Slutsats

Resultaten visar att pedagogerna har en mycket positiv syn och uppfattning om leken. Den ses som ett viktigt redskap inom skolan och fritidshemmet med ett stort värde för både elever och pedagoger. Pedagogerna använder sig mycket av leken under dagen, både under skolverksamheten och fritidshemsverksamheten. Leken sker både i styrd form men också fritt för eleverna, ofta under pedagogens övervakning för elevernas trygghet. Man kan säga att leken enligt pedagogerna är ett viktigt redskap för barnens utveckling. Leken är viktig i skolans verksamhet då pedagogerna uppgett att de ser att när eleverna leker, får de nya vänner, nya intressen och lär sig kunskaper och olika reg- ler genom att leka samt att de kan känna sig fria och avkopplade. Eleverna utvecklar också förståelse för andra och sig själva. Leken ses också som ett redskap för att undvi- ka konflikter.

6.2 Resultatdiskussion

Resultatet visade att informanterna hade en positiv uppfattning om lek och det fram- kommer att pedagogerna som intervjuats anser att leken är viktig för barn och att leken är en viktig del av lärandet. Pedagogerna leker mycket med eleverna på skolan och de tror inte att eleverna själva vet om hur mycket de faktiskt lär sig under lektillfällena. Detta framhålls också i den forskning som bland annat Wehner Godée (1993) gjort där

hon hävdar att leken kan ha en problemlösande effekt. Det framkommer under intervju- erna att pedagogerna anser sig vara viktiga för elevernas trygghet, att eleverna gärna vill att pedagogerna skall delta i leken, men även att eleverna ges möjlighet att leka fritt, speciellt under de tillfällen som det är mindre personal på plats. Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp pedagogernas roll när det kommer till att skapa trygghet för barnen och betonar också vikten av att låta barnen leka självständigt men att pedagogen skall kunna finnas till hands vid behov.

Pedagogerna som intervjuades uppgav också att när en pedagog var närvarande, inte nödvändigtvis aktiv inom leken, så var eleverna mer benägna att följa reglerna. Leken sker således i både fri och styrd form, ofta under pedagogens övervakning, för barnens trygghet. Det är viktigt att pedagogerna stöttar och hjälper eleverna att till exempel lösa konflikter, men det är också viktigt att eleverna utan pedagogers inblandning får lösa konflikter på egen hand. Detta innebär att eleverna som får öva på att uttrycka sig ge- nom den fria leken tränar sina sociala, kognitiva, kommunicerande och emotionella kompetenser (jmf Johansson & Pramling Samuelsson 2007; Knutsdotter 1996, Lillemyr 2002; Wehner Godée 1993).

Det är möjligt att barn lär sig genom att imitera. Det kan vara så att när en pedagog är närvarande så kan barnen observera och imitera pedagogens beteende. Vidare så berät- tade informanterna att om en pedagog kunde berätta om till exempel riktiga regler i fot- boll och förmedla dessa regler till eleverna så var eleverna mer benägna att följa dessa, speciellt om läraren själv deltog i eller övervakade aktiviteterna. Detta förmedlar också att elevernas kunskap ökar och att det förhindrar konflikt när alla elever kan samma reg- ler. Jag tror att risken för att konflikt uppstår minskar med att eleverna har kunskap i reglerna och följer samma regler, speciellt om en pedagog övervakar eller deltar och som kan påminna eller informera elever som inte minns reglerna, om dessa (jmf Kimber 2005; Lillemyr 2002). En av informanterna som intervjuades arbetade efter detta. De informanter som hade intresse i till exempel fotboll tränade fotbollslag under rasten, och de pedagoger som hade inriktat sig på bild ledde “konstskola” under fritids. Det fanns en tydlig planering för styrda aktiviteter under eftermiddagen men också utrymme för

fri lek för att eleverna ska kunna bearbeta kunskapen och intrycken de fått under dagen, både hemifrån och på skolan.

Tidigare forskning indikerar att vuxnas roll i leken har betydelse för barns lärande och utveckling, då vuxna kan lära och visa barn vilka sociala regler som finns att förhålla sig ill i leken (jmf Kane 2011a, Knutsdotter Olofsson 1996, 2003). Resultatet av empirin tyder på att informanterna, liksom den tidigare forskningen, anser att eleverna kan vara i behov av någon som övervakar leken och finns till hands men även någon som ibland deltar och styr leken. 


6.3 Metoddiskussion 


Mitt val av metod föll på en empirisk kvalitativ studie, för att på detta sätt få mer infor- mation om individens uppfattningar och känslor. Valet av metod har visat sig vara fruktbart eftersom det gav god information om hur pedagogerna ser på lek och det var en spännande metod eftersom jag inte kunde förutspå vad informanterna skulle berätta. Något som kunnat påverka informanternas svar på intervjufrågorna är det faktum att jag är blivande fritidslärare. Det är möjligt att informanterna då blev mer benägna att svara så som de tror att man vill att svaret skall vara eller att de förskönat svaren utifrån hur de önskar att de ska vara. Jag har strävat efter att ställa neutrala intervjufrågor som inte avslöjar min uppfattning eller erfarenheter. Dock tänker jag att om jag i framtiden kommer skriva ett examensarbete igen, så skulle jag strukturera om arbetet. Omstruktu- reringen skulle gjorts på så sätt att jag först och främst hade valt tydliga teoretiska be- grepp och verktyg, redan från start. Jag tror det hade kunnat gynna insamlingen av em- piri på så sätt att jag hade kunnat utveckla mina intervjufrågor under intervjutillfällena, det hade kanske varit lättare att finna följdfrågor till informanterna och starta en djupare diskussion om jag varit mer insatt i teorin innan insamling av empiri. Jag tror att exa- mensarbetet hade kunnat få ett större djup i sitt resultat om jag hade arbetat på det sättet och jag tror det hade varit lättare för mig som författare att strukturera upp arbetet.

