utrymme för aktivering i barns fria lek. Skolgården ska inte begränsa barns fantasi när det gäller utrymme och material.
4.3.1 Sammanfattning
I detta avsnitt har vi analyserat fritidspedagogernas syn på rörelse i lek. Leken är fri där barnen kan utveckla sina sociala och fysiska förmågor. Fritidspedagogerna har en distanserad roll till barnens fria lek men vid understimulering kan de sätta igång en spontanaktivitet. Barnen leker olika utvecklingslekar som till exempel rollekar och regellekar som utvecklar deras samarbetsförmåga samt den sociala förmågan. Miljön är en betydelsefull faktor för leken eftersom barnen kan leka mer variationsrikt och dra nytta av miljöns utformning.
4.4 Fritidspedagogers arbete med rörelse
Under våra intervjuer och observationstillfällen tog vi del av fritidspedagogernas arbete med rörelse för hela dagen i fritidsverksamheten. Arbetet med rörelse sker i olika miljöer och sammanhang. Vi kommer att behandla skolans morgonjogging, föreningssamverkan och den dagliga utevistelsen i detta avsnitt.
4.4.1 Floraskolans morgonjogging
Fritidspedagogerna talar om morgonjogging som en del av deras arbete med rörelse både i skolan och i fritidsverksamheten. Denna aktivitet är något som har pågått omkring tio år på Floraskolan vilket fritidspedagogerna ser som positivt. Aktiviteten togs fram via elevers intresse och personalens engagemang inom idrott och hälsa. Morgonjoggingen är frivillig och arrangeras två gånger i veckan klockan 07.30-08.00 oavsett väderförhållanden. Alla elever från årskurs ett får delta i morgonjoggingen oavsett om de är inskrivna på fritidshemmet eller inte. Sara uppger att det är många barn från årskurs ett till tre som är med och det finns de som längtar tills de börjar ettan och får börja delta i joggingen. Det är idrottslärarna som håller i aktiviteten och även elever från årskurs sju till nio kan välja att delta som ledare. De springer cirka två km runt ett villaområde som ligger tätt anslutet till skolan. Efter joggingen får barnen tillfälle att duscha och äta frukost. Räcker tiden inte till får barnen äta frukosten i klassrummet.
31
Karin uppger att skolans ledning är positivt inställda till aktiviteten och skulle en profil sättas på skolan skulle det kunna vara en hälsoprofil. Detta för att skolan jobbar med både hälsoveckor, morgonjogging och kost. Utifrån ovanstående menar vi med hjälp av Winroth och Rydqvist (2008) att skolan arbetar utifrån ett salugent hälsoperspektiv, det vill säga attskolan arbetar hälsofrämjande. Att arbeta hälsofrämjande innebär en förstärkning av god hälsa. Vi ser det som om att fritidspedagogerna och övrig personal på skolan har en styrd men valfri rörelseaktivitet med ett syfte att förstärka barnens hälsa.
