Under innebandyträningen uppkommer en situation när Lisa ska utföra en teknisk övning:
Övningen går ut på att först dribbla genom fem koner, därefter springa/gå baklänges med bollen och slutligen löpa i båge mot målet och avsluta med skott. Lisa har svårt att utföra övningen i samma tempo och säkerhet som de övriga barnen. Innebandyledaren Johnny uppmärksammar detta och vägleder Lisa genom hela övningen genom att uppmuntra och förstärka med ord som till exempel ”Bra jobbat, fortsätt och ta det lugnt”.
I en annan övning drar sig Lisa undan. Hon sätter sig intill sargen och visar demonstrativt att hon inte vill vara med. Det blir en konversation mellan Lisa, pedagogen Per och ledaren Johnny.
Lisa: Jag vill inte vara med i denna övning. Per: Jo Lisa.
Lisa: De tar ju min boll.
Johnny: Det är det som är meningen, du får skydda den. Per: Du får skydda den bättre.
Lisa reser sig strax där efter med boll och klubba för att återigen gå in i övningen. Johnny: Bra Lisa!
Med hjälp av Marie Öhman (2008) kan vi se att det är av stor vikt att som deltagare göra sitt bästa oavsett ambitionsnivå. Genom de styrande och uppmuntrande orden som ”Fortsätt och ta det lugnt” och ”Bra Lisa!” styr Lisa sig själv och gör klart övningarna utifrån sina egna förmågor. Även om Lisa missade det tänkta målet i övning ett visade hon glädje genom att skrika ”Ja, jag klarade det!”. Ledaren Johnny förstärker Lisas glädje och säger ”Bra jobbat!”. I dessa övningar handlar det inte om att göra det så exemplariskt som möjligt, utan att vilja och pröva utifrån sina egna förmågor.
På innebandyträningen introduceras en övning av ledaren Jonny som barnen tidigare har gjort. Övningen går ut på att skydda sin boll inom ett visst område. Hamnar bollen utanför det bestämda rutområdet är ägaren till bollen ute. Alla deltagare befinner sig inom samma område och ska slå ut varandras bollar och behålla sin egen. Johnny
36
informerar innan övningen startar: ”Den egna bollen ska vara in till sin klubba hela tiden”. Övningen startar och barnen springer med sina bollar intill klubban, förutom Calle som placerar bollen i ett hörn bakom sig och ger sig ut efter de andras bollar. Jonny ser ut över alla deltagarna men vi kan inte höra eller se att Calle blir tillrättavisad att följa regeln.
Vi vet inte om Calle har missuppfattat en del av övningen men han verkar förstå syftet och de andra reglerna som till exempel rutområdet för övningen. Ledaren Jonny har förväntningar på hur barnen ska ta sig igenom övningen och förmedlar detta genom att informera om hur det ska gå till. Det blir en verbal styrningsform för det önskvärda beteendet. Alla barnen följer Johnnys instruktioner, utom Calle. Johnny nonchalerar Calles icke önskvärda handling genom att inte tillrättavisa honom. Det ligger på Calles ansvar att göra det rätta det vill säga att han ska styra sig själv till önskvärt beteende (Öhman, 2008).
När vi observerade fritidshemmets utedag i närområdet kom vi i kontakt med en annan slags styrningsform:
Lucas, Theo, Julius och Morgan leker med pinnar lite längre bort i ett buskage. Vi ser på avstånd att de leker någon form av lek med pinnarna. Det är pinnförbrud på hela skolan på grund av skaderisken. När en av oss närmar sig de lekande pojkarna avbryts leken och pojkarna lägger ifrån sig pinnarna. Det hörs att det viskas till varandra att ”någon kommer”.
Det var inte med avsikt att avbryta pojkarnas lek. De har fått lära sig vad som är rätt och fel i handlandet av pinnar på skoltid vilket gjorde att de självstyrde sig till det önskvärda beteendet det vill säga de lade ifrån sig pinnarna. Det blev en visuell styrningsform där inga ord behövdes för att förstärka elevernas självstyrning (Öhman, 2008). Skolans pinnregel begränsar barnens lek i detta fall. Vi tror att pojkarna använde miljön för att få utlopp för sin fantasi och sitt rörelsebehov utifrån Grindberg och Jagtøiens (2000) tankar kring lek.
Under vår observation av utedagen frågar vi fritidspedagogen Lina gällande områdets ”osynliga väggar”:
Vi: Har ni någon speciell uttalad gräns för var barnen får hålla sig inom?
Lina: Ja vi har gränser (pekar runt på området). Barnen får veta gränserna första gången de kommer hit, när de börjar förskoleklass då alltså. Vi går runt med barnen och visar var gränserna går.
37
Vi: Är det vanligt att barnen går över gränserna och vandrar iväg?
Lina: Nej, de är jätteduktiga att hålla sig inom gränserna och lär sig ju detta första gången de kommer hit.
Isabelle kommer springande upprörd mot Lina och berättar ”Lina, Erik och Pontus är på andra sidan!”. Lina följer med Isabelle i rask takt mot Erik och Pontus och säger till dom att hålla sig inom gränserna.
