• No results found

Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RAPPORT 2015:12

REGERINGSUPPDRAG

Strategin för

genomförandet av

funktionshinderpolitiken

2011–2016

Redovisning 2014

(2)
(3)

Boverket mars 2015

Strategin för genomförandet av

funktionshinderpolitiken 2011–2016

Redovisning 2014

(4)

Titel: Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011– 2016. Redovisning 2014

Rapport: 2015:12

Utgivare: Boverket mars 2015 Upplaga: 1

Antal ex: 50

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-7563-231-5 ISBN pdf: 978-91-7563-232-2

Sökord: funktionshinderpolitiken, delmål, nulägesbeskrivning, uppföljning, indikatorer, tillsynsvägledning, kommuner, tillsyn, tillämpning, bestämmelser, rättssäkerhet, enkelt avhjälpta hinder, flerbostadshus, inventering, tillgänglighet, fysisk planering, funktionshinder, funktionsnedsättning, bostadsanpassningsbidrag. Dnr: 761/2015

Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 eller 35 30 56

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se

Webbplats: www.boverket.se

Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.

Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2015

(5)

Förord

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att årligen redovisa genomförda insatser, dess resultat och effekter som Boverket gör inom ramen för strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken. Detta är den fjärde rapporten. Boverket ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutrapport till regeringen.

Arbetet är ordnat i fem delmål med stöd i ett permanent samråd med funktionshinderrörelsen. De fem kapitlen om delmålen har tagits fram av den enhet som ansvarar för respektive delmål.

Karlskrona mars 2015

Janna Valik

(6)
(7)

Innehåll

Sammanfattning ... 7 Uppdraget ... 9 Delmålens effektmätning ...9 Samrådet ... 10 Delmål 1 ... 13

En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgängligheten och enkelt avhjälpta hinder följs ... 13

Vad handlar delmålet om? ... 13

Utgångsläge 2011 ... 13 Insatser 2011 ... 14 Insatser 2012 ... 14 Insatser 2013 ... 15 Insatser 2014 ... 16 Vad händer 2015? ... 17 Kortfattad analys ... 17 Delmål 2 ... 19

En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder ... 19

Vad handlar delmålet om? ... 19

Utgångsläge 2011 ... 19 Insatser 2012 ... 20 Insatser 2013 ... 20 Insatser 2014 ... 21 Uppföljning ... 22 Delmål 3 ... 23

Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt ... 23

Vad handlar delmålet om? ... 23

Insatser 2011 och 2012 ... 24

Insatser 2013 ... 24

Insatser 2014 ... 25

Uppföljning och effekter av insatser ... 27

Kortfattad analys ... 29

Vad händer 2015? ... 29

Delmål 4 ... 31

Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016 ... 31

Vad handlar delmålet om? ... 31

Utgångsläge 2011 ... 32

Insatser 2012 ... 32

Insatser 2013 ... 33

Insatser 2014 ... 33

Uppföljning och effekter av insatser ... 34

Vad händer 2015? ... 34

(8)

Senast 2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av

rättssäkerhet ... 37

Vad handlar delmålet om? ... 37

Utgångsläge 2014 ... 37

Insatser 2014 ... 38

Uppföljning och indikatorer ... 39

(9)

7

Sammanfattning

Årsrapporten följer upp Boverkets arbete med de fem delmålen inom ramen för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011–2014 och samråden med funktionshindersrörelsen, där även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och länsstyrelserna är representerade. Boverket arbetar inom ett brett område med frågor om planering, byggande och boende – en bredd som också återspeglas i de fem delmålen.

Delmål 1 handlar om att Boverket tillsammans med länsstyrelserna ska ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna genom råd och stöd i deras tillsynsarbete. Boverket har under 2014 genomfört ett regerings-uppdrag om tillsynvägledning till byggnadsnämnderna. Resultatet har blivit vägledande texter som publicerats på Boverkets webbplats. I april 2014 lämnade Boverket sin årliga tillsynsrapport till regeringen. Där framgår bland annat att kommunerna lägger fler arbetstimmar på tillsyn jämfört med föregående år.

Delmål 2 handlar om en förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. Boverket har inom ramen för delmålet uppdaterat sin webbplats med nya vägledande texter om enkelt avhjälpta hinder och tagit fram en ny broschyr om enkelt avhjälpta hinder i lokaler. Boverket har även inlett ett samarbete med bland en rad andra myndigheter för att under nästa år genomföra tillgänglighetsutbildningar riktade bland annat till kommuner och länsstyrelser. Materialet kan också komma att kunna användas i Boverkets PBL-utbildning för kommunerna.

