FGE § 123
Stadsfullmäktige 15.2.2021 § 17
Ledamot Niemi gav vänsterförbundets fullmäktigegrupps full mäk ti-ge mo ti on:
”Enkäten Hälsa i skolan som genomförs av Institutet för hälsa och väl färd visar att en stor del av grundskoleeleverna inte äter frukost var je vardag. Av eleverna i årskurs 4 och 5 är andelen 26 pro cent medan andelen för årskurs 8 och 9 uppgår till 41,4 procent. Stu dier visar ett tydligt samband mellan hälsosam frukost och skol fram gång men alla hem har inte samma förutsättningar att erbjuda en
näringsrik frukost. Socialbarometern 2020 visar också att co rona kri-sen har medfört utkomstproblem i kommunerna. Av so cialar be tar na anser 73 procent att krisen har ökat bl.a. behovet av mathjälp som följaktligen påverkar också skoleleverna.
I de kommuner där skolorna erbjuder gratis frukost har resultaten va rit positiva. Från och med hösten 2019 har man t.ex. i Lahtis er-b ju dit frukost varje vecka i fyra skolor som valts till försöket på so cio-eko no mis ka grunder. Frukosten har hjälpt eleverna att orka med sko lar be tet men också möjliggjort att de vuxna kan möta barnen utan brådska och kartlägga utmaningar som hänför sig till elevernas liv. På basis av responsen från försöket har den gemensamma mål-ti den haft en lugnande inverkan på eleverna och gett ett bra ut-gångs lä ge för skolarbetet.
Vänsterförbundets fullmäktigegrupp föreslår att staden i fort sätt nin g-en erbjuder eleverna inom dg-en grundläggande utbildningg-en gratis fru kost i skolan. Genom åtgärden kan vi utjämna socioekonomiska skill na der mellan elever och lugna ner skoldagen. Vi förslår också att man följer upp hur den kostnadsfria frukosten påverkar elevernas ork och välbefinnande.”
Bilaga A § 17 Ursprunglig fullmäktigemotion (på finska) Beslut Stadsfullmäktige beslutade anteckna motionen för kännedom och
ge den till stadsstyrelsen för behandling.
Stadsstyrelsen 20.9.2021
Beredning: bildningsdirektör Terho Taarna, chef för svenska undervisningstjänster Ronnie Djupsund och chef för mat- och städservice Jutta Koivuniemi
Vårt svar baserar sig på diskussioner som förts mellan
representanter för bildningstjänster och städ- och matservice samt
barnvänlig kommun-koordinatorn. Ungdomsfullmäktiges
ställningstagande till fullmäktigemotionen som kompletterande material.
Barnvänlig kommun-koordinator, likabehandlingsperspektivet Främjande av likabehandling är en av kommunens lagstadgade uppgifter. Varje barn har rätt till ett gott liv och välbefinnande. En barnvänlig kommun sörjer för varje barns rätt till en tillräcklig
levnadsstandard. Enligt principerna för utvecklingsarbetet Barnvänlig kommun kan kommunen bedriva positiv särbehandling. Det innebär att kommunen kan genom sina åtgärder jämna ut skillnaderna i utgångsläget för barn och unga. Ett sätt att främja barns och ungas likvärdighet är en sund och balanserad skolmat.
Karleby stad fick sitt första Barnvänlig kommun-erkännande av UNICEF i september 2020 efter ett par års målmedvetet arbete för att främja barnets rättigheter i enlighet med sin verksamhetsplan.
Utvecklingsarbetet fortsätter i enlighet med den nya
verksamhetsplanen. Erkännandet är i kraft i två år och efter det gör UNICEF en ny bedömning av om staden fortfarande gjort framsteg i utvecklingsarbetet.
I enlighet med den nya verksamhetsplanen valde stadsfullmäktige och barn- och ungdomsfullmäktige Karlebys nya vision:
Hos oss har barn och unga möjlighet att växa till sitt sanna jag. Det innebär att barnets rättigheter berör alla som är under 18 år. I barnvänliga Karleby främjar vi barnets rättigheter varje dag.
Undervisningstjänsters åsikt
Som det konstateras i fullmäktiges motion utreds frågor som rör skolmaten i enkäten Hälsa i skolan. I Karlebys resultat av enkäten Hälsa i skolan (2017) framgår det att bara 15,5 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen i Karleby äter allt som ingår i skolmåltiden alla skoldagar. En oroväckande
upptäckt kan också anses vara att nästan var femte elev i årskurs 4 och 5 (17,8 %) låter bli att äta skolmatens huvudrätt 1–2 gånger i veckan. Resultaten av enkäten Hälsa i skolan väcker oro över huruvida Karlebyeleverna anser att skollunchen är tillräckligt aptitlig.
