellt beslutsfattande

Hodkinson och Sparkes fann i intervjuer att ungdomar delvis var rationella i sina karriärbeslut. Ungdomarna grundade ofta sitt yrkesval på sina egna erfarenheter av t.ex. sommarjobb, praktik eller råd av kompisar, släktingar eller grannar med erfarenhet av yrket. Besluten var alltid sammanhangsrelaterade och kunde inte skiljas från elevernas familjebakgrund, kultur eller livshistoria. Besluten var endast delvis rationella då de också påverkades av individens känslor.

Individens beslut togs när individen kände sig redo för beslutet och var en

reaktion på möjligheter som individen såg och mötte. Habitus påverkar inte bara vilka sorters beslut som görs utan också sättet på vilket de görs. Vi kan inte förstå individernas karriärbeslut utanför deras livshistoria då deras identitet har vuxit fram i samverkan med betydelsefulla andra och den kultur i vilken

individen har levt och lever.

Den första dimensionen – ett praktiskt rationellt beslutfattande – innefattar även individens handlingshorisont.

Individer fattar karriärbeslut inom sin handlingshorisont. Handlingshorisont innebär den arena inom vilken handlingar görs och beslut tas. Både habitus och möjligheter i form av arbetsmarknadens strukturer samverkar och påverkar individens handlingshorisont. Uppfattningar om vad som kan vara tillgängligt

och passande påverkar beslutet. Handlingshorisonten kan både begränsa och möjliggöra individens världsbild och de val som individen kan göra inom denna.

Thus, the fact that there are jobs for girls in engineering is irrelevant if a young woman does not perceive engineering as an appropriate career. (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 35).

Författarna anser att en orsak till varför en del ungdomar inte vill ta emot studie- och yrkesvägledning är att det som sägs till dem ligger utanför deras horisont. Ny information tas hela tiden emot inom individens ramar, vilket förändrar individens habitus och handlingshorisont. Inom sina horisonter fattar individen praktiskt rationella beslut.

What can be ‘seen’, and therefore chosen, depends on the horizon for action. This ... depends simultaneously upon the standpoint of the person concerned,

including habitus, and on the external education and labour market. (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 36).

3.3.2 Tredje dimensionen: Brytpunkter

Hodkinson och Sparkes talar om tre olika sorters brytpunkter. Den första är strukturella brytpunkter vilken beror på den yttre strukturen av institutionerna i samhället. Elever måste t.ex. p.g.a. skolans indelning i grundskola och

gymnasium välja mellan att börja arbeta eller att studera vidare. Var skolor finns geografiskt kan vara av betydelse. Den andra är frivilliga brytpunkter som är inledda av personen själv. Den tredje är de påtvingade och ofrivilliga

brytpunkterna som beror på yttre faktorer.

Brytpunkterna föregås av och följs av perioder av rutin. Brytpunkten kan inte ses som ett fenomen i sig utan måste ses i samband med perioder av rutin och i ett makrosammanhang. Brytpunkter, perioder av rutin och makrosammanhanget är alla beroende av varandra och kan inte förstås var och en för sig. Vägen

mellan brytpunkterna kan vara jämn och förutsägbar eller oregelbunden och svår att förutse. Viktiga förändringar kan ske hos individen under dessa perioder av

rutin tillsammans med brytpunkter. Vid en brytpunkt förändras individens identitet. Individens schemata och habitus kan förändras enligt Hodkinson och Sparkes, som till skillnad från andra forskare om brytpunkter betonar betydelsen av perioder av rutin. Författarna skriver att det finns olika typer av perioder av rutin. Vi kommer inte att förklara de olika typerna närmare då vi i vårt arbete inte kommer att beröra dessa.

3.4 Planned Happenstance

Enligt Kathleen E. Mitchell, Al S. Levin och John D. Krumboltz, författarna till Planned Happenstance: Constructing Unexpected Career Opportunities (1999), spelar tillfälligheter en viktig roll i människors karriärer. Nya och snabba

förändringar på arbetsmarknaden utmanar till en ny karriärvägledning som ser oplanerade händelser som oundvikliga och önskvärda. Grunden är att människan är född med olika anlag och karaktärsdrag i sin sociala miljö. Många

oförutsägbara händelser i omgivningen inträffar under uppväxten som ger tillfälle till positiv och negativ inlärning. Planned Happenstance får inte bli förväxlat med magiskt tänkande eller tron på ödet.

I karriärvägledning måste individer lära sig att själva upptäcka, skapa och ta vara på chanser och tillfälligheter. Ordet Planned Happenstance betyder planerade tillfälligheter och är i sig en paradox då man inte kan planera in tillfälligheter. Författarna menar att i Planned Happenstance är obeslutsamhet motsatsen till ett öppet sinne. Obeslutsamhet och ett öppet sinne är något positivt då det hjälper individen att vara öppen för nya möjligheter. Enligt författarna består Planned Happenstance av två principer. Den första innebär att individen genom att utforska och vara nyfiken skapar tillfälligheter. Den andra innebär att vissa färdigheter hjälper individen att ta vara på

möjligheterna. De fem färdigheterna som författarna nämner är nyfikenhet, envishet, flexibilitet, optimism och risktagande. Nyfikenhet innebär att utforska nya inlärningsmöjligheter. Envishet är att anstränga sig trots motgångar.

Flexibilitet hjälper individen att kunna förändra attityder och förhållanden. Optimism är att se nya tillfälligheter som möjliga och åtkomliga. Risktagande är att våga ta risker trots en osäker utgång. Individer som använt sig av Planned Happenstance modellen är villiga att ändra planer, ta risker, arbeta hårt för att övervinna hinder och är aktivt engagerade att fullfölja sina planer.

3.5 Fyrstegsmodellen

Fyrstegsmodellen består av två dimensioner – medvetenhet om mig själv och medvetenhet om alternativ – samt en beslutande- och handlingsfas. Författarna till Vem behöver Syo? (Skolöverstyrelsen, 1991) slår fast att båda

dimensionerna i denna modell är viktiga. Information om yrken och utbildningar ”måste också relateras till elevens egen värld, dvs. till elevens uppfattning och medvetenhet om sig själv.” (Skolöverstyrelsen, 1991 s. 36). Med andra ord behöver eleven både vara medveten om dels vem är jag, vilka intressen har jag, vad är viktigt för mig samt ha kunskap om vad det finns för alternativ att välja mellan för att kunna fatta ett beslut. Enbart information räcker inte.