De uttalade osynliga gränserna blir en form av styrning var barnen får vara som vi tror kan påverka deras utrymme för rörelse och lek. Lina och hennes kollegor har
förväntningar på barnen att de vet var gränserna går och att de följer dessa. I detta fall har ingen av pedagogerna uppmärksammat Erik och Pontus överskridande av gränsen, men det har Isabelle. Barnen disciplinerar och styr på så sätt även varandra.
Sara nämner hur de i arbetet med rörelse och hälsa kan påverka barn som inte följer normen för den hälsosamma kroppen. Detta sker genom att bland annat ”locka de som är stilla med en lek, för då rör de sig omedvetet”.
Zlotnik (1999) talar om idealbilden som en slimmad och vältränad kropp med goda fysiska förutsättningar där förloraren är den ohälsosamma kroppen (Zlotnik, 1999). Genom dagliga jämförelser gentemot varandra kategoriseras och normaliseras barn och vuxna utifrån sina kroppar. Den starka skildringen mellan normalitet och icke
normalitet kan vara upphov till risker som uteslutning (Aasebø& Melhuus, 2007). Ett exempel kan vara att barn som kanske inte uppfattar sig själva som duktiga på fotboll väljer att avstå. Saras uttalande kring leken som ett hjälpmedel för att aktivera inaktiva barn blir en form av styrning. Det är dock inte ett absolut tvång men det förmedlas tydligt från pedagogernas sida vad som är det goda och förväntade beteendet. Eleverna får själva bestämma om de vill vara med, det vill säga att det kan ske en så kallad självstyrning in i leken med dess dolda rörelsesyfte (Öhman, 2008).
4.5.1 Sammanfattning
I detta avsnitt har vi analyserat fritidspedagogers styrning gällande barns rörelse och kroppar. Genom talhandlingar och handlingar kan fritidspedagoger och barn styra varandra till det rätta och eftersträvansvärda beteendet. Vi har också sett undantag på detta då det visar sig att barnen inte alltid har gjort det rätta och eftersträvansvärda som fritidspedagogerna förespråkat. Styrning och självstyrning kan ses utifrån positiva och
38
negativa aspekter. Barnens fantasi och lek kan bli lidande när en styrning/självstyrning infaller samtidigt som det eftersträvande kan gynna barnen.
4.6 Sammanfattning
Vår avsikt med studien var att undersöka vilken syn fritidspedagoger har på rörelse samt deras arbete gällande rörelse. Utifrån detta ville vi se hur barnen fick utrymme till rörelse. Genom fritidspedagogers arbete, tankar och uttalanden kan vi se att de värnar om barnens lek och fysiska aktivitet i utomhusmiljön. Det framkommer också att fysisk rörelse ses som något eftersträvansvärt och moraliskt gott. Det kan göra dig till en bättre människa. Den fysiska rörelsen kan emellertid krocka med föreställningar om risk. Ett exempel på detta var trädklättring. Jogging däremot framställdes som riskfritt och enbart av godo, trots att även en aktivitet som jogging kan ha sina baksidor i form av småskador, förslitningsskador etc.
Gällande barns motorik på fritidshemmet kan vi se att fritidspedagogerna ser den som relativt färdigutvecklad när barnen börjar skolan. En samverkan mellan fritidshem och skola ser fritidspedagogerna som en fördel för barns motoriska utveckling. Vi tolkar detta som att fritidspedagogerna har en syn kring barns motorik som viktig men att den är självgående och inte kräver någon större upprätthållning och vidareutveckling såvida barnet inte uppvisar brister.
Fritidspedagogerna ser leken som en viktig del för barns rörelsebehov. De menar att utomhusmiljön skapar större möjligheter för rörelseomfång. Den fria leken ses som central i deras arbete med rörelse. Vi har beskådat deras arbete med den fria leken i utomhusmiljön och sett att arbetet samstämmer med deras tankar. Vi tolkar detta som att de är fullt medvetna om att barn utvecklas bland annat fysiskt och socialt i leken. Vi tror att deras arbete ger möjligheter men även begränsningar för barnens fysiska
utveckling, då fritidspedagoger har regler utifrån ett risktänkande.
Genom intervjuer och observationer kan vi se att fysisk aktivitet är en grund i
fritidspedagogernas arbete i samverkan med den egna skolan och föreningslivet. Vi har genom våra observationer fått en uppfattning att barnen aktivt deltar i lekar påskolan och i närområdets miljö. I de olika miljöerna ser vi att barnen ges mycket ansvar och utrymme att själva utforska och utveckla sina fysiska färdigheter. Utifrån intervjuer och observationen av samarbetet med föreningslivet kan vi se hur barnen tar del av detta
39
genom aktivt deltagande. Vi tolkar variationen av miljöer i arbetet med rörelse som positivt, då barnen får ett brett utbud för sitt individuella rörelsebehov.