Utan att förminska betydelsen av ett morgonmål som bjuds i skolan anser undervisningstjänster att det är viktigare att fästa
uppmärksamhet vid hur lockande skollunchen är särskilt i fråga om matens kvalitet, utseende och smak samt måltidsförhållandena och måltidsarrangemangen. Lunchtiden, smidiga matlinjer samt en trivsam och lugn matsal är viktiga för en trevlig matupplevelse. Vi anser också att det är mycket viktigt att eleverna engageras både i utvecklingen av skolmaten och måltidsförhållandena. Som en del av
utvecklingen kunde man också pröva på ett enkelt system via vilken eleverna kan ge respons i realtid. Det skulle ge
användarerfarenheter av hur man lyckats med åtgärderna. Vid granskningen av skoldagens måltider är det också viktigt att beakta att för en del barn är skollunchen dagens enda varma måltid. Därför är det också viktigt att satsa på skolmatens kvalitet och på att den är aptitväckande. Undervisningstjänster anser att det är mycket viktigt att eleverna äter dagligen en mångsidig och balanserad måltid i skolan. Om det erbjuds gratis frukost i skolan kan det finnas en risk att allt fler låter bli att äta skolmaten.
Med tanke på de begränsade utvecklingsresurserna och
ekonomiska resurserna anser undervisningstjänster att det är mer relevant att rikta utvecklingen till kvaliteten på skollunchen och måltidsförhållanden så att fler elever skulle äta en balanserad måltid under skoldagen. Inom ramen för de ekonomiska realiteterna bör det granskas om skolmaten kan förbättras utan att kostnaderna ökar oproportionellt. Det måste beaktas att priset på skolmaten i Karleby är billigt jämfört med den nationella nivån
Om man beslutar att erbjuda gratis frukost åt eleverna i den grundläggande utbildningen i Karleby ska skolorna reservera tillräckligt med tid för det på morgonen. Detta bör också beaktas i skolornas läsårsplanering och i planeringen av morgonens bussturer och andra skoltransporter. I praktiken innebär det längre skoldagar för eleverna.
Mattjänsters åsikt
Mattjänsters mål är att i första hand satsa på att göra skolmaten mer mångsidig och aptitväckande så att ungdomarna skulle äta
skolmaten som i och för sig serveras relativt tidigt, i många skolor redan från och med kl. 10:30. En mångsidig och aptitväckande skollunch ger energi för hela resten av skoldagen och genom att erbjuda gratis frukost i skolan finns det en risk att eleverna allt oftare låter bli att äta den näringsrika lunchen. Att erbjuda en varm frukost som tillagas vid skolan försvårar organiseringen av köksarbetet och medför extra kostnader på grund av arbetsbördan och
maskinanskaffningarna. Vår åsikt är att kökspersonalens arbetstid eller behovet av personalresurser, och därmed deras kostnader, inte får öka i betydande grad på grund av frukosten. Att ordna frukosten före skolarbetet börjar är också en utmaning med tanke på helheten med ordnandet av skolskjutsar och skoldagens tider.
En näringsrik frukost ger dock växande barn energi att lära sig och tillägna sig ny information vilket förutsätts under skoldagen. En gemensam frukost kan också främja gemenskapskänslan och delaktigheten bland barn och unga.
Morgonmellanmål istället för en varm frukost
Vi har utrett elevernas frukostbehov eller -önskemål i en
skolmatsenkät som Karleby städ- och matservice genomförde våren 2021. Enkäten besvarades av grundskoleelever,
gymnasiestuderande och skolornas personal. Svarsprocenten i enkäten blev mycket låg (elevernas svarsprocent var endast 20 procent, dvs. 1 296 svarande av 6 000 elever), vilket betyder att resultaten är riktgivande. Av eleverna i årskurs 1–9 uppgav 65,4 procent av de svarande att de skulle äta frukost i skolan om det bjuds.
Representanterna för mattjänster och barnvänlig
kommun-koordinatorn har diskuterat möjligheten att erbjuda frukost.
Man skulle kunna erbjuda många parallella alternativ beroende på åldersgrupp, skolans resurser och lokaler.
I skolor där det nu redan erbjuds frukost till barn i
småbarnspedagogiken är det möjligt att erbjuda skoleleverna gröt till frukost. I skolor där det inte erbjuds frukost kunde ett alternativ vara att erbjuda morgonmellanmål i stället för en varm frukost.
Morgonmellanmålet skulle komplettera frukosten som eleven äter hemma och hjälpa eleven orka till skollunchen.