Jag hade även valt att genomföra intervjuerna efter informanternas arbetstid, antingen i grupprum eller på annan enskild plats som informanterna valt. Detta på grund utav att intervjuerna genomfördes under deltagarnas arbetstid, vilket jag kände bidrog till att deltagarna eventuellt var stressade. På grund av att informanterna var stressade eller nervösa blev det kortare intervjuer än vad jag hade räknat med och önskade. Jag hade planerat för att intervjuerna skulle ta cirka trettio minuter, men på grund av omständig- heterna tog intervjuerna enbart tio till femton minuter.

6.4 Framtida forskning

Varje dag möter lärare och elever varandra och varje dag skall läraren förmedla kunskap och kompetens till eleverna. Det är viktigt för eleverna att få förutsättningar att bli kom- petenta vuxna. Utifrån studiens resultat kan man hävda informanterna anser att leken är en viktig del i barns utveckling. Det som är intressant för framtiden är hur vi kan arbeta med leken och de styrda aktiviteterna ännu mer och hur det kan förbättras. Intressant för framtida forskning hade varit att studera fritidslärarens arbetsroll under skoltid, lekens roll i läroplanen eller att på djupet studera vad som upplevs vara fri och styrd lek.

7 Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB

Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Edenhammar, Karin & Wahlund, Christina (2000). Utan lek ingen utveckling. Bergs: Grafiska

Jensen, Mikael (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007) Att lära är nästan som att leka. Liber AB. Stockholm

Kane, Eva (2011a) Den livsviktiga leken. I: Ann, S. Pihlgren: (red.). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur

Kane, Eva (2011b) Becoming-player in school-age childcare:An action research project

in Sweden and England. Stockholm University

http://www.avhandlingar.se/avhandling/c0c5dc075a/

Kimber, Birgitta (2005). Lyckas som lärare: förhållningssätt och ledarskap i klassrum-

met. Malmö: Gleerup

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna: om den fria lekens pedagogik. Stockholm: HLS

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1991). Varför leker inte barnen?: en rapport från ett

daghem. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning)

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1987). Lek för livet: en litteraturgenomgång av forsk-

ning om förskolebarns lek. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm)

Lillemyr, Ole Fredrik (2002) Lek- upplevelse- lärande i förskolan och skola. Stock- holm: Liber AB,

Lundman, Berit & Hällgren Granheim, Ulla (2008) Kvalitativ innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Løndal, Knut & Greve, Anne (2015) Didactic Approaches to Child-Managed Play: Analyses of Teacher’s Interaction Styles in Kindergartens and After-school Programs in Norway. International Journal of Early Childhood, Volume 47 Issue 3, 2015. Published online 18 june 2015 http://eds.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/pdfviewer/pdfviewer? vid=3&sid=28ab5df1-e1b8-40ef-b99d-df83f5dbcdab%40sessionmgr4010

Stable URL: http://link.springer.com/article/10.1007/s13158-015-0142-0 Moyles Janet (1995) Släpp in leken i skolan! Stockholm: Liber

Pape, Kari (2002) Social kompetens i förskolan - att bygga broar mellan teori och prak-

tik. Stockholm: Liber

Persson, Christel (2012) Nya former för lärande: Leken som ett redskap i lärandet i mil-

jö i grundskolans tidigare årskurser.

http://www.naturfagsenteret.no/c1515601/binfil/download2.php?tid=1509870

Pihlgren S, Ann (2015) Fritidshemmet och skolan - Det gemensamma uppdraget. Stu- dentlitteratur AB: Lund.

Øksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet. Om barns lek i institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber

Skolverket (2011 rev. 2016). Läroplan För Grundskolan, Förskoleklassen Och Fritids-

hemmet 2011 : Reviderad 2016: tredje upplagan (2016) Stockholm : Skolverket : Wol-

ters Kluwer [distributör], 2016 (Mölnlycke : Elanders Sverige)

Sommer, Dion (2012) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Tredje upp- lagan. Stockholm: Liber AB

Trost, Jan (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Tsai, Chia-Yen (2017)How Taiwanese Preschool Educators View Play and Apply It in Their Teaching. International Education Studies; Vol. 10, No. 4; 2017 ISSN 1913-9020 E-ISSN 1913-9039 Canadian Center of Science and Education. http://files.eric.ed.gov/ fulltext/EJ1138579.pdf

Vetenskapsrådet (2016) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsveten-

skaplig forskning Utgiven av Vetenskapsrådet, www.vr.se och PDF:

Wehner Godée, Christina (1993) Leka i grupp. Lekmetodik för barn i förskola, skola

och fritidshem. Stockholm: Natur och kultur

Welén, Therese (2003) Kunskap kräver lek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Bilaga 1

Intervjufrågor 


1.Vilken utbildning har du? Hur lång erfarenhet har du inom läraryrket?
 2. Vad betyder ordet lek för dig?

3. Använder du dig av leken i den pedagogiska verksamheten?
 4. Vem är det som tar initiativet till leken? Ge exempel.


5.Vilken typ av lekar använder ni av er? fri lek? rollek? Drama lek? 6. Hur upplever ni leken?

7. Är ni pedagoger med i leken?

8. Känner ni att leken på fritidshemmet påverkar barngruppens klimat i klassrummet. 9. Påverkar leken barngruppen i fritidshemmet?