Teoribildningen kring den nya ekonomiska geografin utgår från att platser ingår i ett större geografiskt sammanhang och konkurrerar med varandra om produktionsfaktorer såsom arbetskraft och kompetens. Att kunna attrahera arbetskraft är ett viktigt perspektiv, och särskilt arbetskraft med högre utbildning. Geografiska avstånd har fortfarande stor betydelse, inte minst för att de påverkar rörligheten på arbetsmarknaden. Men geografiska avstånd påverkar också möjligheten till interaktion mellan olika aktörer, vilket gör att tjänstemarknader, ofta har en begränsad geografisk
52
utbredning. Detta innebär att städer och landsbygder har olika förutsättningar för tillväxt, där landsbygderna har tenderat att tappa i attraktivitet över tid, både vad gäller företagande och boende. Resultatet av detta är att landsbygderna tappar både befolkning och arbetstillfällen och det är framförallt yngre och mer högutbildade individer som lämnar landsbygderna till förmån för större och tätare arbetsmarknadsregioner. Att högutbildade individer lämnar landsbygderna är en utveckling som sker parallellt med en snabb globalisering, teknikutveckling och digitalisering. Dessa utvecklingstrender innebär att företagens konkurrenskraft i allt större utsträckning bygger på ett försprång i kunskap och kompetens, vilket i sin tur gör att kompetenstillgång spelar en central roll för platsers attraktivitet.
Regional samordning för ökad attraktivitet
Skaraborg behöver öka sin attraktivitet, både utifrån ett näringslivsperspektiv och från ett boendeperspektiv. Detta för att vända den generella trend som innebär att det främst är större städer som växer med följden att försörjningsbördan ökar på de mindre orterna. Ökad attraktivitet handlar i stora delar om att erbjuda attraktiva boendemiljöer inom pendlingsavstånd till intressanta arbetstillfällen. I regioner med glesare strukturer än de som finns i storstäderna är just pendlingsmöjligheter en avgörande faktor för att attrahera arbetskraft med högre utbildning. Detta eftersom individer med högre utbildning ofta lägger stor vikt vid att arbetsmarknaden erbjuder intressanta och kvalificerade arbetsuppgifter, goda karriärmöjligheter, god löneutveckling osv. Detta förutsätter att det finns en kritisk massa av potentiella arbetsgivare inom rimliga restidsavstånd. I glesare regioner blir därför transportinfrastrukturen en avgörande faktor för att uppnå en kritisk massa.
Med en god infrastruktur för persontransporter kan attraktiva boendemiljöer växa fram på andra platser än de som attraherar företag. Företag väljer ofta att lokalisera sig i på platser som har ett stort utbud av arbetskraft och leverantörer och en infrastruktur som ger god tillgänglighet till avsättningsmarknader. Tillverkningsföretag återfinns ofta på platser med relativt låga markpriser som har en väl fungerande transportinfrastruktur för att kunna frakta gods till kunder i andra delar av landet eller till kunder i utlandet. Tjänsteföretag lokaliserar sig däremot ofta i direkt närhet till avsättningsmarknaden eftersom tjänstetransaktioner ofta kräver fysiska möten mellan säljare och köpare. Detta gör att tjänstemarknader växer starkast i större städer och förklarar varför näringslivet allt mer koncentreras till större orter i takt med att tjänsteinnhållet i ekonomin ökar. Många människor vill emellertid bo på mindre orter om dessa samtidigt erbjuder tillräckligt goda försörjningsmöjligheter och ett intressant arbetsliv. Detta gör att olika typer av kommuner har olika roller i en regional arbetsmarknad, där vissa orter utvecklas till utpräglade boendekommuner medan andra orter blir starka näringslivscentra. Platsers attraktivitet måste förstås ur ett större perspektiv eftersom varje plats ingår i ett större geografiskt sammanhang. Storleken och potentialen i detta sammanhang beror i hög grad på den infrastruktur som kopplar samman platser med varandra. För att kunna utforma åtgärder som stärker attraktiviteten hos regionen i stort och i synnerhet i de mindre kommunerna i Skaraborg krävs en samsyn kring regionens utmaningar och en samordning av kommunal och regional politik för regional utveckling. Regionens utveckling gynnas inte av att kommuner konkurrerar med varandra utan regionen som helhet, med sin mångfald av miljöer och
53
möjligheter, bör kommuniceras och marknadsföras. Genom en god regional samverkan mellan kommuner kan man emellertid minska denna typ av konkurrens mellan platser inom regionen och istället forma den övergripande samhällsplaneringen utifrån insikten att olika typer av platser har olika typer av funktioner i det regionala systemet.