Vid sidan av morgonmellanmålet som mattjänster erbjuder eller som ett alternativ till det kunde frukosten ordnas för eleverna i de lägre årskurserna i grundskolan inom ramen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i Karleby (KOHASU). Avsikten är att också under läsåret 2021–2022 försöka ordna morgonklubbar där en av
utgångspunkterna kan vara en gemensam frukost.
Detta har pilottestats vid Rahkosen koulu i Ullava under våren 2021 i morgonklubben vardagskompetens. De barn som deltagit i klubben har tillsammans med handledaren lagat en frukost och också fått städa efter sig. Det har varit gratis att delta i klubben, och måltids-och handledningskostnaderna täcktes med
KOHASU-projektfinansieringen. En fördel är att morgonklubbarna och frukosten som tillagas i dem inte inverkar på skolans rutiner eller t.ex. skolskjutsarna, eftersom klubbarna ordnas före skoldagen börjar. På så sätt ordnas klubben under den tid som eleven väntar på att skolan börjar på grund av tidig skolskjuts.
Verksamheten finansieras av undervisnings- och kulturministeriet via understöd som regionförvaltningsverken beviljar kommunerna
årligen. Ordnandet av KOHASU-klubbarna är för närvarande beroende av det specialunderstöd som beviljas årligen och det är inte möjligt att erbjuda morgonklubbar på fler än några enstaka skolor med stöd av den finansiering som beviljats. Alternativet kan dock utnyttjas i pilotfasen.
För ungdomarnas del dvs. eleverna i de högre årskurserna i
grundskolan kunde det vara möjligt att utveckla en fungerande lösning med självbetjäningsprincipen. Elevkårsstyrelserna och/eller stödeleverna skulle engageras i ordnandet av frukosten.
I det stora hela skulle principen för att ordna morgonmellanmålet vara att aktivera eleverna och stödja samverkan. Verksamheten kunde pilottestas i en del skolor från ingången av 2022 och
utvärderas i slutet av vårterminen. Efter det planeras en utvidgning av verksamheten från början av höstterminen, om det finns behov.
Om man beslutar att genomföra pilotförsöket ska en enkät för uppföljning av frukostförsöket genomföras och pilotförsökets konsekvenser för elevernas ork och välbefinnande utredas.
Kostnader
Städ- och matservice har kalkylerat de genomsnittliga kostnaderna för frukosten.
I kalkylerna har beaktats gröt eller kallt morgonmellanmål som alternativ beroende på skola. Kostnaderna för råvarorna är ca 0,37 euro i snitt per elev per dag.
Om organiseringsansvaret i sin helhet skulle ligga på mattjänster, skulle de totala kostnaderna med beaktande av råvarorna och arbetskostnaderna kalkylmässigt uppgå till 1,1 euro per elev per dag. Kalkylen baserar sig på att frukosten erbjuds till alla elever.
Om man vill bjuda på morgonmellanmål krävs det närmare
planering, granskning av kostnadseffekterna och övervägande av finansieringen tillsammans med representanter för bildningstjänster och enheten för städ- och matservice.
Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att fullmäktige
1 antecknar för kännedom de åtgärder som vidtagits med anledning av motionen
2 anser att motionen är slutbehandlad.
Behandling Under behandlingen föreslog ledamot Karhu att ärendet
återremitteras för ny beredning. Ledamöterna Lahti och Teerikangas understödde förslaget.
Eftersom det hade lagts fram ett förslag om återremittering av ärendet och som fick understöd föreslog ordföranden att man röstar om förslaget.
Omröstning I den förrättade omröstningen fick ledamot Karhus förslag om återremittering 3 röster medan förslaget om fortsatt behandling fick 9 röster.
Bilaga A § 438 Röstlängd
Under den fortsatta behandlingen lades inga motförslag fram.
Beslut Stadsstyrelsen godkände stadsdirektören beslutsförslag.
Stadsfullmäktige 11.10.2021 § 123
Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige beslutar
1 anteckna för kännedom de åtgärder som vidtagits med anledning av motionen
2 anse att motionen är slutbehandlad.
Behandling Ledamot Niemi föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning.
Under diskussionen drog Niemi bort sitt förslag om återremittering och lade fram en hemställningskläm enligt vilken servering av gratis frukost från ingången av nästa år tas i bruk som pilot.
Hemställningsklämmen godkändes inte enhälligt.
Ordföranden föreslog att man röstar i ärendet.
Omröstning I den förrättade omröstningen fick Niemis förslag om att lägga till hemställningsklämmen till beslutsförslaget 15 röster och
stadsstyrelsens beslutsförslag utan hemställningsklämmen 26 röster, 2 röstade blankt.
Bilaga A § 123 Röstlängd
Beslut Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens beslutsförslag.