I alla sorters engagemang finns en eller flera drivkrafter. Den drivkraft som hittas i informanternas engagemang kan avläsas på flera nivåer. En av drivkrafterna ligger i det sätt på vilket informanterna uppfattar världen. Evelina reflekterar lite kring sättet hon ser på världen och menar att:
Det beror på vilken dag det är. Ena dagen e, vad jag väljer att kalla pessimistisk, andra realistisk. Man slår på nyheterna och ser på hur det är helt omöjligt att göra någonting. Andra dar så kan jag verkligen känna att det här är bara upp till oss att göra bättre och det kommer verkligen funka om vi är tillräckligt många. (Evelina)
Samtliga informanter uppfattar den värld vi lever i som orättvis, bland annat i frågan om makt och levnadsstandard. Denna syn på världen och dess globala problem skapar en känsla av ansvar hos informanterna: ”Så det blir en frustration, att man vill ju ändå att alla ska ha grundtrygghet och värdighet och rättighet, och det är dom största frågorna som blir mest lockande för dom är så liksom, dom gör störst skillnad” (Erik). Agnes talar om samma sak:
Och jag tror också det har en poäng såhär då finns det nånting annat, om det inte är så att du och jag råkar vara jäkligt bra människor rakt igenom liksom. Hur kommer det då att vi bor här
och andra bor nån annanstans? /…/Åhh trafficking industrin i Thailand liksom, det är europeiska män. Jag tror liksom att det är någon blandning mellan dåligt samvete för såna tendenser, men också liksom kolonialsamhället och att det finns mer information om det. (Agnes)
Det dåliga samvete som Agnes talar om och ansvarskänslan kan härledas från en tanke om global solidaritet och medmänsklighet. Den globala solidariteten pekar på, som i teoriavsnittet definierats, på en tanke om solidaritet som genom globaliseringen blivit global. På detta sätt innefattas hela jordens befolkning i tanken om solidaritet. Då en norm av ömsesidighet ligger implicit i medmänskligheten, kan detta begrepp här snarare ses handla om en moralisk skyldighet och empati, men även en ansvarskänsla. Detta blir exemplifierat då Agnes talar om det dåliga samvetet som kollektivt.
Samtliga informanter pekar på att de problem vi i Sverige har inte är något jämfört med de stora globala problemen. Evelina menar att: ”sen känns det som att vi har garanterat jätte gigantiska problem i Sverige som man skulle kunna lägga energin på, men det känns som att Sveriges situation kommer bara att bli värre om världens situation kommer att bli värre också. Det rådande världsklimatet tror jag påverkar oss också” (Evelina). Denna koppling mellan globala problem och Sverige är även något som kan härledas till globaliseringen, där det lokala blivit globalt, men där även det globala har blivit lokalt. Detta är även något som Giddens talar om. Han menar att vi inte kan skydda oss, inte ens i de mest avlägsna byar, från olika globala problem såsom miljöförstöring och kärnvapenkrig.114
Det som alla informanter lyfter fram som verktyg för att få en förändring av världsordningen och världsklimatet är att inspirera andra, att förändra andras tankesätt:
I: Vad är det som driver dig i ditt engagemang?
E: människor som förklarar att det jag har gjort, eller det jag gör kan inspirera andra till att deras liv förändras. /…/ Och att jag tror att världen är vad vi gör den till. (Evelina)
En av de drivande komponenterna i Evelinas engagemang är alltså att engagera andra. Enligt Anthony Giddens är de sociala rörelserna viktiga för planeringen av möjliga framtida förändringar.115 Giddens menar alltså att sociala rörelser är en viktig komponent när det gäller att
förändra världen och det är även något som Evelina talar om när hon menar att ”världen är vad vi gör den till”. I detta ligger en stark tro på människan och dennes kraft att åstadkomma en förändring. Att som individ ha en möjlighet att kunna kämpa för förändring anser jag dock till stor del ligga i de livsvillkor individen har. Informanterna lever i Sverige och har växt upp under trygga förhållanden. Detta ger dem en möjlighet att arbeta för förändring på ett sätt som alla
114 Giddens (1996), sid. 66
människor inte har möjlighet till. De har resurser som gör att de kan ägna sin fritid åt dessa frågor, resa och arbeta utomlands. Detta behöver dock inte innebära att informanterna kommer från socioekonomiskt starka förhållanden, utan det är snarare det faktum att de kommer från Sverige som gör möjliggör detta.
Det är inte endast en genuin filantropi som skapar den ovan nämnda tanken om global solidaritet, utan den kan till stor del ses handla om egoism. Att handla egoistiskt ligger i människans natur, en individ gör inget som inte gynnar henne själv. Det kan handla om något så konkret som att det finns pengar att tjäna, men det kan även handla – och framförallt i det här fallet – om att få en ”bra” känsla. Erik uttrycker det så här:
det tror jag rent krasst att mycket engagemang gör man för att få känna sig lite duktig, och även för att få såhär bekräftelse för när man gjort någonting, att liksom ’shit vad du är engagerad och bra’ tror jag. (Erik)
Att en del av Eriks engagemang kan härledas i behovet att få bekräftelse från andra är inte något som är unikt för Erik. Det är något som återfinns hos samtliga informanter och det blir återigen relevant att göra en koppling till Cooleys spegelteori. Behovet av bekräftelse är något som finns hos alla individer. Den stora skillnaden ligger i vilka strategier vi använder oss av för att få denna bekräftelse och det därmed följande sociala erkännandet. En förlängning av det sociala erkännandet är en ökad självkänsla. Det egoistiska handlandet ligger dock inte bara i känslan av att vara duktig, utan det finns mer konkreta uttryck för den. Flera av informanterna framhäver resandet, att få uppleva nya ”exotiska” kulturer som något lockande och drivande i engagemanget: ”Sen tror jag att folk tycker att det är spännande, det blir mer, ja som sagt, exotiskt” (Evelina). Detta att få en möjlighet till att resa kan ses som att ”förena nytta med nöje”. Samtidigt hänger det på ett elementärt sätt samman med informanternas livsvillkor. Som ovan diskuterats medför de livsvillkor de flesta svenskar växer upp och lever i en ökad möjlighet till att engagera sig och resa.