Frisörutbildningen idag

På 1950-talet blev frisörutbildningen allmän med en 4-årig utbildning. De första tre åren av utbildningen tillbringade man på skolan där det varvades teori och praktik. Efter dessa tre år avslutades utbildningen med en specialutbildning. För att bli antagen på frisörskolan var man tvungen att ha anställning på en frisersalong, med anställningskontrakt under hela

elevutbildningen. Utbildningen avslutades med prov i yrket i alla förekommande moment och eleven fick betyg och gesällbrev. Herr- och damfrisöryrket hade helt olika utbildningar och skolor. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet ändrades utbildningen till en 3-årig gymnasieskola. (http://hem.passagen.se/ablindsko/Friseur-web.htm, 2005-11-20, k l. 18.00).

1984 kom en ny läroplan med samutbildning, d.v.s. eleverna utbildas i både herr- och

damfrisöryrket. För närvarande är frisöryrket ett ”inneyrke”. Det fodras höga betyg för att bli antagen. Numera är gymnasieutbildningen 4-årig. Skolan har inget ansvar efter tre år, utan 1500 timmars praktik ska göras på salong efter gymnasieutbildningen.

(http://hem.passagen.se/ablindsko/Friseur-web.htm, 2005-11-20, k l. 18.00).

Därefter kan gesällbrev avläggas. Det finns även möjlighet att utbilda sig till frisör lärlingsvägen, det är dock svårt i nuläget att få en lärlingsplats, oftast beror detta på att de flesta frisörer är egenföretagare.

Anställning blir allt mer en ovanlighet, då de allra flesta väljer att hyra stol, med möjlighet att påverka sin egen arbetstid. Frisöryrket har idag många vidareutbildnings möjligheter. Det finns möjlighet att arbeta som tekniker för ett frisörföretag, som tekniker utbildar man frisörer och håller oftast visningar. Stylist, makeup- artist, perukmakare, nagelskulptör, maskör är några av alla vidareutbildnings vägar det finns att tillgå för frisörer. Frisöryrket tillhör servicehantverk. Arbetsförhållandena är påfrestande för kroppen, god fysik, uthållighet, glatt humör samt förmåga att möta människor är en förutsättning för att klara av yrket.

6 Diskussion

Vi inleder vår diskussions med de frågeställningarna vi hade som utgångspunkt. Som vi skrev i inledningen, att det saknas ett fullgott material för våra inriktade historielektioner önskar vi att detta arbete kan ligga till grund som ett undervisningsmaterial. Som det ser ut i dag finns det inget samlat dokument som stödjer undervisningen, vår förhoppning är att kunna

vidareutveckla arbetet till en tillfredställande lärobok, som kan finnas intressant och givande både för läraren och för eleverna.

Vi ställde oss då frågorna;

Vad är relevant för en färdig utbildad frisör att kunna och känna till vad gäller hårets historia i helhet?

Vilken kunskap behövs för att förstå modet och dess utveckling?

Vad är viktigt att kunna om vårt eget lands historia och utveckling inom hårets mode och frisöryrkets utveckling?

Har frisöryrkets utveckling påverkats utifrån ett historiskt perspektiv?

För att tillgodose alla elevers inlärningsförmåga har vi valt att använda bilder, delvis på historiska frisyrer som knyter an till texten. På det hela taget vid våra studier av hårets och frisöryrkets historia genom tiderna har vi funnit att frisyrernas utförande och historia så helt olika, att man skulle frestas till att tro, att de inte skulle kunna finnas flera och nya

kombinationer. Men ändå kan vi i dag finna en klassisk linje från en annan epok i historian omskapad och ändrad så att det passar dagens mode.

På vilket sätt har historian påverkat frisörens utveckling?

Genom att vi kan se linjer och strukturer i dagens mode som härstammar från urminnes tider. Från urminnes tider har håret varit människans enda skydd mot väder och vind, redan i Gamla testamentet: Domarboken 13-16 omnämns håret. I nya testamentet omnämns det i första Korintierbrevet 11:6-7. Utifrån urminnes tider har vi fått en hel del förkunskaper kring synen

hade en religiös betydelse, vilket vi tycker vi är bra att ha kännedom om och vi vill gärna belysa detta. Att kosmetik är ett äldre begrepp än hygien är också något som även för oss under arbetets gång blev allt mer tydligt, och att kunskaper och hygienen kom långt senare. Det var de gamla egyptierna och grekerna som utvecklade hårkosmetiken. Att just smycka och försköna var av stor vikt för dem redan innan tiden före Kristus. Intressant att se att ett sådant stort intresse lades på håret så långt tillbaka, genom alla epoker och att modets linjer följer med som en ”röd tråd” ända fram till dagens mode. Litteraturen Hår och klädmodets stillära (se referens lista), var en god hjälp. Mycket handlade om kläder och modets

helhetsbild men när vi studerat och plockat ut ”godbitarna” fick man en klar bild av hårmodets utveckling, eftersom klädmodet och hårmodet går hand i hand.