4.4.2 Floraskolans samarbete med föreningslivet
Sara och Karin talar om sitt samarbete med en förening som en del av deras arbete med rörelse. De har tidigare år haft ett samarbete med en brottarklubb som var generösa med bland annat träningstider. Idag har fritidshemmet ett samarbete med en
innebandyförening. Det var innebandyföreningen som tog initiativet att kontakta skolan och erbjuda innebandyträning för fritidshemsbarn två gånger i veckan. Av de tre
fritidshemsavdelningarna är det Jordgubben och Blåbäret som får ta del av
föreningslivet. Träningarna genomförs både i skolans idrottshall och i kommunens sporthall som ligger på promenadavstånd från skolans område. Sara och Karin ser samarbetet med föreningen som positivt och ser en glädje hos barnen. Sara uttrycker att det är många barn som har börjat på föreningens innebandy utanför skoltid. Engström (2010) betonar hur viktigt det är att låta barn komma i kontakt med föreningslivet för att minska risken för fysisk inaktivitet. Detta för att han menar att barns spontana lek allt mer har försvunnit. Ekberg och Erberth (2000) håller till vis del med Engström men menar att föräldrars inverkan och förväntningar på barns presentation kan vara till en nackdel. De lyfter fram att barnen ska få utvecklas på egen hand och i sin egen takt. Med hjälp av Becks vill vi se samarbetet med föreningslivet utifrån ett riskperspektiv. I Becks (2000) teori går klass- och risksamhället hand i hand med varandra. När det gäller klassfördelningen blir det sociala välståndet märkbart i den bemärkelsen. Det sociala välståndet handlar om konsumtionsvaror, utbildningsmöjligheter, inkomster och egendom etc. Sara nämner att många barn har fått ett intresse för innebandyn och därmed börjat på det på sin fritid. Vi kan se detta som en möjlig risk utifrån Becks teori kring klasskillnader. Genom ett samarbete med en förening kan barn få ett intresse
32
vilket är positivt men det ställer krav på vårdnadshavarens ekonomiska förutsättningar. Zlotnik (1999) talar om flickor och pojkars idealbilder som sportig och vältränad. Vi tror med hjälp av Beck och Zlotnik att en medverkan i föreningsliv i förhållande till klasskillander kan medföra en exkludering gentemot de föreningsaktiva barnen. Samtidigt ser vi i stycket ovan med hjälp av Engström (2010) att barns medverkan i föreningslivet kan minska risken för fysisk inaktivet. Slutsatsen angående risken gällande klasskillnader gentemot risken för fysisk inaktivitet ser vi som ett dilemma. Vi citerar en del från vårt och Karins samtal nedan angående eventuella risker i innebandyn:
Intervjuare: De ska som förening försöka få in medlemar?
Informant: Ja, jag tror föreningen har det för att visa upp sig såklart och värva in yngre barn. Vi har detta för 1:or och 2:or, inte f-klass för vi tyckte inte att det fungerade så bra. De var för små, fäktades med klubborna man blev ju helnervös. Man kunde se
skaderisken.
Beck (2000) menar att människor spekulerar kring risker som kan uppstå i olika situationer och sammanhang utifrån ett sannolikhetsperspektiv. Vidare menar Beck att en risk inte existerar om den inte visat sig. Karin uppger i exemplet ovan att
förskoleklassen var för små för att delta i innebandyträningarna på ett säkert sätt. Utifrån Becks teori ser vi att Karin och hennes kolleger inte har sett skaderisken förrän förskoleklassbarnen deltog i innebandyträningen.
4.4.3 Floraskolans arbete med rörelse och utevistelse i fritidsverksamheten
Fritidspedagogernas dagliga arbete med rörelse är utevistelse på skolgården från att barnen slutat skolan fram till mellanmålet. Avdelningen Jordgubben har en planerad utedag en gång i veckan. Deras mål är att oavsett väder alltid vara ute den planerade tiden på skolgården och på utedagen, men det görs undantag. Under våra
observationstillfällen var barnen ute den planerade och uttalade tiden.
Utifrån vår observation på skolgården ser vi möjligheter för barns fysiska aktivering. Barnen har möjlighet att röra sig i buskar belägna runt skolgårdens gränser och enstaka partier av buskar är belägna centralt på skolgården.
33
Under tiden vi observerar använder sig bland annat Lisa, Sofia, Anna och Johanna av buskarna som hem. En trädgren har vikt sig och flickorna använder denna som gunga. De sitter på en rad och gungar upp och ner med hjälp av att stötta ifrån marken med fötterna. De är högljudda och vi hör skratt.
Vi ser att flickorna drog nytta av miljön och fick användning av sina olika fysiska färdigheter. Grindberg och Jagtøien (2000) ser leken som ett tillfälle att genom sin fantasi kunna använda miljön på ett tillfredsställande sätt. Leken ger utrymme för den fysiska utvecklingen. I gungandet på trädgrenen övar barnen sina fysiska färdigheter så som balans och koordinaton.
I de nedanstående iakttagelserna tränar barnen sina fysisk-motoriska färdigheter på olika sätt:
Väderförhållandet har skapat en översvämning som frusit till is ute på fotbollsplanen. Det är Pelle, André, Sanna, Julius, Lukas och Anton som dras dit för att halka omkring. Vi observerar inte någon uttalad regellek så som fotbollsplanen oftast förmedlar. De kanar på mage, snurrade och låtsates åka skridskor.