I detta sammanhang är också tillgängligheten inom regionen, d.v.s. restidsavstånd mellan olika orter, ett konkret område att arbeta med. Genom att öka den inomregionala tillgängligheten sker s.k. regionförtätning, vilken gör att företag/individer når en större massa av potentiella arbetstagare/arbetsgivare. Detta ökar regionens attraktivitet för såväl företag som befolkning. En sådan regionförtätning innebär också att fler platser i regionen, genom sina möjligheter till interaktion med sin omgivning når en kritisk massa som i sin tur ger förutsättningar för tillväxt
Ökad attraktivitet för yngre individer med högre utbildning
En ojämn fördelning av högutbildad arbetskraft mellan täta och glesa platser är en global trend som också observeras i Skaraborg. Skaraborg har en relativt låg utbildningsnivå i sin arbetskraft och särskilt Skövde har en lägre utbildningsnivå än vad man kan förvänta sig. Skövde, som har den regionala högskolan tycks släpa efter andra jämförbara studieorter, vilket kan peka på att det finns skillnader i utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft. Detta kan bero på att högskolans utbildningsinriktningar inte svarar mot de specifika kompetensbehov som finns i regionen. En annan förklaring kan vara att de som utbildar sig i regionen (eller i andra regioner) inte anser att Skaraborgs erbjuder en tillräckligt intressant arbetsmarknad. Det finns skillnader mellan Skaraborg och Sverige som helhet som särskilt tyder på att Skaraborg har svårt att attrahera individer med högre utbildning inom många områden med undantag för IT, där Skaraborg verkar erbjuda en intressant arbetsmarknad.
Att attrahera yngre individer till arbete och liv i regionen är avgörande för att undvika en demografisk utveckling med en åldrande befolkning och ökande försörjningsbörda. Yngre individer har också generellt en högre utbildningsnivå. Forskningen visar att människor flyttar i väldigt liten utsträckning efter 40 års ålder och att många av de som flyttar till mindre orter är återvändare, dvs individer som är uppvuxna på orten men flyttat för studier eller arbete på annan, ofta större, ort. Det finns således god potential i att attrahera inflyttare genom riktade insatser mot individer i specifika åldersgrupper och individer som har tillbringat sin uppväxt i Skaraborg. Särskilt intresse bör också riktas mot de som stannar i regionen. Dessa individer måste erbjudas goda möjligheter till utbildning och kompetensutveckling. Detta handlar inte enbart om att utveckla Högskolan i Skövde utan också om pendlingsmöjligheter till andra lärosäten, och om att erbjuda platsförlagda utbildningar på olika nivåer ute i kommunerna.
Främja rörlighet på arbetsmarknaden
Att bo kvar bo mindre orter förutsätter ofta att det finns goda pendlingsmöjligheter till en större arbetsmarknad. Skaraborg består till en majoritet av landsbygdskommuner och detta betyder att platsens tillgänglighet utifrån infrastruktur för persontransporter har stor relevans för människors val av bostadsort. Kompetenstillgången på varje enskild plats ökar samtidigt om med platsens tillgänglighet, dvs hur enkelt den nås givet den transportinfrastruktur som finns.