I Frisörhandboken II hittar man intressant information och fakta om Frisöryrkets historia. På egyptiernas tid och i antikens Rom använde man sig utav slavar för att sköta om sina hår. Dessa ansågs ha kunnighet i vissa yrken, där ibland frisöryrket. De var dessutom billig arbetskraft. Frisörernas uppkomst härstammar även från bardskärarna, som skötte om munkarnas hårklippningar, därefter utvecklades bardskärarna till fältskär, som sedan blev barberare.

Liksom andra konstarter har frisyrkonsten blivit förbättrad efterhand som civilisationen fortskridit. Vi har kommit till insikt under arbetets gång hur världskrigen och samhället genom tiderna har haft stor betydelse även för modet och frisöryrkets utveckling. Under det första världskriget rakade männen och kvinnorna av sig håret av hygieniska skäl, till följd av det uppkom ett korthårsmode. I samband med att man blev mer medveten om hygien och läkekonsten utvecklades fick man också kunskap av vikten att tvätta håret oftare.

Sedan kom den tekniska utvecklingen, den började redan på 1700-talet då olika hårtänger och plattänger upptäcktes. Upptäckterna gjorde också att frisören blev mer observant på andra saker, som hårets kvalité och virvlar. Det uppfanns olika saxar och produkter för att

tillfredställa kundernas behov. På 1900-talet uppfanns permanenten, som i sin tur ställde krav på nya tekniker och apparaturer.

Vi tycker även att det är av stor vikt att ha förståelse hur modet har uppkommit och utvecklas. Denna kunskap kan endast inhämtas om man har kännedom kring sitt ämne kultur och

stilhistoria och har förståelse för även de små förändringarnas stora påverkan. Efter att ha fördjupat oss i detta ämne kan vi förstå vikten av hur landets historia påverkat utvecklingen och framväxten av vårt yrke.

Det är mycket som ligger bakom varje ny modelinjes födelse och slutliga ”seger”. Det föregående modet dröjer sig kvar någon tid jämsides med det nya, hela utvecklingen sker i etapper, även om de allra mest modemedvetna snabbare accepterar ett nytt mode omedelbart.

Varje land och dess folk har sitt speciella tycke, och sina speciella behov, som delvis styrs av klimatförhållanden och av hårkvalité. Idag är det organiserat så att det finns en stor

organisation, Haute Coiffeur, som är en organisation som gemensamt över världen styr och reglerar världens och vår tids mode och trender. Förstås är det inte så att en liten exklusiv grupp inte kan tillämpa detta på egen hand, utan det måste spridas, tillämpas och bli allmänt accepterat. Idag är det uppbyggt så att det vid två tillfällen, en gång på våren och en gång på hösten samordnar olika idéer för att så småningom hitta en bestämd linje inför varje ny säsong. Denna uppbyggnad av organisation är också ett ämne man skulle kunna tänka sig att utveckla. Även detta är av relevans för en professionell frisör. All kunskap kring denna organisations uppbyggnad gör att man i dagens samhälle får mycket bättre insikter i varför och hur modet ser ut som det gör.

Sett utifrån ett genusperspektiv från början till slutet av vårt arbete har det skett en stor förändring för kvinnan och hennes yrkesroll. Från att från början enbart varit ett

mansdominerat yrke till att idag då yrket till stor del består av kvinnliga frisörer. Här skulle man önska att det inte riktigt såg ut som det gör i dag, varför har yrket blivit mer utav ett kvinnoyrke? Vad kan man göra åt detta? Är det ett problem? Denna frågeställning är något vi gärna tänker ta vidare forskning kring längre fram. Vi ämnar också fortsätta detta påbörjade arbete för att kunna utveckla en fulländad lärobok. Vi anser också att elever borde bli mer fördjupade inom hårets och yrkets historia då historian höjer yrkeskompetensen. Detta kommer vi ha som mål när vi ska undervisa som examinerade lärare.