Medvetenhet om mig själv Medvetenhet om alternativ Hjälp med genomförandet Hjälp med att fatta beslut

3.6 Ungdomars självförtroende

Hur stort självförtroende en individ har beror på många olika faktorer. Vi ska här kort belysa de påverkansfaktorer som Ahlgren (1999) beskriver i Det subjektiva yrkesvalet.

3.6.1 Från självbild till självförtroende

Individens identitet skapas i en både verbal och ickeverbal dialog med andra människor. De bilder och uppfattningar, individens självbild, som individen skapar om sig själv i denna interaktion med sin omgivning ligger till grund för den process där individen tolkar andra personers reaktion på ett visst beteende hos individen. Tolkningsprocessen påverkas starkt av den sociala miljö

individen befinner sig i och de värderingar som finns i denna miljö. Andra starka påverkansfaktorer är individens genus och sociala och etniska tillhörighet. Den tolkning som individen gör av andras reaktioner ligger i sin tur till grund för individens självvärdering av just detta beteende. Självvärderingen är i sin tur grunden för individens självförtroende. Ahlgren (1999) definierar

självförtroende som ”tilltron till den egna förmågan när man står inför att utföra en handling i en viss situation” (s. 92) och enligt henne är självförtroendet grunden för en individs motivation och handlingsberedskap inför t.ex. utbildnings- och yrkesval.

Figur 2. Relationen mellan självbild, självvärdering och självförtroende (Ahlgren, 1999).

självförtroende självvärdering

3.6.2 Självbild

Individens självbild skapas i interaktionen mellan individen och omgivningen, dvs. individen påverkar sin omgivning och omgivningen påverkar individen. Individen skapar sig en bild av sig själv, sin självbild, utifrån den verbala och ickeverbala dialog som ständigt pågår mellan individen och dennes omgivning. Faktorer som påverkar individens självbild och självkännedom är enligt Ahlgren (1999) signifikanta andra, egna värderingar, förutsättningar och tidigare

erfarenheter samt mål och ambitionsnivå.

Signifikanta andra är personer vars omdömen betyder mycket för individen. Vilka som betecknas som signifikanta andra är det bara individen själv som kan avgöra. Tidigare var det ofta föräldrarna som var signifikanta andra när

ungdomarna skulle välja yrkesinriktning. Ungdomarna valde de yrken som deras föräldrar hade. Ahlgren (1999) skriver att det troligen var av bl.a. traditionella och sociala skäl men också att föräldrar förr hade större auktoritet och kunde påverka sina barn mer än vad dagens föräldrar kan.

Egna värderingar påverkas av signifikanta andra i individens omgivning. Ahlgren (1999) hänvisar till ett projekt där man funnit att ungdomar som föredrar traditionella livsprojekt har en tendens att välja administrativa arbeten eller arbeten inom produktion, hantverk och service och att de flesta föräldrar till dessa ungdomar saknar gymnasial utbildning.

Förutsättningar inom olika områden bedöms av individen utifrån hur

omgivningen reagerar på dennes handlingar och prestationer. Den erfarenhet individen får av dessa reaktioner läggs till tidigare erfarenheter och bidrar till individens självbild.

Att en individs prestationsnivå är densamma som dennes ambitionsnivå bidrar till att individen får en positiv självbild. Ambitionsnivån bestäms inte alltid av individen själv utan kan påverkas av normer i t.ex. en skolklass.

3.6.3 Självvärdering och självförtroende

En individs värdering av sin förmåga i ett visst avseende beror på individens förutsättningar, ambitioner, erfarenheter och värderingar. Denna självvärdering ligger i sin tur till grund för hur individen tror sig klara av en viss uppgift eller situation dvs. individens självförtroende. Graden av självförtroende påverkar i sin tur individens motivation att utföra uppgiften och ger även individen en handlingsberedskap. Ahlgren anser att självförtroende och dess grund självvärdering är en viktig faktor när det gäller hur ungdomar väljer yrke. Individens egna värderingar och ambitioner tillsammans med omgivningens värderingar påverkar ungdomars yrkesval. Hon skriver också att elevers motivation är av stor betydelse vid valet av yrke och att motivationen avgör vilken handlingsberedskap och uthållighet som eleverna kan uppbåda för att nå sitt mål.

Ungdomar med att starkt självförtroende ser möjligheter att välja utifrån ett bredare spektrum av yrken och också att välja mer otraditionellt utifrån sina egna värderingar. De har en kunskap om sina svaga och starka sidor och upplever en trygghet i detta så att de vågar bryta med etablerade traditioner och förväntningar (Ahlgren, 1999, s. 107).

3.7 Ungdomars vägval – en studie om utbildning och arbetslivets

början

I Ungdomars vägval – en studie om utbildning och arbetslivets början (Ungdomsstyrelsen, 2000) skriver författarna att föräldrars utbildningsnivå tenderar att påverka ungdomars val av gymnasieprogram. Ju högre

utbildningsnivå föräldrarna har desto mer troligt är det att barnet väljer ett studieinriktat program.

Tabell 2. Programval efter moderns respektive faderns utbildning, procent. (Skolöverstyrelsen, 2000, s. 20)

Författarna konstaterar att ”Den sociala bakgrunden spelar fortfarande mycket stor roll för ungdomarnas utbildning.” (Ungdomsstyrelsen, 2000, s. 50). Social bakgrund har dock inte så stor betydelse när det gäller att påbörja gymnasiet eller inte. I studien påbörjade 94 procent av ungdomarna gymnasiestudier direkt efter avslutad grundskola. Den stora skillnaden ligger i vilka program som

ungdomar med olika social bakgrund väljer samt om de avslutar gymnasieskolan eller inte.

