• No results found

Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag

Många handläggare av bidraget påtalar att det finns problem med att handlägga ärenden om bostadsanpassningsbidrag och att det behövs regelförändringar. Enligt Boverkets uppfattning finns det anledning att tillföra mer utförliga regler om handläggningen av bidraget. Exempel på sådana ändringar är bland annat beslut om bidrag och beslut om utbe- talning av bidraget. Förslaget innebär bland annat att besluten bör inne- hålla uppgifter om vilka åtgärder som kommunen beslutar om, senaste färdigställandedag och uppgifter om i vilken form bidrag lämnas för att bidra till en tydligare hantering av bidraget.

Översynen har lett fram till ett relativt stort antal förslag till materiella ändringar rörande bidragsgivningen men också ändringar som skulle förtydliga och modernisera språket i lagen samt ge lagen en mer logisk disposition. Förslaget till ändringar berör bland annat bestämmelser om bidrag vid byte av bostad, återanvändning av tidigare beviljade

bostadsanpassningsåtgärder, återställningsbidrag, utökad bidragstagar- krets, fastighetsägarens medgivande, bostadsanpassningsbidrag vid sär- skilda boenden och möjlighet att överta bostadsanpassningsbidrag för fastighetsägare.

Inom ramen för översynen genomförde Boverket under maj månad 2014 en undersökning över hur bostadsanpassningsbidraget fördelas mellan könen. Undersökningen bygger på 14 667 beviljade ärenden beslutade av kommunerna under 2013. Under 2013 beviljades 73 400 bostadsanpassningsärenden av samtliga kommuner. Det kan konstateras utifrån materialet i undersökningen att nästan två tredjedelar av bidragen beviljas till en kvinna. Vidare konstaterades att medelkostnaden för män- nens ärenden var 16 262 kronor i jämförelse med medelkostnaden för kvinnornas ärenden som var 12 053 kronor. Tydligast är skillnaden mel- lan könen i den äldsta gruppen 85 år och äldre. Minst är skillnad mellan könen är det i åldersgruppen under 18 år.

Boverket kommer från 2014 i den årliga rapporten om bostads- anpassningsbidragen att följa fördelningen av bidrag mellan könen.

Kommunernas webbplatser med information om bostadsanpassningsbidraget

För att underlätta för enskilda att hitta respektive kommuns webbplats om bostadsanpassningsbidraget tog Boverket redan 2012 fram direktlänkar till alla kommuner via Boverkets webbhandbok. Boverket har 2014 genomfört en granskning av kommunernas webbplatser och har vid granskningen utgått från dessa länkar. Syftet med granskningen har i första hand varit att få besked om kommunerna har en godtagbar infor- mation om bostadsanpassningsbidrag och vart och till vem man kan

vända sig för att ansöka om bidrag. Något svar på hur lätt eller svårt det är att hitta sidan om bostadsanpassningsbidrag på kommunernas webb- plats ger inte denna granskning svar på.

Totalt utgick studien från 16 olika kriterier. Allt från om det fanns översiktlig information om bidraget, fördjupad information, kontaktupp- gifter, ansökningsblanketter, informationsfilmer med mera. Maximalt kunde en kommun få 16 poäng, det vill säga en poäng för varje iakttaget kriterium. En webbplats som har tio poäng eller mer får anses som mycket informativ. En sida som får mindre än fem poäng får anses inne- hålla för lite information för att hålla måttet.

En kommun fick poäng på samtliga kriterier och uppnådde maximala 16 poäng. Tre kommuner hade ingen information alls om bostadsanpass- ningsbidraget och erhåll därför noll poäng. En övervägande majoritet av kommunerna (69 procent) har uppnått en poängsumma som innebär att deras webbsidor har en godtagbar information. Kommunens storlek har, utifrån det granskade materialet, mindre betydelse för kommunens resul- tat i undersökningen. Såväl stora kommuner som mindre kommuner kan presentera mycket god information men också för lite information.

Boverket vill här särskilt peka på att granskningen inte är heltäckande vad gäller om kommunens information i alla delar är helt korrekt om bidraget. Bostadsanpassningsbidraget är en kommunal angelägenhet och kommunerna har en relativt stor frihet i hur de vill utforma sin inform- ation både vad gäller innehåll och disposition. Att skriva korrekt och lättillgänglig information är svårt. Noteras kan att Boverket har varit generös i sin granskning och verket menar att det här finns en förbätt- ringspotential. En fråga som Boverket som tillsynsmyndighet har att fun- dera över är om en allmän utformad information om bidraget skulle erbjudas kommunerna och därmed bidra till en mer enhetlig information om bidraget.

Besöksstatistik webbhandboken

Webbhandbokens besöksstatistik visar även detta år på ett stort intresse såväl hos kommunala handläggare som hos privatpersoner som söker information om bidraget. Handboken kommer framöver att vara en huvudsaklig del inom Boverkets arbete med bostadsanpassningsbidraget.

