Vårt syfte med denna studie är att förstå varför flickor söker till
mansdominerade gymnasieprogram. Vi har brutit ned syftet i följande
frågeställningar. Vilken inverkan har flickornas sociala bakgrund på deras val av gymnasieprogram? Vilken inverkan har signifikanta andra på flickornas val av gymnasieprogram? Vilken är flickornas egen uppfattning om vad det var som gjorde att de valde sitt gymnasieprogram? Vilken är flickornas upplevelse av
informationen inför gymnasievalet? Vilka tankar har flickorna om framtiden efter avslutat gymnasium?
Vad har vi då kommit fram till?
Vi menar, liksom Bourdieu, att flickornas sociala bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Vi kan se att flickornas uppväxtmiljö d.v.s. deras habitus avspeglas i deras val av gymnasieprogram. Föräldrarnas och syskonens
utbildningar respektive yrken samt familjens intressen är också faktorer som har påverkat flickorna i deras val. En viktig anledning till att de valde sina program är flickornas egna intressen. Vår bild är att de är praktiskt lagda flickor med ett starkt självförtroende som inte ser det som ett hinder att det är flest pojkar i klassen. Flickorna ser överhuvudtaget inte många hinder. De är positiva och optimistiska och ser många möjligheter som de också tar tillvara på. Vi anser att de har en bred handlingshorisont då de även har kunnat se de otraditionella gymnasievalen som möjliga alternativ. Det är inget nytt för dessa flickor att gå mot strömmen då de är vana att göra detta även i andra sammanhang. Allt detta tillsammans tror vi gör att flickorna i vår studie väljer bygg-, el- och
fordonsprogrammet.
Vi menar att för att kunna förstå flickornas karriärbeslut måste man ta hänsyn till hela deras livshistoria. Liksom i Careership (Hodkinson & Sparkes, 1997) menar vi att flickornas personliga val, sociala och kulturella faktorer, personliga intressen, strukturella möjligheter och tillfälligheter alla blandas och har
betydelse i flickornas gymnasieval. Vad gäller upplevelsen av
gymnasieinformation så fann vi att den i vissa fall bidrog till att flickorna slutligen bestämde sig. Vi anser att informationen bör påbörjas tidigare, pågå under en längre tidsperiod och dessutom bör förekomma oftare i den ordinarie
Vi tror att få flickor väljer mansdominerade gymnasieprogram på grund av att de inte har med dessa program bland sina alternativ. Dessa flickor ser helt enkelt inte ett mansdominerat program som ett möjligt val. Vi anser att Syv har en viktig uppgift att hjälpa eleverna att se fler möjliga alternativ eftersom eleverna inte kan välja de alternativ som de inte ser. Alla som arbetar i skolan skall enligt Lpo94 ”bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och
yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund” (Skolverkets hemsida, s. 15). Syv har enligt oss en viktig uppgift att bredda elevernas handlingshorisont och hjälpa eleverna att se fler möjliga alternativ i sitt gymnasieval. Vi anser att eleverna behöver hjälp och stöd i sitt gymnasieval för att, liksom flickorna i vår studie, få en bred handlingshorisont och därmed även kunna se de otraditionella valen som en möjlighet.
Genom den traditionella fyrstegsmodellen (Skolöverstyrelsen, 1991) har studie- och yrkesvägledare ett redskap att hjälpa eleverna i sitt gymnasieval. Vi menar att denna modell inte är tillräcklig idag för att bryta de traditionella könsbundna mönstren vid gymnasieval. Vi anser att Planned Happenstance (Krumboltz, Levin & Mitchell, 1999) innebär ett annat sätt att vägleda då den hjälper
eleverna att ta tillvara på möjligheter och skapa nya tillfälligheter, vilket vi tror kan hjälpa eleverna i sitt val.