4 Metod

Det finns olika metoder att välja mellan för att få kunskap om ett fenomen, nämligen en kvantitativ och en kvalitativ metod. Vi kommer här att ge en övergripande förklaring till vad dessa metoder innebär. Därefter presenterar vi vårt val av metod och varför vi tycker att den är lämplig för undersökningen. I en kvantitativ metod redovisas resultatet med siffror och tabeller då den handlar om mängd och sådant som är mätbart. I denna metod kan man använda sig av statistik och experiment och man kan mäta frekvensen av händelser och situationer. En kvantitativ metod går på bredden och ger lite information om många undersökningsenheter vilket gör det möjligt att generalisera.

I en kvalitativ metod redovisas resultatet inte med siffror och tabeller utan med ord. I denna metod ser man till helheten och försöker förstå sammanhanget. En kvalitativ metod präglas av flexibilitet och kännetecknas av stor variation då varje kvalitativ studie är unik. Metoden går på djupet och ger mycket

information om få undersökningsenheter, enligt Patel &Davidson (2003).

4.1 Val av metod

Vi kommer här att presentera vårt val av metod och varför vi anser att den är lämplig för undersökningen.

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod då man i denna kommer i närkontakt med respondenten och kan få en bättre uppfattning av den enskilda personens livssituation (Holme & Solvang, 1997). I den kvalitativa metoden kan man förstå och analysera helheten. Denna metod präglas även av flexibilitet och ger oss en möjlighet att gå på djupet med ett mindre antal undersökningsenheter.

Då vi vill försöka förstå varför flickor söker till mansdominerade

gymnasieprogram fann vi den kvalitativa metoden mest lämplig då den är

inriktad på subjektiva upplevelser (Starrin & Svensson, 1994). Vi kunde på detta sätt fånga flickornas subjektiva upplevelser då det gäller deras gymnasieval. Vi har gjort sju semistrukturerade intervjuer med våra respondenter. Alternativet hade varit att göra en enkätundersökning vilket valdes bort då vi inte skulle få höra elevernas hela berättelse och inte skulle ha haft möjlighet att ställa varken fördjupande frågor eller följdfrågor.

4.2 Urval

Vi har valt att intervjua elever som redan hade valt, kommit in och påbörjat ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi ville att respondenterna skulle ha ett backspegelsperspektiv samtidigt som valet inte skulle vara alltför avlägset. Undersökningsgruppen bestod av sju kvinnliga elever från årskurs ett på mansdominerade yrkesinriktade gymnasieprogram, d.v.s. bygg-, el- och

fordonsprogrammet. Samtliga elever hade programmet som sitt förstahandsval och var de enda kvinnliga elever som fanns på dessa program i X- kommun. Eleverna kom från en och samma skola i en medelstor stad. Samtliga kvinnliga elever på bygg-, el- och fordonsprogrammet erbjöds att ingå i intervjugruppen. Alla erbjudna accepterade. Vi ansåg att intervjuer med sju kvinnliga elever skulle ge oss ett lagom stort underlag att arbeta med och analysera.

4.3 Genomförande

Vi tog kontakt per telefon med gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare (Syv) för att få information om antalet kvinnliga elever på bygg-, el- och fordonsprogrammet. Syv tillfrågades om hon kunde ta kontakt med de berörda

presenterade oss själva och vårt syfte med intervjuerna. Samtliga elever var närvarande och accepterade att bli intervjuade. Intervjuerna genomfördes därefter under en period av två dagar.

Vi valde att spela in intervjuerna på band så att intervjuaren skulle kunna koncentrera sig på respondentens berättelse för att dokumentationen skulle få med alla detaljer. Därefter genomfördes intervjuerna med en respondent i taget. Respondenten informerades om att svaren var konfidentiella (Trost, 2005). Vi valde att båda två delta i intervjuerna. En av oss intervjuade medan den andra kontrollerade att alla frågeområden hade tagits med. Vi har intervjuat utifrån fem frågeområden och har ställt följdfrågor där det har behövts. Varje intervju tog 30 till 40 minuter. När samtliga intervjuer var genomförda lyssnade vi igenom banden och skrev ord för ord ut de svar som vi ansåg relevanta för syftet. Vi bearbetade sedan utskrifterna tillsammans.

4.4 Validitet och reliabilitet

Enligt Patel & Davidson (2003) kan validitet beskrivas som ett mått på om man verkligen mäter det som man har för avsikt att mäta. Inför intervjun

genomfördes en provintervju med en lärare för att försäkra oss om att frågorna uppfattades rätt och att de skulle ge svar på det vi ville undersöka. Reliabilitet eller tillförlitlighet, d.v.s. graden till vilken slumpfaktorer kommer och styr, har med undersökningens trovärdighet att göra. Tillförlitligheten kan minska om intervjun t.ex. blir avbruten eller om respondenten inte förstår frågorna. Vi har försökt att skapa en god och naturlig kontakt med de kvinnliga eleverna vid intervjuerna. För att få ytterligare en god tillförlitlighet använde vi oss av bandspelare, vilket gav oss möjlighet att gå tillbaka och lyssna. Klara och

tydliga frågor ställdes för att undvika missförstånd och oklarheter. Platserna där intervjuerna ägde rum var för eleverna en redan bekant miljö på elevernas skola.

5 Resultat

Härmed följer redovisningen av de sju intervjuer som genomfördes i vår undersökning rörande varför flickor söker till mansdominerade

gymnasieprogram. Resultatet av våra intervjuer redovisas utifrån fem områden baserade på våra frågeområden (se bilaga). De områden vi kommer att redovisa är social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, information samt framtiden. Vi kommer först att kort beskriva vad de fem områdena berör för att sedan redovisa vårt resultat.

Området social bakgrund berör familjen. Föräldrarnas och syskonens utbildning, arbete och fritidsintressen samt elevernas fritidsintressen.

Området signifikanta andra tar upp omgivningens reaktioner på elevernas val, kontakt med kompisar, det faktum att de flesta klasskompisar är pojkar och elevernas tankar kring detta. Detta område tar även upp elevernas egna upplevelser av påverkan från personer i deras omgivning.