År Antal sidvisningar Antal besök

2014 133 944 29 192

2013 119 986 26 962

2012 11 469 (avser endast ett kvartal) 6 512 (avser endast ett kvartal)

Årlig statistik från bostadsmarknadsenkäten

Boverket sammanställer varje år en rapport om kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget. Den senaste rapporten är ”Bostads- anpassningsbidragen 2013” (Rapport 2014:21). Kommunerna har i en enkät som ligger till grund för rapporten bland annat besvarat frågan i vilket skede i ärendehandläggningen ett skriftligt beslut fattas om

41

bostadsanpassningsbidrag. Enligt Boverket är frågan om i vilket skede en kommun fattar ett skriftligt beslut fortfarande en av de viktigaste pro- blemställningarna relaterat till rättssäkerheten för den enskilde. Detta på grund av att beslutshanteringen kan ha en avgörande betydelse för hur rollfördelningen i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag kommer att hanteras.

I förra årets uppföljning uppmärksammade Boverket att ett fåtal kommuner ändrat sin beslutsordning och det var verkets förhoppning att det var en start i positiv riktning. För att följa upp denna förändring och för att få en mer exakt bild av när kommunerna fattar beslut i ett ärende har i enkäten för 2013 tillförts en följdfråga. Årets siffror visar emellertid på en förskjutning av resultat, se diagram nedan. På grund av olika orsa- ker, bland annat komplexiteten i frågeställningen och att svaren har varit svårtolkade, har den nya frågan inte lett till den förfining av statistiken som förväntades. Boverket har därför beslutat att återgå till tidigare fråge- ställning, vilket innebär att följdfrågan slopas.

Diagram 1. I vilket skede i ärendehandläggningen fattas ett skriftligt beslut om bostadsanpassningsbidrag

Vid en första anblick kan resultaten för år 2013 framstå som om att det skett en avsevärd försämring. Det är aldrig tillfredställande när utveck- lingen går åt fel håll men eftersom enkäten tillförts en följdfråga vilket sannolikt har påverkat resultatet kan några säkra slutsatser inte dras av diagrammet detta år.

Överklaganden av kommunala beslut om bostadsanpassningsbidrag

Som en del i rapporten redovisar Boverket statistik om överklagade ären- den om bostadsanpassningsbidraget. Under åren 2005–2012 överklagades mellan 380 och 441 beslut per år till förvaltningsrätten.

Under 2013 överklagades 425 beslut. Av dessa ledde cirka 15 procent till en ändring i förvaltningsrätten.

Diagram 2. Ändringsprocent i förvaltningsrätten av beslut om bostadsanpassningsbidrag

Trenden är alltså fortsatt stabil när det gäller ändring av kommunernas överklagade beslut.

Kortfattad analys

Boverket konstaterade redan 2013 i en underökning av kommunernas handläggning att det skiljer sig åt mellan hur kommunerna formellt han- terar bostadsanpassningsbidraget. Årets undersökning av kommunernas webbplatser ger också signaler om olikheter i den formella hanteringen. Allmänt sett gäller att handläggningen av ett ärende om bostadsanpass- ningsbidrag innehåller flera delmoment och är en relativt komplex kedja av händelser. Ett ärende om bostadsanpassningsbidrag utgör myndighets- utövning i förvaltningslagens mening och handläggningen förutsätter därför kunskaper om myndighetsutövning och ärendehandläggning, kunskaper om förvaltningslagens bestämmelser, samt kunskaper för att kunna göra tekniska bedömningar och bedömningar av medicinska intyg.

Delmålet är ett kunskapsmål, vilket därför innebär att förändringar och resultat tar tid. Boverket förväntar sig inte att redan nu kunna se några större förändringar av kommunernas hantering av bidraget. Det är dock fortfarande Boverkets uppfattning att mycket går att åtgärda genom att kommunerna arbetar om och skärper sina rutiner. Boverket inser att gjorda insatser inte varit tillräckliga och att det behövs ytterligare infor- mations- och utbildningsinsatser samt fortsatt arbete med webbhand- boken och dess olika möjligheter att snabbt sprida information. Samtidigt bör nämnas att de olikheter och brister i den formella hanteringen som Boverket har noterat inte bara handlar om kunskapsbrister om bostads- anpassningsbidraget utan även brister i allmänna kunskaper om ärende-

0

5

10

15

20

25

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

%

43

handläggning och myndighetsutövning där kommunerna själva har ett ansvar för att informera och utbilda sin personal.

För att följa upp den tidigare undersökningen om kommunernas han- tering av bostadsanpassningsbidraget som genomfördes 2012 planerar Boverket, under hösten 2015, att genomföra en ny granskning av kom- munernas formella hantering av bostadsanpassningsbidraget.

Om Boverkets förslag till en helt ny lag om bostadsanpassningsbidrag blir verklighet kan det i detta sammanhang finnas skäl att framhålla att omfattande informationsinsatser riktade till såväl kommuner som till brukarorganisationer och fastighetsägare behövs för att få till stånd en väl fungerande bidragsgivning i kommunerna. Sådana insatser bör involvera såväl Boverket som tillsynsmyndighet, som kommunerna och SKL.

Kontaktperson

Related documents