Genom vår studie har vi lärt oss vikten av att bredda elevernas handlingshorisont så att de inte begränsar sig i sitt val av gymnasieprogram till endast traditionella gymnasieprogram. Vi har även lärt oss betydelsen av att hjälpa eleverna att se, ta tillvara på och skapa tillfälligheter. Detta tror vi kan leda till att fler elever gör en klassresa och går mot strömmen och väljer ett otraditionellt
I anknytning till vår studie kom vi att tänka på följande förslag till framtida forskning: Vad skulle få fler flickor att välja ett mansdominerat
gymnasieprogram?
Vi hoppas att vår lärdom av denna studie kommer att vara till nytta för studie- och yrkesvägledare, lärare och skolledning samt andra som i någon form arbetar med ungdomar.
Referenslista
Ahlgren, R-M. (1999). Det subjektiva yrkesvalet. I T Hagström (Red.),
Ungdomar i övergångsåldern – handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Broady, D. (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus
författarskap och den historiska epistemologin. (2 korr. uppl.) Stockholm: D. Broady & HLS Förlag
Hodkinson, P. & Sparkes, A. (1997). Careership: a sociological theory of
career decision making. British Journal of Education, Vol. 18, No. 1.
Holme, I. M. & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik- om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Krumboltz, J.D. & Levin, A. S. & Mitchell, K. E. (1999). Planned
Happenstance: Constructing Unexpected Career Opportunities. Journal of Counseling & Development. Vol. 77.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Skawonius, C. (2005). Välja eller hamna. Stockholm: Pedagogiska
Institutionen, Stockholms universitet.
Skolverket (1994). Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor: En
kunskapsöversikt om könsskillnader i skolan. (Skolverkets rapport nr 47) Stockholm: Liber Distribution.
Skolverket. (1997). Utvärdering av grundskolan 1995 (UG 95): Studie- och
yrkesorientering. Årskurs 9. (Skolverkets rapport nr 126). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i gena och andras
Skolöverstyrelsen. (1991). Vem behöver syo? Syofunktionen och
syofunktionärens uppgifter vid några grundskolor, gymnasieskolor och uppföljningsenheter.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Trondman, M. (1994). Bilden av en klassresa: Sexton arbetarklassbarn på väg
till och i högskolan. Stockholm: Mats Trondman & Carlsson Bokförlag. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Ungdomsstyrelsen. (2000) Ungdomars vägval – en studie om utbildning och
arbetslivets början. (Ungdomsstyrelsens utredningar 18). Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Internet
Skolverket, Officiell statistik för 2005, Barn, elever och personal. Riksnivå.
Tabell 6.3 B. Hämtad den 27 september 2006 från:
http://www.skolverket.se/content/1/c4/62/39/Tab6_3B.xls Skolverket, Lpo94. Hämtad den 2 oktober 2006 från:
Bilaga
Frågeområden
De frågeområden vi har berört i våra intervjuer är social bakgrund, valet till gymnasiet, information, signifikanta andra, motivation samt framtiden. Här följer en sammanfattning av vad de olika frågeområdena berörde.
• Frågorna kring social bakgrund berörde familjen. Föräldrarnas och syskonens utbildning, arbete och fritidsintressen. Även elevens fritidintressen berördes.
• När det gäller valet till gymnasiet undersökte vi elevens funderingar kring valet av gymnasieprogram, vilka eventuellt andra program hon funderade på och varför hon valde just det program som hon nu går på. Även
elevens drömyrke berördes.
• Eleverna fick berätta om vilken information de fick och eventuellt sökte själva inför gymnasievalet, vem de talat med och hur de upplevde
informationen.
• Frågeområdet signifikanta andra berörde omgivningens reaktioner på elevernas val, kontakt med kompisar, det faktum att de flesta
klasskompisar är pojkar och elevernas tankar kring detta. Vi ställde även frågor om elevernas egen upplevelse av påverkan från personer i deras omgivning.
• Motivationsområdet innefattade elevernas inställning till skolan.
• Elevernas tankar om framtiden efter gymnasiet var det sista frågeområdet där vi berörde arbetsmarknad, arbetskamrater och inställning till
högskolestudier.