Området valet till gymnasiet handlar om elevernas funderingar kring valet av gymnasieprogram, vilka eventuellt andra program de funderade på och varför de valde just det program som de nu går på.

Området information berör den information som flickorna fick och eventuellt sökte själva inför gymnasievalet, vem de talat med och hur de upplevde informationen.

Området framtiden belyser elevernas tankar om tiden efter gymnasiet rörande bl.a. arbetsmarknad och arbetskamrater.

Flickorna vi har intervjuat går på byggprogrammet (4 flickor), fordonsprogrammet (2 flickor) och elprogrammet (en flicka).

Inledningsvis vill vi ge en bild av de flickor vi intervjuat med hjälp av deras egen beskrivning av sig själva. Vi bad flickorna att beskriva sig själva med tre ord. De flesta sa spontant att det var en svår fråga men när de fick tid att tänka efter kunde de alla svara på frågan. Flickorna beskrev sig själv med följande ord:

Social, framåt, positiv Glad, lat, kaxig

Impulsiv, kreativ, envis Snäll, positiv, envis Sprallig, ambitiös, ärlig

Positiv, glad, ska jag göra något så får jag det gjort Kreativ, översocial, bra på medkänsla

5.1 Social bakgrund

Detta frågeområde berör flickornas familj. Här tar vi upp föräldrarnas och syskonens utbildning, arbete och fritidsintressen samt flickornas egna

fritidsintressen och vilket program de går på. Vi har valt att först redovisa dessa uppgifter för var och en av flickorna för att sedan sammanställa dem under respektive kategori. Detta för att både få en överblick om varje flickas sociala bakgrund och en överblick över den totala bakgrunden.

5.1.1 Flickorna i undersökningen

Karin: Karins familj består av mamma, pappa, två äldre systrar och en lillebror.

Karins mamma är ”högutbildad inom IT” och arbetar på försäkringskassan. Pappan arbetar som svetsare. Karin säger att han är självlärd och hon vet inte vilken utbildning han har. En av systrarna gör värnplikt och den andra studerar

på elprogrammet. Lillebror går i grundskolan. Karins föräldrar tycker om att vistas i naturen på sin fritid och syskonen umgås med kompisar och sportar. Karins fritidsintressen är att lyssna på lokala popband. Hon har tidigare sportat mycket men uppger att hon tröttnat på det. Karin går på fordonsprogrammet.

Lisa: Lisas familj består av mamma, pappa, två äldre systrar och en storebror.

Lisas mamma har en leksaksaffär och hennes pappa arbetar på posten. Lisas mamma är utbildad inom ”handel” och hennes pappa har en ekonomisk gymnasieutbildning ”som han inte har nå´n nytta av”. Hennes ena syster är utbildad inom media och arbetar som försäljare. Den andra systern är

arbetssökande. Brodern avbröt sin gymnasieutbildning på fordonsprogrammet och arbetar nu på posten. Lisas mamma är engagerad i Djurens vänner och tycker om att ta hand om familjens hönor på sin fritid. Lisas pappa är med i olika föreningar. På sin fritid tycker Lisa om att teckna, se på film och måla tavlor. Lisa går på byggprogrammet.

Anna: Annas familj består av mamma, pappa, en storasyster och en lillebror.

Annas mamma är utbildad sjuksköterska och arbetar som detta inom

äldreomsorgen. Annas pappa slutade skolan i åttan och har två deltidsarbeten, dels i en affär, dels med att sortera sopor. Annas syster går andra året på

samhällsvetenskapliga programmet och hennes bror går i åttonde klass. Familjen tycker om att läsa och diskutera vad som hänt under dagen. Anna tycker om att lyssna på musik, måla och sy och har byggt en hobbyverkstad i sitt rum. Hon läser en del också men inte lika mycket som den övriga familjen. Anna går på byggprogrammet.

Pia: Pias familj består av mamma, en storasyster och en storebror. Pias mamma

arbetar nu som makeupartist. Hennes bror är utbildad inom media men arbetar som försäljare inom byggbranschen. Pias mamma tycker om att arbeta i

trädgården, träffa kompisar och pyssla hemma. På sin fritid tycker Pia om att cykla, träffa kompisar, köpa kläder och gå på gym. Pia går på elprogrammet.

Ulrika: Ulrikas familj består av mamma, en storasyster och en storebror.

Ulrikas mamma är utbildad kock och har tidigare arbetat som kock inom

sjöfarten. Nu arbetar hon ”inom vården” men Ulrika vet inte om hennes mamma har någon utbildning inom området. Systerns utbildning är ”något inom vården” och brodern är utbildad inom jordbruk. Mammans fritidsintresse är natur, att titta på friidrott samt att umgås med familjen. Ulrika tillbringar en stor del av sin fritid med att träna friidrott. Hon tycker också om att lyssna på musik. Hon umgås mindre med sina kompisar nu än hon gjorde tidigare, mycket beroende på att skolan och idrotten nu tar mycket tid. Ulrika går på fordonsprogrammet.

Annika: Annikas familj består av mamma, pappa, en storasyster, en storebror

och en tvillingsyster. Annikas mamma arbetar inom äldrevården och hennes pappa arbetar på ett slakteri. Annika säger att hennes mamma är utbildad undersköterska men vet inte vilken utbildning hennes pappa har. Hon tror att föräldrarna inte har någon gymnasieutbildning. Annikas syster är utbildad elektriker men jobbar nu som personalchef på en bilfirma. Hennes bror arbetar på ett lager och hennes tvillingsyster utbildar sig inom media. Föräldrarna har ett gemensamt intresse för bowling. Mamman tycker dessutom om att shoppa och pappan är intresserad av motorcyklar. Annika själv umgås mycket med sina kompisar. Hon tränar aerobic och liknande sporter samt tittar på TV och sitter gärna framför datorn. Tidigare tränade hon även fotboll och handboll. Annika går på byggprogrammet.

