Vissa av de pedagoger som intervjuades uppgav att eleverna på deras fritidshem får mycket tid till den fria leken, men att pedagogerna själva styr leken vid vissa tillfällen. Två av pedagogerna uppgav att de ibland styr leken för att hindra ett icke önskvärt bete- ende och istället framhäva ett positivt beteende hos barnen.
Allt möjligt skulle jag vilja säga, jag skulle vilja ha in mera dramalekar med tanke på att jag själv har hållit på mycket med teater och sådära, så det hade varit väldigt roligt att få in mera, men det är väldigt mycket fri lek (Infor- mant B).
När informanterna frågades om styrd och fri lek så berättar informant B att det före- kommer mycket fri lek på fritidshemmet vilket är positivt. Däremot önskar några av pe- dagogerna mer styrd lek också vilket ofta uteblir på grund av tidsbrist och personalbrist (jmf Knutsdotter Olofsson 1996,; Lillemyr 2002; Pihlgren 2015; Øknes 2011). Utifrån empirin tolkar jag att pedagogerna önskar mer styrd lek i form av planerade aktiviteter, då det framkommer att den fria leken som enligt teorin är helt fri från vuxnas inbland- ning inte förekommer speciellt ofta, då pedagogerna berättar att de ofta får finnas till hands när eleverna leker, pedagogerna observerar och kan styra leken både direkt och utifrån, men också påverka leken genom att eleverna ber om hjälp med till exempel reg- ler (jmf Knutsdotter 1996, 2003; Lillemyr 2002; Løndal & Greve 2015).
I leken måste man som vuxen vara aktiv för att det skall fungera och vara smidigt så att man går in tidigt om man ser att leken går överstyr, att det blir konflikter, alltså mindre konflikter där de börjar kivas, man pratar med bar- nen hur att man kommit överens om regler då håller man sig till reglerna som är väldigt viktigt att de är klara redan innan leken startar för annars blir det regeltolkning och då blir det oftast konflikter muntligt och ja så är det (Informant E).
Informant E uppgav att det är viktigt att pedagogerna är aktiva under lektillfällena, då det krävs för att det ska bildas bra lektillfällen för eleverna. Pedagogerna kan vara vikti- ga som stöttepelare för barnen under leken, att de finns tillhands när barnen är i behov av hjälp med leken utan att stå i centrum när barnen leker självständigt (jmf Knutsdotter Olofsson 1996).
Leken är livsviktigt för barn, för får de inte leka så kan de inte bearbeta all- ting som vi puttar in i dem, de måste kunna bearbeta också och även inte bara de som vi puttar in, utan allt de upplever från media och hem och allti- hopa (Informant G).
Pedagog G uttryckte att det är viktigt för barnen att få leka fritt så att att barnen skall få bearbeta upplevelser och intryck (jmf Øknes 2011).
Om barnen inte får leka och vi hela tiden har styrda aktiviteter så tappar man mycket av gruppdynamiken som kommer av lekar där barnen finner lust, alla barn finner inte lust för det vi planerar men i den fria leken får alla utrymme (Informant G).
Vi använder ju leken att, dels har vi ju fri lek där barnen själva kan välja och dels kan man ju använda den fria leken att bestämma att man vill kanske lära barnen något speciellt och då kan man ta fram material som har med det att göra och ändå ha en fri lek så att säga, men man bestämmer materialet för barnen (Informant G).
En av informanterna uppgav att de kan ge eleverna material för att styra den fria leken omedvetet för eleverna, informanten menade dock att de inte tvingar på eleverna mate- rialet utan erbjuder materialet för att en fri lek ska kunna utvecklas med det valda mate- rialet. När informanterna fick frågan om vilka de vanligaste styrda lekarna är så handla- de det främst om rollekar och dramalekar, och bland annat värdegrundsövningar där eleverna får leva sig in i olika situationer.
Vi på fritids har ibland fri lek men på mina halvklasser har jag styrd lek, så som bollek (Informant L).
Enligt några av informanterna är det vanligare att fritidspersonalen arrangerar styrd lek under skoldagen, exempelvis vid halvklass istället för under fritidstid. Anledningen till att styrd lek pågår under fritidshemmets timmar beror på olika situationer. Det kan an- tingen handla om att eleverna själva inte kommer på något att göra eller för att pedago- gerna vill lära ut något specifikt. Det kan även handla om att sysselsätta eleverna för att förhindra konflikter. Några av ínformanterna menar att konflikter kan uppstå vid brist på sysselsättning. När pedagogerna styr leken kan det vara på både elevernas initiativ men också på pedagogens egna initiativ med syfte att genomföra något specifikt. Ofta er- bjuds eleverna ett antal aktiviteter att välja på under början av fritidshemmets timmar
för att senare under dagen ha fri lek (jmf Johansson & Samuelsson 2007; Lillemyr 2002; Løndal & Greve 2015; Knutsdotter Olofsson 1996, 2003).
Jag tycker att våra barn är duktiga på att ta initiativ själv många gånger, sen ibland måste man finnas där för att stötta eller att komma på ideer ifall det är helt torka. och sen är det beroende på vilken situation, ibland har man styrd lek och ibland har man fri lek, men båda är lika viktiga (Informant D). Gå ut med barnen och leker lekar och jag gillar sport, spelar fotboll med dem och leker kurragömma. Är vi ute brukar vi spela fotboll och är vi inne brukar vi spela tre i rad eller Uno och massa olika spel (Informant K).
De flesta pedagogerna på skolan anser att både fri och styrd lek är viktig för eleverna, då de båda formerna av lek kan utveckla och lära eleverna nya saker.