54
Arbetspendlingen i Skaraborg ökar över tid vilket är gynnsamt för kompetenstillgången i regionen. Det finns emellertid anledning att se över de branscher och de yrkesgrupper som har ett högt beroende av inpendlande arbetskraft. Dessa branscher kan anses vara särskilt sårbara eftersom man den inomregionala kompetenstillgången är otillräcklig. Samtidigt kan utvecklingen av branscher med mycket låg andel inpendlande arbetskraft hämmas av att det sker liten förnyelse. Branscher som inte hämtar kraft utifrån kan långsiktigt hämmas av en sjunkande mångfald och liten kunskapsöverföring från externa kunskapskällor.
För utveckling på både kort och lång sikt är det således viktigt att det finns goda möjligheter att pendla inte bara inom regionen utan också över regiongränser. Detta skapar också en större tillgänglighet till specifika spetskompetenser som företagen har ojämn efterfrågan på men som ofta är nödvändiga inslag i olika typer av utvecklingsprocesser. Förkortade restidsavstånd till storstadsregionerna kan öka arbetspendlingen över regiongränser och samtidigt ge tillgång till det kompetensutbud som storstäderna erbjuder. Kortare restidsavstånd till storstadsregionerna innebär en ökad tillgänglighet till det utbud av kunskapsintensiva företagstjänster som finns där och som Skaraborg har ett jämförelsevis svagt utbud av.
Rörlighet på arbetsmarknaden handlar emellertid inte bara om pendlingsmöjligheter utan också om arbetskraftens möjligheter till utbildning, kompetensutveckling och förkovran som gör att individen kan byta yrke, bransch och karriärbana. Sådan rörlighet ökar inte bara sysselsättningsgrad och matchningsgrad på arbetsmarknaden utan främjar också innovation och förnyelse ökad mångfald och överspillningseffekter mellan branscher. Individens rörlighet mellan branscher och yrken kan stärkas genom riktade utbildningar, lokala lärcentra på mindre orter och genom utveckling och användning av olika typer av valideringsverktyg som klargör och säkerställer vilka kompetenser som individen besitter.
Säkra regional kompetenstillgång för Skaraborgs nyckelbranscher
Kompetenstillgången för utpekade nyckelbranscher är ett särskilt angeläget område för den regionala utvecklingspolitiken. Det finns i regionen ett antal branscher där Skaraborg är en stark kompetensnod och således kan förmodas ha en ledande roll för branschens nationella utveckling. För att behålla denna ledande ställning krävs att kompetenstillgången säkerställs på lång sikt. Detta kräver en god ackumulering av kompetens, exempelvis genom att det finns utbildningar på olika nivåer som täcker in branschens kompetensbehov. För att utbildningssystemet ska kunna svara mot näringslivets specifika behov över tid krävs stor samverkan mellan regionens företag och exempelvis den högskola som finns. För att bibehålla en stark position som kompetenscentrum i den nationella branschen måste de starka kluster som finns i Skaraborg stödjas i termer av kompetensförsörjning och strukturer för regional, nationell och internationell samverkan. Sådant kan stimuleras genom stöd till deltagande i och/eller arrangemang av exempelvis nationella och internationella branschmöten, mässor, kompetensutveckling osv. som bidrar till att ytterligare etablera regionen som en nod i nationella och internationella branschnätverk.
55
Om Skaraborgs näringsliv ska ses som en helhet behöver det också säkras att det finnas mycket god kunskap om hur efterfrågan ser ut inom hela regionens hela näringsliv. Där kan exempelvis branscher som möbelindustrin och livsmedelstillverkning, som är starka även ur ett nationellt perspektiv, ta ledande roller för samverkan mellan regionens kommuner i samverkan mellan näringsliv och utbildningsväsende. Men det krävs också bättre insatser för att matcha arbetstagare som kommer ur det regionala utbildningssystemet till arbetsgivare i regionen. Här behövs sannolikt kommunikationsinsatser riktade både mot efterfrågesidan (företagen) och utbudssidan (studenterna) och vad som erbjuds.