Sammanställningen av vår undersökning visar att fritidshemmets syn på och arbete med rörelse speglar deras slogan att ”skolans fritidshem värnar om utevistelse, rörelse och lek”. Vi har genom detta studerat fritidspedagogers uttalanden och handlingar utifrån ett makt- och styrningsperspektiv. Det visar sig att fritidspedagogernagenom positiva tillrop men också förmaningar kan styra barnen till”korrekt” och förväntat beteende. Barnen styr även sig själva och varandra.
40
5 Diskussion
Vår studie är utförd på en enskild skola och dess fritidshem vilket gör att vi är fullt medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera. Anledningen till att vi valde att genomföra studien på en enskild skola var tidsaspekten men också att vi ville få en djupare förståelse. Vi ville med andra ord ha tid att fördjupa oss inom den enskilda skolan och dess verksamhet som vi sedan tidigare har en anknytning till. Detta kan ha påverkat vårt resultat men vi upplever inte att det har påverkat vår studie. Det har istället underlättat vårt genomförande gällande bekvämlighet utifrån fritidspedagogers
uttalanden när vi varit där.
Studien bygger på fritidspedagogers syn på och arbete med rörelse i fritidsverksamheten och hur detta ger utrymme för barns möjliget till rörelse. Vi hade även kunnat utgå från barns perspektiv för att bilda oss en uppfattning kring barns tankar och upplevelser av rörelse. Detta skulle vi ha kunnat sätta i relation till fritidspedagogernas uppfattningar och utsagor.
Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer för att få fram så mycket information som möjligt från informanterna. Intervjuformen är något som vi tidigare inte är vana vid att genomföra. Detta påverkade framförallt den första intervjun, där vi hade svårt att ta avstånd och låta informanten tala fritt. Bakslaget gav oss möjlighet att förbättra vårt förhållningssätt till intervju nummer två där vi varmer bekväma med att tillåta pauser. När det gäller observationstillfällena utförde vi stödanteckningar under hela
fältundersökningen vilket gjorde att det blev svårt att sammanställa. I efterhand hade det kanske varit bättre att ta pauser i fältundersökningen för att renskriva och utveckla anteckningarna. Vi hade möjligtvis kunnat använda oss av videokamera, dock diskuterade vi detta innan genomförandet och ansåg det som en begränsning för
eventuell påverkan av fritidspedagogers och barns naturliga agerande. Såhär i efterhand hade det kunnat vara till fördel att använda en diktafon vid samtal mellan
fritidspedagoger och barn för att undvika eventuella misstolkningar.
Studien har gett mersmak för oss båda att arbeta vidare med ämnet inom vår framtida yrkesroll. Vi menar inte enbart inom ämnet idrott och hälsa utan även på fritidshemmet. Med hjälp av tidigare forskning och vår egen empirinsamling har vi fått mer kunskap
41
och inblick i hur vi kan jobba vidare med detta i framtiden. Som fortsatt forskning hade det varit intressant att se hur fritidspedagoger arbetar med rörelse i sina vardagliga lokaler inomhus och eventuellt hur de begränsar barns rörelse därigenom.
Inledningsvis såg vi rörelse ur ett samhällsperspektiv där vi belyser att ligg- och sittsamhället är ett samhällsproblem gällande människors hälsa. I studien gick vi
djupare in i skolans verksamhet för att bilda oss en uppfattning om hur fritidspedagoger talar om och arbetar med rörelse. Efter vår avslutade studie har vi fått andra perspektiv på rörelse som bland annat innebär att fritidspedagogers risk- och makt- och
styrningsperspektiv kan begränsa barn i tillfredsställandet av deras maximala rörelsebehov.
42
Referenser
Aasebø, Turid Skarre & Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn - rum för kunskap:
kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm:
Liber
Beck, Ulrich (2000). Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur
Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social
markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker
Folkhälsoinstitutet (1997) Vårt behov av rörelse. Stockholm: Gothia
Tillgänglig på Internet: http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Definitioner/
Grindberg, Tora & Jagtøien, Greta Langlo (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek
i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. 2., rev. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (red.) (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets
teorier och praktiker. Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Olofsson, Anna (2009). Risker i det moderna samhället: samhällsvetenskapliga
perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Sigmundsson, Hermundur & Pedersen, Arve Vorland (2004). Motorisk utveckling:
43
Skolverket (2011). Fritidshemmet: lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2729
Skolverket (2007). Kvalitet i fritidshem [Elektronisk resurs] : allmänna råd och
kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Szczepanski A., red. (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla - närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på
individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker
Zlotnik, Gideon (1999). Stackars barn: den psykologiska minimiåldern : den dagliga
hjärntvätten. 1. uppl. Lund: Tiedlund
Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad
barndom. 1. uppl. Stockholm: Liber
Öhman, Marie (2007). Kropp och makt i rörelse. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2007
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1513
Elektroniska källor
44
Bilaga 1
Inledning till intervju:
”Det står på er hemsida att ni värnar om lek, rörelse och utevistelse”
Teman: Motorik Miljö Föreningsliv Lek Barns kroppar Utvecklingsfrågor:
Kan du berätta lite mer om…? Vad innebär…?
Det låter intressant, kan du berätta mer om det…? Skulle du kunna exemplifiera detta…?