Åsa: Åsa bor hos sin mamma och har kontakt med sin pappa. Åsa har en stor

syskonskara. Hon har två syskon på sin mammas sida och tre på sin pappas sida. Åsas mamma arbetade tidigare som sjuksköterska men arbetar nu som frisör. Åsa tror inte att hennes mamma har någon utbildning. Hennes pappa arbetar som snickare och har enligt Åsa ”varit lärling hela sitt liv”. Bröderna på mammans sida är ambulansförare och optiker. Enligt Åsa har de ingen

utbildning men brodern som är ambulansförare håller nu på att utbilda sig till sjuksköterska. Brodern som arbetar som optiker har tagit över en butik efter sin pappa. Systern på pappans sida arbetar som lärare och bröderna är elektriker och snickare. Åsa vet ingenting om deras utbildning. Åsa tycker om teater och musik samt skriver poesi och målar tavlor. Hennes fritid upptas även av familjens hundar. Hon säger att hon alltid har haft dessa intressen. Åsa går på

byggprogrammet.

5.1.2 Jämförelse mellan flickorna Föräldrarnas utbildning

Få av de intervjuade flickorna är helt säkra på vilken typ av utbildning deras föräldrar har. Två flickor vet bestämt att deras mammor har högskoleutbildning. När det gäller gymnasieutbildning är det tre föräldrar enligt flickorna som har detta. En av föräldrarna avbröt sina studier på högstadiet. När det gäller övriga föräldrar har flickorna ingen kunskap om utbildningsnivå.

Föräldrarnas yrken

De yrkesområden som är representerade bland flickornas mammor är

försäkringskassan, ”vården”, kock, äldreomsorgen, sjuksköterska (2), frisör, eget småföretag, personlig assistent samt caféanställd. De yrkesområden som är representerade bland flickornas pappor är svetsare, slakteri, snickare, sopsortering samt postanställd.

Syskonens utbildningar

Alla flickor har inte kunskap om vilka utbildningar som deras syskon har. De utbildningar som är representerade bland flickornas systrar är medieprogrammet (2), samhällsprogrammet, barn och fritidsprogrammet, elprogrammet (2) samt ”vårdutbildning”. De utbildningar som är representerade bland flickornas bröder är fordonsprogrammet (avhopp), medieprogrammet samt naturbruksgymnasiet.

Syskonens sysselsättning

Systrarnas sysselsättningar är försäljare, makeupartist, vårdanställd,

personalchef, värnpliktig, lärare, arbetssökande, gymnasieelev på elprogrammet, gymnasieelev på medieprogrammet samt gymnasieelev på samhällsprogrammet. Brödernas sysselsättningar är postanställd, försäljare inom byggbranschen, anställd inom hemtjänsten, lagerarbetare, snickare, elektriker, optiker, ambulansförare samt grundskoleelev (2).

Föräldrarnas fritidsintressen

Följande fritidsintressen är representerade bland flickornas föräldrar: Djurens Vänner, måla om rum, diskutera och läsa, trädgårdsarbete, pyssla,

skogspromenader (2), svampplockning (2), friidrott, umgås med familjen, åka mc, shoppa, bowla samt fiske.

Flickornas fritidsintressen

Teckna, rita, akvarellmålning, se på film, musik, teckna, måla, sy, rida,

kickboxning, fotboll, cykla, shoppa, gym, kompisar, teater, musik, skriva poesi, måla, hundkurser, lyssna på musikband, kompisar, träna aerobics, titta på TV, datorer, sport, träna friidrott, styrketräna, lyssna på musik,

5.1.3 Sammanfattning

Alla flickor har inte kunskap om vilken utbildning deras föräldrar och syskon har. Ett fåtal av föräldrarna har en högskoleutbildning. Majoriteten av

föräldrarna har en praktiskt inriktad utbildning samt ett praktiskt arbete. Ingen av flickornas mammor har en mansdominerad utbildning eller en

mansdominerad sysselsättning. Ingen av flickornas pappor har en

kvinnodominerad utbildning eller kvinnodominerad sysselsättning. Ingen av flickornas syskon har en högskoleutbildning. Två av flickornas systrar har en mansdominerad sysselsättning. En av flickornas bröder har en kvinnodominerad sysselsättning.

5.2 Signifikanta andra

5.2.1 Vem har du pratat med och vem har du lyssnat mest på?

Fem flickor har pratat med sina kompisar men bara en anger att det är kompisen som hon har lyssnat mest på. Fem flickor har pratat med sina föräldrar varav två uppger att mamma är den de mest lyssnat på. Fyra flickor har pratat med något av sina syskon och en uppger att hon lyssnat mest på sin syster. Alla utom en av flickorna har pratat med Syv. Tre av dem upplevde att Syv försökte styra dem i sitt gymnasieval och en av dessa flickor uppger att Syv inte ville att hon skulle söka till ett gymnasieprogram i en annan kommun. De två andra flickorna upplevde att Syv inte var positiv till att det valde ett mansdominerat yrkesinriktat gymnasieprogram.

…hon försökte snarare prata ur mig ur det…syon var inte mycket till hjälp

…man skulle säga vad man funderat på. Något som man håller på med händerna och sånt, och då såg hon mig som en tjej direkt. Och så sa jag att jag tyckte att det skulle vara kul att gå på el. Nej det är nog inget för dig, sa hon. Och så några dagar senare hade hon kollat upp ett program om hantverk och smycken och sånt och då tänkte jag att varför kan inte jag gå på el? Jag fick inte nån information om

Ytterligare personer i flickornas närhet som de talat med angående

gymnasievalet är lärare, en kompis pojkvän samt tränare. En flicka uppger att hon spontant tagit kontakt med yrkesverksamma snickare som hon stött på. Tre flickor har uttryckligen sagt att de har lyssnat mest på sig själva.

…jag har gått efter vad jag har tyckt och vad är mina mål med allt, har jag väl tänkt.

5.2.2 Vad tycker omgivningen om ditt val?

Samtliga flickor har fått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdominerat gymnasieprogram. Kompisarnas reaktioner var i de flesta fall positiva då de tyckte att det var ”coolt”. Endast en flicka uttryckte att hon fått några negativa kommentarer men hon konstaterade att:

…dom lyssnar man inte på.