Lite längre bort leker Filippa och Ylva från avdelningen Jordgubben på den lilla klätterställningen. Spinngungorna ligger centralt i sandlådan med klätterställningens utformning runt sig. De samtalar med varandra samtidigt som de snurrar på en
spinngunga med avåkningar då och då. Vi står en bit bort och hör Filippa skrika ”Snurra inte så fort, jag ramlar snart!”. Strax därefter ligger Filippa på rygg i sanden och
skrattar högt.
Borta vid skolgårdens gungområde använder sig Felicia, Rosa och Rebecca av gungorna. Gungandet sker både sittande och stående som därefter utvecklas till en lek som innebär avhoppande från gungorna ner i sanden. Det blir en frågelek där Wilma och Lina ställer frågor som de gungande flickorna ska besvara. Framför gungorna finns ett sträck som flickorna ska ta sig över när de hoppar av gungan för att sedan kunna besvara frågan. Wilma ställer en fråga gällande Afrikas djur som Rosa kan svaret på. Rosa hoppar långt och snabbt av gungan och skriker ”Giraff”.
Gemensamt för ovanstående exempel ser vi med hjälp av Grindberg och Jagtøien (2000) att barnen tränade sin balans, uthållighet och koordination genom leken. Filippa och Ylva tränar till exempel sin balans och uthållighet genom att hålla sig kvar på
spinngungan så länge som möjligt i hög fart. Med hjälp av Sigmundsson och Vorland Pedersen (2004) ser vi att barnen använder sig av miljön det vill säga gungor i detta fall.
34
De menar att miljön har en betydelse för barns motoriska utveckling och att miljön är en av många påverkansfaktorer för barns motoriska utveckling. De menar även att barn inte alltid använder miljön på det sätt som vuxna byggt upp och föreställt sig. Vi ser till exempel hur Felicia, Rosa, Wilma, Lina och Rebecka använder gungorna utifrån sin egen fantasi genom lek.
Robert, Felix och Liam använder sig av den stora klätterställningens stegar, nät,
armgång och rutschkana. Pojkarna börjar klättra omkring på klätterställningen därefter övergår det till en så kallad pjättlek där det är förbjudet att nudda marken. De växlar tagare genom att pjätta varandra.
Utifrån detta kan vi se att klätterställningen erbjuder barnen en mångsidig motorisk och fysisk träning gällande klättrande och hängande. Klätterställningen är en av många redskap som Ericsson (2005) vädersätter i skolgårdens utemiljö. Hon menar att barn ska erbjudas redskap och material där de får utrymme att utveckla sina grovmotoriska färdigheter så som klättra, hoppa, springa, hänga och snurra.
Christoffer och Vilgot skjuter fotbollsstraffar vid ett av fotbollsmålen. Vilgot står i mål och Christoffer ska skjuta och siktar in sig mot mål. Han tar ansats mot bollen och sätter den i mål. Pojkarna växlar position i fotbollsleken.
Fotbollskillarna tränar till exempel öga-fotkoordination när de skjuter fotbollen mot mål och öga-handkoordination vid målfångst. Vi ser att Christoffer och Vilgot utför en kombination av olika grundläggande motoriska rörelser när de springer, skjuter och fångar bollen. Grindberg och Jagtøien (2000) menar att när ett barn utför de
grundläggande färdigheterna som till exempel springa, hoppa, rulla och snurra med säkerhet och variation ökar möjligheten för uttryck och större rörelse.
4.4.4 Sammanfattning
Vi har analyserat fritidspedagogernas arbete med rörelse i deras verksamhet. På skolan arrangeras morgonjogging två gånger i veckan som är en valfri hälsofrämjande aktivitet. Fritidshemmet har ett samarbete med en innebandyförening för att erbjuda en
rörelseaktivitet. Föreningssamarbetet analyseras utifrån ett riskperspektiv där
klasskillander, och sannolikheterperspektiv blir tydligt. Fritidspedagogernas arbete med rörelse visar sig i utomhusmiljön och genom detta har vi analyserat hur barnen rör sig. Barnen drar nytta av utemiljön och utveckar sina fysiskt-motoriska färdigheter.
35