Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid

utgången av 2016

Vad handlar delmålet om?

Översiktsplanen är ett av de viktigaste verktygen för kommunen i arbetet med strategiska frågor kring fysisk planering. Översiktsplanen ska tydligt redovisa kommunens syn och avvägning mellan olika allmänna intressen, som till exempel en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper.1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Minst en gång under mandatperioden ska kommunfullmäktige pröva om översiktsplanen är aktuell.2

Översiktsplanen är inte bindande utan vägledande för efterföljande beslut som till exempel bygglov, där tillgänglighetsfrågan ska bedömas.

Med detaljplaner reglerar kommunen hur mark- och vattenområden får användas och utformas.3 Till detaljplanen ska det finnas en plan- beskrivning där bland annat de tillgänglighetsfrågor som varit relevanta för planarbetet och planens syfte kan redovisas.4 Det finns dock ingen återkoppling från PBL 4 kap till 2 kap 3§ och de allmänna intressena. Därför är det än mer viktigt att kommunen tar ställning till den fysiska tillgängligheten i översiktsplanen, så att de intressen som är relevanta för kommunen beaktas.

Utgångsläge 2011

Kravet på tillgänglighet skärptes ytterligare i plan- och bygglagen 2011. Förutom att kommunen ska beakta tillgänglighetsfrågorna som ett all- mänt intresse, enligt plan- och bygglagens 2 kapitel, så skärptes dessutom kraven i 9 kapitlet när det gäller bygglovgivning, där det också ska prövas om byggnaden är tillgänglig. Dessutom tillkom 3 kap 5 § 4p. som säger att kommunen ska samordna översiktsplanen med de nationella och regionala mål som är relevanta för kommunens hållbara utveckling. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för kommunerna när de vill forma ställningstaganden för funktionshindersperspektivet inför fortsatt planering och beslut. Översiktsplaner tar dock lång tid att ta fram och det är därför svårt att se om det har skett en förbättring om utvärderinger sker så ofta som på årlig basis. Boverket gör uppföljningsbesök i kommuner för att diskutera översiktsplanering och tillämpningen av PBL. En fråge- ställning är hur kommunerna hanterar funktionshinderperspektivet i över- siktsplaneringen. Boverket kan dock ana en positiv trend i att kommuner engagerar funktionshinderförbund i medborgardialogen inför framtagan- det av såväl översiktsplaner som detaljplaner och att några kommuner är föregångare när det gäller dessa frågeställningar.

Insatser 2012

Under 2012 studerade och analyserade Boverket ett stort antal översikts- planer med utgångspunkt i hur kommunerna tagit hänsyn till och arbetat med tillgänglighetsfrågorna i den fysiska planeringen. I den studie och analys som genomfördes undersöktes sammanlagt 201 översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner mellan åren 2001 och 2012. Inför denna studie tog Boverket fram kriterier för vad en översiktsplan bör innehålla. En bra översiktsplan bör ur tillgänglighetsperspektiv innehålla en definition på tillgänglighet, hänvisning till lagstiftning och uttrycka vikten av tillgänglighet i samhällsplaneringen. Kommunen bör också ha en strategi, uppsatta mål eller ange riktlinjer för hur tillgänglighets- perspektivet ska hanteras inom kommunen och gärna visa på utförda exempel eller inspirationsbilder.

Studien visade att de flesta kommunerna behandlat tillgänglighet i sina planer men att kvalitén varierade. En av de största bristerna var att tillgänglighet inte definieras och att det saknades hänvisning till lagstift- ning. Detta gör att tillgänglighet ofta bara blir en fråga om tillgång och närhet till kommunikationer, centrum eller naturen. En annan brist var att kommunerna inledningsvis hänvisat till lagstiftningen eller definierat tillgänglighet men sedan utelämnat egna preciseringar och mål för hur kommunen ska hantera frågan om tillgänglighet i den fysiska planering- en. Tillgänglighetsperspektivet vävdes ibland in under andra ämnen, till exempel vård och omsorg, vilket innebär att det kan vara svårt att hitta tillgänglighetsfrågorna i översiktsplanerna. Relativt få kommuner redo-

33

visade att tillgänglighet är bra för alla. Få kommuner nämnde de sam- hälleliga vinster som kan göras om tillgänglighetsperspektivet integreras tidigt i planprocessen. De brister som finns i äldre planer har upprepats i de nyare planerna. Det fanns däremot en svag tendens som visar att de kommuner som har nya översiktsplaner arbetar mer målmedvetet och strategiskt med tillgänglighetsfrågorna.

Utifrån undersökningen valdes tre kommuner ut som goda exempel i en fördjupningsstudie där kommunbesök genomfördes under hösten 2012. Information om hur dessa kommuner arbetar i detalj med tillgäng- lighet i den fysiska planeringen både genom översiktsplaner och genom andra åtgärder finns redovisat på Boverkets webbplats under planerings- frågor. De goda exempel som anges är Aneby, Härnösand och Trelleborg kommun.5

Insatser 2013

Boverket genomförde under året uppföljningsbesök i ett tiotal kommuner samt hos länsstyrelserna i de län som kommunerna tillhörde. Diskussion- erna gällde översiktsplanering generellt men med speciell tonvikt på hållbar utveckling, nationella mål och miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö. Resultatet av besöken visar att kommunerna behöver mer vägled- ning när det gäller att behandla de nationella målen i översiktsplaneringen och att länsstyrelserna behöver stöd för att i sin tur kunna vägleda kom- munerna. Under året har ett tjugotal översiktsplaner antagits. En snabb granskning av ett urval av de nya översiktsplanerna tydde på att resultatet från den utredning som Boverket gjorde 2012 i frågan fortfarande var giltigt. Tillgänglighetsfrågorna behandlades generellt sett likadant 2013 som året innan.