Föräldrarna till samtliga flickor var positiva till deras val av gymnasieprogram. Fem flickor sade dessutom att deras föräldrar ansåg att de efter avslutad

gymnasieutbildning har stora chanser att få ett arbete.

…jättebra, finns mycket jobb.

… garanterat jobb.

…vettig utbildning.

5.2.3 Kill- och tjejkompisar

Samtliga flickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och tre flickor påpekade att de när de valde till gymnasiet hoppades de på att de skulle vara den enda flickan i klassen.

Dessa flickor har dock ändrat uppfattning efter att de börjat på gymnasiet. De anser nu att så länge det finns åtminstone en flicka till är det inte något problem att det är flest killar i klassen.

…bara det är någon tjej i klassen så går det bra…

…gott med en tjej till som man kan snacka med om saker som det inte går att snacka med killar om.

Den flicka som var ensam flicka i klassen upplevde att detta var mycket jobbigt. Hon tyckte att det hade varit bra med en flicka till i klassen även om hon inte hade förväntat sig att bli bästa kompis med henne.

… en del lektioner är bra, andra är jättejobbiga för det är tjat att jag är tjej…du är ju tjej du kan inte sånt här …Det är bra att lärarna lägger märke till en, att man får lite uppmärksamhet, att man inte försvinner i mängden…

5.2.4 Övriga personer i flickornas närhet med yrket

Alla flickor har någon i sin närhet som utövar det yrke som flickorna valt som inriktning på sitt gymnasieprogram. Dessa personer är föräldrar, syskon, äldre kompisar, mammas före detta fästman, svåger, en kompis före detta pojkvän, samt kompis till pappa. En av flickorna upptäckte att hennes kompis tänkte välja samma program som henne. Hennes kommentar till detta var:

jag blev då lite mer säker på det.

5.3 Valet till gymnasiet

Samtliga flickor kom in på sitt förstahandsval och ingen av flickorna ansåg sig ha något alternativ till att börja på gymnasiet direkt efter avslutad grundskola. Samtliga flickor uttryckte att det är nödvändigt att utbilda sig.

…så som samhället ser ut idag så är det bättre att utbilda sig.

För tre av flickorna var deras andra och tredjehandsval inga egentliga alternativ. Två av eleverna sa att om de inte hade kommit in på sitt förstahandsval så skulle de ha studerat något under tiden för att söka nästa år igen. Samtliga flickor angav enbart praktiskt inriktade gymnasieprogram som alternativ till sitt förstahandsval och sex av flickorna betonade att de gillar praktiskt arbete och inte är teoretiker. Tre av flickorna angav endast mansdominerade

gymnasieprogram som tänkbara alternativ till sitt förstahandsval.

5.3.1 Vad var det som gjorde att du valde ditt program?

Karin: Det praktiska inslaget i programmet var av stor betydelse för Karin. Hon

tyckte att det var ”ett rätt lätt val”. Karin funderade ett tag innan hon bestämde sig, men kom fram till att hennes val ”kändes bara bäst”. En viktig anledning till att hon valde programmet var att hon ville köra lastbil och att lastbilskörkort ingår i utbildningen. Karin tycker om att träffa nya människor och det anser hon att hon får göra som lastbilschaufför. Karin träffade för några år sedan en

kompis som körde lastbil. Det var enligt Karin då som hon bestämde sig föra att bli lastbilschaufför. Hon valde bort sina övriga alternativ p.g.a. att de

programmen inte leder till något yrke enligt henne. Karin betonar betydelsen av att utbildningen måste leda någonstans, att hon ska bli färdig och att hon inte ska behöva läsa vidare direkt efter gymnasiet.

Lisa: En orsak till att Lisa valde sitt program var enligt henne att de målade

mycket hemma hos henne. Ju mer de målade desto säkrare blev hon ”och så bestämde jag mig för att bli målare”. Tv-programmet Room-service var också en bidragande faktor. Hon tycker om färger, kulörer och att arbeta med händerna - att skapa. Lisa tycker inte om att ”arbeta med papper” eller att skriva och säger att i detta yrke ”slipper man att tänka”. Lisa fick reda på att en tjejkompis tänkte gå byggprogrammet med inriktning mot måleri och detta gjorde att hon ”blev då lite mer säker på det”.

Anna: Anna har funderat på många inriktningar men hon fastnade till slut för

bygg. Hon har sett inredningsprogram på TV och tycker att ”det ser kul ut att tapetsera och måla om i rum”. Anna tycker även om att sy men ”bygg såg

roligare ut”. ”Det var en bättre finare skola” och så kan hon ”få hjälp hemma för pappa har jobbat som snickare”. Anna bestämde sig för byggprogrammet först när hon fyllde i ansökningsblanketten och valde det program ”som först dök upp i huve’t”. Hon vill bli målare för att hon ”tycker om att sätta färg på tillvaron”, att ”få uppskattning för något snyggt” och tycker om att ”andra beundrar något som man gjort”.

Pia: Pia vill bli elektriker för att hon ”tycker om att laga grejor”. Hon valde

elprogrammet för att hon tycker om att ”jobba med händerna”. Hon berättar att hon alltid har lagat saker som varit sönder hemma och att hon tyckte att det var roligt att hon kunde laga dem bättre än sin bror. Pia blev intresserad av

elkunskap under NO-lektionerna på högstadiet.

Ulrika: Under en semesterresa funderade Ulrika över sitt gymnasieval. Hon

tillbringade många timmar i bilen och det stora antalet lastbilar de mötte fick henne att fundera på hur det skulle vara att köra lastbil. Hon säger själv att hon har bra lokalsinne och trivs med att vara ensam. Ulrika tycker om att resa, ”gillar stora snygga lastbilar” och trivs bättre med killar än tjejer, ”så det passar mig bra”. Ulrika har aldrig ”mekat” förut men i nian praoade hon på ett åkeri där hon fick möjlighet att åka mycket lastbil vilket hon ”tyckte var kul”. Hon säger själv att det hade stor betydelse för hennes val.

Annika: Det var viktigt för Annika att få en yrkesbehörighet. Hon vill börja

bygga vilket är ”roligt att hålla på med” och ”man får ju alltid jobb.” Hon tycker inte om teori.

