Lund 2030 – LundaMaTs II
Lunds kommun har sedan 1997 arbetat med framtagandet av strategier för ett miljöan- passat transportsystem i Lund, LundaMaTs. Den andra LundaMaTs-rapporten antogs av kommunfullmäktige 2006 och innehåller en vision, ett antal mål, sex så kallade reformer och över 40 projektförslag. LundaMaTs II omfattar både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen av hållbarhets- begreppet. I LundaMaTs II förtydligas begreppet hållbar utveckling som att den ekologiska dimensionen utgör ramen, det ekonomiska medlet och den sociala dimen- sionen är målet.
Visionen för Lunds centrum 2020
Under 2007 inleddes ett utrednings- och utvecklingsarbete kring Lunds centrum och trafiken igenom staden. Syftet är att mot bakgrund av Lunds dynamiska utveckling hitta strategier som både tillvaratar stads- kärnans boende och upplevelsekvaliteter och högt ställda krav på välfungerande transporter och ett attraktivt centrum. Inom ramen för detta arbete har en vision för Lunds centrum (stadskärnan) 2020 tagits fram. Denna vision vilar på kommunens övergripande vision 2013 samt på visionen om ett hållbart transportsystem i Lund 2030 enligt LundaMaTs II.
Förslaget
Översiktsplanen ska enligt förslaget för- hålla sig till identifierade målkonflikter och med en strategi för staden, tätorterna och landsbygden som grund föreslå en framtida användning av marken och vattnet som kan leda till en långsiktigt hållbar utveckling. Identifierade målkonflikter:
• Det finns en målkonflikt mellan målet att minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent och kommunens mål att alla tätorter ska bibehålla och gärna kunna ut- veckla sin service. Konflikten består av att bilinnehavet och -användandet är avse- värt högre utanför Lund än inom staden. • Även, eller kanske i synnerhet, på den
regionala nivån finns det en tydlig konflikt mellan utsläppsmålet och regionala mål- sättningar och drivkrafter för en så kallad regionförstoring. Genom snabbare och ef- fektivare transporter kan allt fler invånare nå allt fler arbetsplatser i (och utanför) länet.
• Om regionförstoringen fortsätter är det från klimatsynpunkt positivt att många arbetstillfällen skapas i staden med god tillgänglighet i det regionala kollektivtra- fiknätet. Å andra sidan sker all utbyggnad av staden på den bästa åkermarken. • En eventuell ny handelsplats utanför
centrum skulle komma att ta marknads- andelar från centrumhandeln och från befintligt externhandelsområde. Samrådshandlingen presenterar tre olika utvecklingsalternativ för kommunen som tillsammans med 0-alternativet (motsva- rande ÖPL-98) lägger tyngdpunkten vid olika strategiska frågor. Utvecklingsalternativen sträcker sig fram till år 2050 och bygger på ett antagande om ett bostadsbyggande som kan rymma 55 000 till 64 000 invånare.
De olika utvecklingsalternativ ska bygga på en gemensam grund som innebär att: • Utvecklingen sker längs med stråk med
förtätning i goda kollektivtrafiklägen med möjligheter till fjärrvärmeförsörjning.
• Ny näringslivspolitisk strategi med bl.a. renodling av verksamhetsområdena: t.ex. kunskapsintensiva verksamheter loka- liseras nära regional kollektivtrafik och icke störande verksamhet integreras i den blandade staden i centrala lägen.
• Inget läge för stormarknad med daglig- varor redovisas utan större dagligvaru- butikerna koncentreras till stadsdelarnas centrum. För sällanköpshandeln avvaktas den pågående centrumutredningen. • Etablering av två nya stora forskningsan-
läggningar i Lund.
• En beredskap för i genomsnitt 700 bostä- der per år över hela planperioden, det vill säga totalt 28 000 bostäder samt en defini- tion av täthet för olika typer av bostadsbe- byggelse.
• Förhållningssätt till kulturmiljö, värdefull natur, landskapsbild, jordbruksmark, rekreation och stråk mellan naturområ-
den, balansering, dagvatten, jordmassor.
Utvecklingsalternativ
Nollalternativet innehåller återstående markreservat i ÖPL -98 vilket innebär cirka 5800 färre bostäder än övriga alternativ och endast en mindre förtätning av själva staden. • Alternativ 1 innebär en kraftfull satsning
på Lundalänken och Simrishamnsbanan med nya och förtätade områden i anslut- ning till dem.
• Alternativ 2 innebär bl.a. en större ut- byggnad vid en av de nya planerade forsk- ningsanläggningarna i Lunds tätort och förtätning längs Simrishamnsbanan. I den andra perioden kan Lundalänken förläng- as området med forskningsanläggningen med möjlighet till framtida förlängning och bebyggelse i anslutning till den. • I alternativ 3 prioriteras förtätning och
omvandling i Lund och de större tätor- terna vilket innebär en ökad hushållning med jordbruksmark. Utbyggnad av nya bostadsområden sker så nära stations- och hållplatslägen som möjligt.
Konsekvenser
I konsekvensbedömningen har nollalterna- tivet jämförts med de tre utvecklingsalter- nativen. Trots en inriktning på utveckling av bebyggelse i kollektivtrafikstråk bedöms inget av alternativen klara klimatbasutred- ningens mål och ge en stabilisering av klima- tet. Nollalternativet och alternativ 1 bedöms som något sämre än alternativ 2 och 3. Nollalternativet ger en lägre arbetsplatstill-
växt, vilket kan ge lägre inpendling, men bo- stadsutbyggnaden sker i bilberoende lägen som också bedöms få sämre förutsättningar för fjärrvärme. I alternativ 1 är bostadsbe- byggelsen i större grad utspridd till sämre kollektivtrafiklägen än i övriga utvecklingsal- ternativ. I alla utvecklingsalternativ riskerar inpendlingen med bil till de nya arbetsplat- serna att öka kraftigt.
Kommunens bedömning av alternativens positiva och negativa konsekvenser sammanfattas i tabellen där +3 betyder mycket positiv påverkan, 0 betyder ingen påverkan och -3 betyder mycket negativ påverkan. De konsekvenser som bedömts som 2 eller mer, anses få en betydande påverkan och har markerats med grön respektive röd färg. Konsekvenser Bedömningar
Miljö Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3
Klimatpåverkande utsläpp från trafik -1 -2 -1,5 -1,5 Klimatpåverkande utsläpp från uppvärmning -2 -1 -1 -1 Hushållning med mark +1,5 +1,5 +1,5 +1,5 Skydd av värdefull natur -1,5 -1,5 -1,5 -1
Landskapsbild -1 -2 -2 -1
Kulturmiljö -1 -1 0 -1
Rekreation och grönstruktur 0 +2 +2 +2
Hälsa och säkerhet -1 -1,5 -1 0 Skydd av vattendrag, risker -1 -1,5 -1,5 -1,5