Insatser 2014

Boverket fick under 2014 två regeringsuppdrag som delvis har bäring på funktionshinderpolitiken. Inom det ena regeringsuppdraget, Boende- inflytande och medborgardialog, studerades bland annat hur funktions- hinderpolitiska frågor har beaktats och hanterats i medborgardialogen i översiktsplaneprocessen. Uppdraget resulterade i en webbaserad vägled- ning för medborgardialog i översiktsplaneprocessen. I den finns exempel på hur kommuner kan fånga olika samhällsgrupper, däribland personer med funktionsnedsättningar. Det andra regeringsuppdraget påbörjades under 2014 och handlar om att ta fram en vägledning för plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser. En första delrapportering gjordes i november 2014 och är en kunskapssammanställning och exempel-

5

http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Tillganglighet-i-den-fysiska- planeringen/

samling när det gäller hur kommuner har hanterat hållbarhetsfrågorna, de allmänna intressena och de nationella målen i översiktsplaneringen. Inom ramen för detta arbete studerades 40 översiktsplaner, antagna planer såväl som samråds- och utställningsversioner. Del två av uppdraget innebär att en vägledning som behandlar samma frågor ska tas fram till slutet av juni 2015. Också detta arbete påbörjades under 2014.

I Boverkets ordinarie kvalitativa uppföljning av kommunernas över- siktsplaner (som innefattar studier av hur en rad olika frågor behandlas i ett tiotal relativt nya översiktsplaner) har även tillgänglighetsaspekterna beaktats och vid uppföljningsbesöken har problematiken runt dessa frågor diskuterats. Under året har sex kommuner besökts och det som fram- kommit är att det överlag upplevs som svårt att hantera tillgänglighets- frågorna i ett så övergripande resonemang som hör till en översiktsplan. En kommun som arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågorna i planeringen och som Boverket besökte under året är Askersund. I deras nya, utställda översiktsplan, arbetar man enligt devisen ” ökad tillgänglighet för perso- ner med funktionsnedsättningar, betyder också bättre tillgänglighet och ökad bekvämlighet för övriga.”6

Uppföljning och effekter av insatser

Översiktsplaner har ett tidsperspektiv på flera år och effekten av kom- munens ställningstaganden måste studeras på längre sikt än med årsinter- valler, det vill säga vad blir den fysiska realiteten av ställningstagandena i planen. Det tar också lång tid att se effekterna av vägledning till

kommunerna. Översiktsplanerna tas fram med lång periodicitet och tar dessutom minst ett par år att ta fram. Kommunerna ska aktualitetspröva planerna en gång per mandatperiod mot bakgrund av det som

översiktsplanen ska innehålla enligt 2 kap 3§ 2 punkten samt 3 kap 5§, i detta sammanhang översiktsplanens samordning med de nationella mål som har bäring på hållbar utveckling. Boverket kan dock konstatera att i samband med ett ökat intresse för en väl utvecklad medborgardialog, så kan också de funktionshinderpolitiska frågorna lyftas.

Vad händer 2015?

Generellt så behandlar kommunerna inte tillgängligheten för funktions- nedsatta i översiktsplanen mer än att de nämner att planeringen ska utgå från det perspektivet. Oftast saknas konkreta ställningstaganden om hur den fysiska miljön ska planeras för att tillgodose dessa behov.

När det gäller de allmänna intressena i PBL:s 2 kap så ska hanteringen av dessa ställas i relation till att det inte finns någon återkoppling till detta kapitel i PBL:s 4 kap, som behandlar detaljplanen. Betydelsen av detta blir att översiktsplanens vägledande roll blir än mer viktig för att föra in tillgänglighetsfrågorna i den fortsatta fysiska planeringen och bygglov utanför detaljplan.

6

35

Under 2015 ska Boverket ta fram en vägledning till plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser, hanterade genom de allmänna intressena och de nationella målen. Genom exempel på hur andra kommuner arbetar med dessa och med tillgänglighetsfrågorna ingår, kan kommunerna få en bättre utgångspunkt i sitt eget arbete. Målet är att den fysiska tillgäng- ligheten ska bli ett naturligt och mer genomarbetat perspektiv i kommun- ens översiktsplan än den är i dag.

Boverket kommer dessutom att fortsätta att diskutera funktions- hinderfrågorna med de kommuner som kommer att besökas under året, vilket återigen blir cirka sex stycken, i syfte att förbättra vägledningen på PBL kunskapsbanken.

Kontaktpersoner

Anette Johansson, Enheten för strategisk planering Per Stenholm, Enheten för strategisk planering

37

Delmål 5

Senast 2016 ska landets kommuner utöva en