Åsa: Enligt Åsa valde hon byggprogrammet för att hon var ”uppväxt med det

och känner till det någorlunda i alla fall”. Under hela hennes uppväxt pågick det ombyggnationer i hennes hem, vilket hon aktivt deltog i. När hon var liten var hon mest inriktad på att bli som sina föräldrar då hon lekte frisör och snickrade. Hon tycker inte om ”pappersarbete” men anser sig vara bra på att skapa. TV-programmet Room-service har inspirerat henne och gjorde att hon kollade upp olika gymnasieprogram inom området. Praon fick Åsa att inse att det är ”så roligt att arbeta!”. Hon ”går till skolan för att kunna få ett arbete som jag ska kunna njuta av.”

5.3.2 Säkerhet i valet

Fem av flickorna var säkra på sitt val. Tidpunkten då de definitivt bestämde sig varierar från ”åttan” till ”när jag fyllde i blanketten”. De två andra flickorna var osäkra på sitt val då de hade många alternativ att välja mellan. De osäkra

flickorna kunde inte ange en tidpunkt då de bestämde sig för vilket program de skulle välja i första hand. De har dock inga planer på att byta program. En av dessa flickor funderade i början av terminen på att byta program eftersom hon upplevde att det var

…mycket press när man är tjej… att man ej kan… ensamt

Den andra av dessa flickor har också funderat på att byta program men anser att processen att byta skulle bli för påfrestande.

5.3.3 Brytpunkter i samband med gymnasievalet

Tre av flickorna uttryckte att de i sina tankar kring gymnasievalet även tog hänsyn till sin önskan ”att bryta med det gamla”.

…sökte till en skola långt borta, självklart!

Många positiva grejer med skolan… ingen mobbning

5.3.4 Har du funderat på att du går emot strömmen?

Ingen av flickorna behövde en förklaring till vad vi menade med denna fråga. Endast två av flickorna har inte funderat på att de går emot strömmen. De ansåg sitt val vara det mest naturliga utifrån deras intressen.

…nej, valt bygg oavsett.

…vill inte vara tvärs emot alla andra..

Övriga flickor är mycket väl medvetna om att de går emot strömmen vilket de uttrycker att de är stolta över.

…ganska mycket, brukar inte göra som alla andra, brukar tänka själv.

… har alltid varit kärringen mot strömmen…lite tonårsrevolt.

…ja, vill inte göra som alla andra, känns bra med uppmärksamhet…

…ja, jättestolt över det, inte många som skulle sätta sig själv på el…har inget emot att gå emot strömmen.

…har alltid gått mot strömmen medvetet…

…ingen tjej i stan jobbar med detta…

5.4 Upplevelse av gymnasieinformation

Samtliga flickor har fått skriftlig information hemskickad eller i skolan. Alla har läst igenom informationen men har olika uppfattningar om den, en del positiva och en del negativa.

…ganska bra info om grunden…

…bra att få det med posten för jag orkar inte sitta still…

…ibland lite mycket…

En flicka saknade mer praktisk information om t.ex. läxor.

…det står ej om det är mycket matte, om det är långa dagar, det är sånt eleverna vill ha reda på…

En flicka ansåg att gymnasieinformationen inleddes för sent. Hon tyckte att informationen skulle ha kommit tidigare under högstadiet.

…eleverna inte förberedda…vi var liksom i åttan och så plötsligt skulle vi välja

Två flickor fick besök på sina högstadieskolor av gymnasieelever vilket de upplevde som mycket positivt och betydelsefullt.

”visste inte riktigt innan…det verkade mycket roligare då… det var viktigt att dom kom…”

Två flickor uttryckte att de saknade besök på sin grundskola av gymnasieelever. De ansåg att detta skulle ha gett dem en möjlighet till ett personligt möte där de hade fått tillfälle att ställa sina egna personliga frågor angående programmet.

…hade velat ha in gymnasieelever som berättar…

En flicka i undersökningsgruppen uttryckte att informationen hade stor betydelse för hennes val av gymnasieprogram.

… man bestämde sig lite mer då.

Enligt flickorna förekom information om yrken endast i undantagsfall i den ordinarie undervisningen på högstadiet.

Nej verkligen inte, man tycker ju att liksom att i varje fall på samhäll, vi läste ju SO, då kunde ju läraren passat på liksom, men gymnasieval, liksom…

…ja, i SO när vi läser vad som händer i världen pratar dom om vilka yrken som kan hjälpa till – fast det är mest om soldatyrken och sånt.

…nej, inte så mycket.

Endast en flicka har varit på utbildningsmässa. Hon upplevde att det var väldigt mycket information på samma gång.

…för mycket!, det snurrade i huve´t när man kom hem...alla drog i en…bra med elever och lärare där…gick mest dit för att kolla in alla snygga gymnasiekillar

Samtliga flickor har talat med SYV angående sitt gymnasieval. Alla utom två var i stort sett nöjda med informationen inför gymnasievalet.

5.5 Framtiden

Flickorna var inte främmande för att tala om framtiden. Det var ingen av dem som inte kunde beskriva sin närmaste framtid efter avslutat gymnasium. När de valde gymnasieprogram valde de program utifrån sina tankar om framtiden och vad de ville uppnå. En flicka menade att hon valde sitt gymnasieprogram för att få ett yrke så att hon kunde få ett jobb, så att hon kunde tjäna pengar, för att kunna ha semester och därmed uppnå frihet.

…utan utbildning inget jobb… inga pengar ingen frihet.

Två av flickorna säger att de har tankar på att starta egna företag i framtiden. På frågan om vad de gör efter gymnasiet svarar de:

Först praktikant sen läsa vidare, men vet inte vad man kan läsa till, sen jobba ute och sen kanske starta eget.

Lärling ett par år, sen jobba ett tag, starta eget eller jobba under någon annan.

En av flickorna angav flera möjliga vägar efter gymnasiet.

Förhoppningsvis så är jag nog med i landskampen i friidrott och sen så, jaa, kör jag kanske lastbil eller om jag väntar några år, vi får se.

