Tillgång på arbetskraft
Skaraborg har som region ökat sin befolkning under de senaste decennierna. I likhet med många andra landsbygdsregioner är förvärvsgraden i Skaraborg jämförelsevis god, särskilt för den inrikes födda befolkningen. Att sysselsättningsgraden är relativt hög i Sveriges landsbygder beror i hög grad på att de individer som inte hittar jobb där tenderar att flytta till större städer där utbudet av arbetstillfällen är större och mer varierat. Följaktligen är arbetslösheten ofta högre i storstadsregionerna än i landsbygderna. Över tid leder emellertid dessa flyttmönster till att arbetskraftstillgången på landsbygderna minskar. I Skaraborg har 10 av 15 kommuner ökat sin befolkning men den urbanisering som ses för Sverige som helhet ses även inom Skaraborg. De största och tätaste kommunerna i Skaraborg är de med starkast tillväxt över längre tid.
Utbildningsnivå har generellt ökat i Sverige men trots att ett antal regionala lärosäten har etablerats är utbildningsnivån betydligt lägre i landsbygdskommuner än i större städer. Detta gäller också i Skaraborg, där utbildningsnivån i arbetskraften är lägre än för riket som helhet, samtidigt som andelen högutbildade i arbetskraften är högre i de större kommunerna. Skövde är den kommun i Skaraborg som har högst andel högutbildade, men denna andel är dock lägre än vad man kan förvänta sig givet Högskolan, Försvarsmakten, och sjukhuset. Män har generellt en lägre utbildningsnivå än kvinnor, vilket delvis beror på att kvinnor i högre grad väljer yrken som kräver en längre formell utbildning (såsom lärare, sjuksköterska m.fl.). I Skaraborg är denna klyfta mellan kvinnor och män emellertid större än för riket som helhet. Detta visar att det framförallt är männen som släpar efter i utbildningsnivå i Skaraborg.
Drygt 40 procent av männen i arbetsför ålder i Skaraborg har en utbildning som är kortare än 3- årigt gymnasium och närmare 26 procent av männen har tre-årig yrkesförberedande gymnasieutbildning. Bland kvinnor är denna andel knappt 20 procent. Bland de längre utbildningskategorierna dominerar utbildningar inom vård och pedagogik bland kvinnor medan utbildningar inom teknik och naturvetenskap dominerar bland män.
50
Demografin i olika yrkesgrupper
Andelen personer i arbetsför ålder minskat i förhållande till andelen personer i pensionsålder. I detta följer Skaraborg samma utveckling som många andra landsbygdsregioner i Sverige, där försörjningsbördan ökat under de senaste decennierna. Åldersstrukturen inom olika yrkesgrupper följer i stora drag den åldersstruktur som kan observeras för yrkesgruppen i riket som helhet. Skaraborg har emellertid en högre andel individer över 50 år än övriga landet inom många yrken med krav på högskolekompetens. Störst är skillnaden i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning. Andelen individer över 50 år i yrken med krav på högskolekompetens inom IT å andra sidan är lägre i Skaraborg än i övriga landet.
Utbildningsnivån i olika yrkesgrupper
I de flesta yrkesgrupper är andelen högutbildade lägre i Skaraborg än i övriga Sverige. Skillnaden är mest uttalad i yrkesgrupper med krav på fördjupad högskolekompetens samt inom olika typer av chefsyrken. Bland dessa yrkeskategorier kan man emellertid observera att utbildningsnivån i Skaraborg ligger i paritet med övriga landet i yrkesgrupper som främst återfinns inom offentlig sektor. Det finns samtidigt yrkesgrupper där utbildningsnivån i Skaraborg är något högre än genomsnittet för resten av landet. Detta är företrädesvis yrkesgrupper inom försvaret (officerare) samt yrken med krav på högskolekompetens inom IT, ljud- och ljusteknik. Just inom IT står sig Skaraborg väl i jämförelse med övriga landet även när det kommer till yrken med krav på fördjupad högskolekompetens.