Alla flickor har funderat på arbetsmarknaden efter gymnasiet. De flesta säger att de tror att det finns arbete men de har olika uppfattningar om hur lätt det är att få ett arbete.

Ja, tror inte det blir svårt

Det finns alltid ett jobb, grejen är att få det. Är du glad och social finns det alltid en plats… använda kontaktnät…

Alla flickor har funderat över hur det blir att arbeta med mest manliga arbetskamrater. De har blandade känslor inför detta.

Ska nog gå bra med det…inte tänkt så mycket på umgänget.

Ej lätt…blir annorlunda…tror ej man blir respekterad på samma sätt…ser en som tjej

Stör mig inte, jag är så pass tuff att de accepterar mig fast jag är tjej

Lönen är inte det viktigaste i yrket för någon av flickorna utan de anser alla att trivsel och bra sammanhållning kommer i första hand.

6 Analys och diskussion

Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer med kvinnliga gymnasieelever på bygg-, el- och fordonsprogrammet. Resultatet redovisas utifrån fem områden baserade på de frågeområden vi

använde oss av i våra intervjuer. I vår analys och diskussion kommer vi att använda oss av samma områden som i resultatet. Dessa områden är social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, information samt framtiden. Vilka är då de flickor som vi har intervjuat? Vår bild av dem är att de är starka flickor med stort självförtroende. De är positiva och målmedvetna och har gjort väl medvetna val. De tre ord som flickorna beskrev sig själva med var ingen överraskning för oss. Under intervjuerna hade vi fått en bild av respektive flicka och den bilden stämde väl överens med deras egen bild av sig själva vilket gör att vi anser att de har en god självbild. Enligt Ahlgren (1999) är självbilden grunden för individens självförtroende. Den goda självbild som vi upplever att flickorna har menar vi ger dem ett gott självförtroende vilket gör att de vågar gå emot strömmen och göra ett otraditionellt val.

6.1 Social bakgrund

Enligt Bourdieus begrepp habitus föds alla människor in i en social miljö som påverkar dem (Hodkinson & Sparkes, 1997). Detta gäller alltså även flickorna i vår undersökning. Enligt Bourdieus begrepp habitus sätts flickornas erfarenheter ända från barndomen in i så kallade schemata. Dessa schemata utgör flickornas kunskaper om världen. Varje handling som flickorna gör utgår ifrån deras schemata alltså även deras gymnasieval. Vi anser med utgångspunkt ifrån Bourdieu att flickornas sociala bakgrund, deras habitus, har påverkat dem i sitt

gymnasieval. Få av flickornas föräldrar har en högskoleutbildning och till största delen arbetar de inom praktiska yrken. Ingen av flickornas syskon har en

högskoleutbildning. Med tanke på deras bakgrund är vi inte förvånade att de väljer ett icke teoretiskt gymnasieprogram. Även författarna till Ungdomars vägval – en studie om utbildning och arbetslivets början (Ungdomsstyrelsen, 2000) menar att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar ungdomarnas val av gymnasieprogram.

6.2 Signifikanta andra

Vi kan i våra intervjuer se att samtliga flickor har talat med personer i sin närhet om sitt gymnasieval. Den positiva respons som flickorna har fått av både familj och kompisar på sitt val av ett mansdominerat gymnasieprogram anser vi har gett flickorna ökat självförtroende till att genomföra sitt val. Genom flickornas sätt att tala om dessa personer upplever vi att flickorna ser dem som signifikanta andra vilka enligt Ahlgren (1999) har stor betydelse för vilket självförtroende en person har.

Med utgångspunkt i Bourdieus begrepp socialt kapital (Broady, 1991) anser vi att flickornas familjer och vänner är ett socialt kapital för flickorna. Detta sociala kapital menar vi utgör ett stöd för flickorna i deras val av

gymnasieprogram och vi anser att detta sociala kapital har varit en bidragande faktor till att flickorna vågar gå mot strömmen och göra ett otraditionellt val. Det faktum att alla flickor också har någon i sin närhet som utövar yrket tror vi bidrar till att de har fått en inblick i yrket och att de genom detta blev säkrare på sitt val.

De flesta av flickornas föräldrar anser det vara värdefullt att flickorna genom sitt gymnasieprogram får en yrkesutbildning. Enligt föräldrarna har flickorna genom

sin gymnasieutbildning stora möjligheter att få ett arbete direkt efter avslutad utbildning. Vi kan se att flickorna har samma värderingar som sina föräldrar när det gäller värdet av en yrkesutbildning.

Vi fann att det inte var främmande för flickorna att umgås med pojkar. De hade samtliga under någon period av sitt liv umgåtts med ”killkompisar” och ingen av flickorna ser det som problematiskt att majoriteten i klassen är pojkar. Detta faktum tror vi är en bidragande faktor till att de väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Tre flickor påpekade till och med att när de valde till gymnasiet så hoppades de att de skulle vara den enda flickan i klassen.

I likhet med författarna till Careership (Hodkinson och Sparkes, 1997) kan vi se att flickorna fattar sina karriärbeslut utifrån sin handlingshorisont. Hodkinson och Sparkes menar i sin teori bland annat att man endast kan välja det som man kan se, vilket är beroende av ens handlingshorisont. Vi anser att flickorna i vår undersökning har en bred handlingshorisont. Det faktum att flickorna har många äldre syskon tror vi bidrar till detta. Flickornas breda handlingshorisont gör att de i sitt val till gymnasiet också tar otraditionella alternativ i beaktande, dvs. även de mansdominerade gymnasieprogrammen. Vi menar att flickorna ser de mansdominerade gymnasieprogrammen som ett alternativ och att de därigenom inte begränsar sig endast till de traditionella gymnasieprogrammen. Vi anser att Syv har en viktig uppgift att utöka elevernas handlingshorisont för att de ska kunna se fler möjliga alternativ. I vår undersökning har Syv dock inte bidragit till att vidga flickornas handlingshorisont. Några av flickorna upplevde att Syv snarare försökte att begränsa dem i deras val. Vi anser att deras starka

självförtroende var en bidragande orsak till att flickorna övervann detta hinder och gjorde sitt eget val.