Matchning på arbetsmarknaden
Matchningsgraden visar hur stor andel av alla sysselsatta som arbetar inom ett yrke som stämmer väl överens med individens utbildningsbakgrund. Matchningsgraden är generellt högre i Skaraborg än i övriga Sverige, men varierar mellan kommuner och mellan branscher. Generellt är matchningsgraden hög branscher där det krävs mycket specifika kompetenser, såsom läkemedelsindustrin, byggbranschen, lufttransport m.fl. Branscher som har låg matchningsgrad finns företrädesvis inom tjänstesektorn och då inom tjänstebranscher med relativt lågt kunskapsinnehåll. I flera tjänstebranscher är matchningsgraden lägre i Skaraborg än i riket som helhet, vilket är en indikation på kompetensbrist inom vissa områden. Detta gäller i synnerhet för tjänstebranscher som riktar sig mot företag.
Inpendlande arbetskraft
Kompetenstillgången i Skaraborg gynnas av att arbetspendlingen ökar över tid, både mellan kommuner inom Skaraborg och över regiongränser. Flest inpendlare kommer från kommuner som angränsar till Skaraborg men pendling över längre avstånd har ökat under perioden 2006 – 2016 och år 2016 är Göteborg den kommun som har flest utpendlare till Skaraborg. Det är framförallt inpendling från Göteborg som har ökat under det senaste decenniet.
Försvaret är den bransch som har högst andel inpendlare, följt av offentlig förvaltning. Tillverkningsindustrin tycks däremot i hög grad hitta arbetskraft inom regionen för här är antalet pendlare jämförelsevis få. Man kan således konstatera att tillverkningsindustrin i regionen i relativt stor utsträckning hittar sin arbetskraft i närområdet, medan försvar och offentlig förvaltning har svårare att hitta kompetens inom regionen.
51
Inflyttad arbetskraft
Skaraborg har en relativt stor utflyttning av individer som är mellan 20 och 35 år, medan de som flyttar till regionen är mellan 28 och 45 och deras barn. Detta följer de flyttmönster som man kan observera i många landsbygdsregioner; ungdomar flyttar för att utbilda sig och en del av dem flyttar tillbaka när de bildar familj. Genomsnittsåldern för de som flyttar till Skaraborg har dock ökat under det senaste årtiondet och de flesta kommuner i Skaraborg har skiftat från en majoritet av kvinnor som flyttar in till att istället ha något fler inflyttande män.
Den arbetskraft som flyttar till Skaraborg har en högre genomsnittlig utbildningsnivå än den arbetskraft som redan bor där. Detta följer av att utbildningsnivå i Sveriges befolkning generellt sett ökar och är högre i de yngre ålderkohorterna i arbetskraften och det är företrädesvis individer i dessa åldersgrupper som flyttar till Skaraborg. Det finns dock skillnader mellan olika kommuner i Skaraborg, där de större kommunerna är bättre på att attrahera inflyttare med högre utbildning.
Kompetenstillgång i Skaraborgs nyckelbranscher
Skaraborg har som region en relativt hög specialisering av näringslivet till fordonstillverkning, möbelindustri och livsmedelsproduktion. Det är emellertid endast inom möbelindustrin och livsmedelsproduktionen som Skaraborg har en större andel sysselsatta med högre utbildning än genomsnittet för riket. För dessa branscher är Skaraborg (eller specifika orter i Skaraborg) ett viktigt kompetenscentrum och en nod i branschens nationella kunskaps- och innovationssystem. Detta kan man emellertid inte observera i samma utsträckning för fordonsindustrin. Man kan heller inte urskilja någon specialisering till mer avancerade tjänster inom IT, programvaruutveckling och dylika verksamheter. Man kan förvisso observera att just dataspelsutveckling är en bransch där lokaliseringskvoten faktiskt fördubblats för Skaraborg totalt sett mellan 2010 och 2015, men dessa branscher kan knappast betraktas som nyckelbranscher i sig eftersom de står för en betydligt lägre sysselsättningsandel i Skaraborg än i riket som helhet.
Kunskapsintensiva tjänster i en bredare mening spelar dock en nyckelroll i det lokala näringslivet eftersom de är en viktig källa till spetskompetens för andra företag. Totalt sett är sysselsättningsandelen inom branscher som levererar mer avancerade företagstjänster betydligt lägre i Skaraborg än i riket som helhet. Matchningsgraden tenderar också att vara lägre i Skaraborg än i riket som helhet i flera tjänstebranscher som är orienterade mot företag. Detta innebär att företagen i Skaraborg har liten tillgång till sådan spetskompetens som kan köpas på tjänstemarknaden, vilket kan hämma näringslivet utveckling inte minst vad gäller innovationskapacitet och omvandling till en mer kunskapsintensiv tillverkningsindustri.