Delmål 3 handlar om att fler kommuner ska ha inventerat sitt fler-bostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. Inom ramen för delmålet publicerade Boverket ”Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok”. Baserat på handboken publicerades även broschyren ”Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!” liksom en webbversion av handboken samt en nedladdningsbar bildpresentation om inventeringens möjligheter och det ekonomiska stöd som kommuner kunnat söka för att genomföra en inventering. I samband med vårens lansering av det fram-tagna materialet, och som en del av informationsinsatsen kring det ekonomiska stödet, genomförde Boverket informationsträffar i Hässle-holm, Nässjö, Östersund och Västerås. Information om det ekonomiska stödet togs även fram som broschyr och vykort.

Delmål 4 handlar om att funktionshinderperspektivet ska tydligt avspeglas i den fysiska miljön. Under året har Boverket genomfört ett regeringsuppdrag om Boendeinflytande och medborgardialog, där funk-tionshinderfrågor fanns med som en aspekt. Ett andra regeringsuppdrag påbörjades under året och handlar om att ta fram en vägledning för plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser. En första delrapport blev klar i november 2014. Del två av uppdraget ska vara färdigt till slutet av juni 2015 och innebär att ta fram en vägledning inom samma område.

Delmål 5 handlar om att landets kommuner ska utöva en väl funge-rande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rätts-säkerhet. Boverket har under året gjort en översyn av lagen om bostads-anpassning som redovisades till Socialdepartementet i december 2014. Boverket har även granskat informationen kring

(10)

bostadsanpassnings-bidraget på samtliga kommuners webbplatser, uppdaterat och utvecklat handboken kring bidraget samt tagit fram teckentolkade och syntolkade versioner av de båda informationsfilmer kring bostadsanpassnings-bidraget som Boverket tog fram 2013.

(11)

9

Uppdraget

Boverket är en av 22 strategiska myndigheter som har ett särskilt ansvar att genomföra regeringens funktionshinderpolitik inom sitt verksamhets-område. För Boverket innebär detta att den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att identifiera framgångsfaktorer och att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.

Boverkets instruktion § 7 visar att Boverket har ett sektorsansvar för fysisk tillgänglighet inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att Boverket ska vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter i arbetet med fysisk tillgänglighet. Arbetet med funktions-hinderfrågor spänner över hela myndigheten och syns särskilt i Boverkets arbete med lagar och regler samt de områden som ingår i regerings-uppdraget Strategin för funktionshinderpolitiken 2011–2016. Uppdraget innebär att Boverkets arbete fokuseras inom fem delmål. Insatserna inom delmålen ska bidra till att samhället utvecklas så att personer med funk-tionsnedsättning i ökad utsträckning ges förutsättningar att leva själv-ständigt och göra egna val.

I den första årsrapporten, som lämnades i mars 2012, redovisades nollvärden, det vill säga hur situationen var när arbetet började under 2011. I efterföljande årsrapporter redovisas genomförda insatser, valda metoder för uppföljning av målen, uppmätta resultat samt hur Boverkets samråd med funktionshinderförbunden bedrivits.

Rapporten är sammanställd av Andreas Johansen och Johan Kihlberg på Enheten för boende och stadsutveckling. De fem kapitlen om delmålen har tagits fram av den enhet på Boverket som ansvarar för respektive delmål.

Delmålens effektmätning

Boverket har ett brett verksamhetsområde med frågor om planering, byggande och boende, vilket innebär att Boverkets arbete med funktions-hinderfrågor är lika brett. Det arbete som utförs inom ramen för de fem delmålen är därför utformade i insatser på både kort och lång sikt. Upp-följningen och effektmätningen beror helt på den sakfråga som respektive delmål fokuserar på. Några delmål är formulerade så att en effekt av

(12)

arbetet är möjlig att utvärdera först i slutet av de fem år som strategi-perioden omfattar medan andra kan utvärderas från år till år.

Effekterna av samhällets arbete med funktionshinderfrågor mäts bäst i hur medborgaren upplever sin vardag. Boverkets arbete som kunskaps-myndighet går främst ut på att klargöra förutsättningarna för arbetet med funktionshinderfrågor för andra aktörer, till exempel kommunerna. Det gör att det kan vara svårt att koppla Boverkets arbete till förbättringar i den enskilde medborgarens vardag. Boverkets effektmätning sker därför främst kring långsiktiga insatser. Ska arbetet utvärderas och effektmät-ningen vara ändamålsenlig bör effektmäteffektmät-ningen vara utformad på sådant sätt att det går att påvisa en kvantitativ och/eller kvalitativ förändring men också att resultatet av utvärderingen stärker arbetets prioriteringar eller ger en god grund för nya.

Samrådet

Sedan 2005 har Boverket ett permanent samråd med funktionshinder-rörelsen. I samrådet ingår även representanter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och länsstyrelserna. Boverket har även en intern nätverksgrupp kring funktionshinderfrågor. Ambitionen är att myndig-hetens samtliga enheter ska vara representerade i nätverksgruppen, utöver kontaktpersonerna för respektive delmål. Den interna nätverksgruppens aktiva deltagande i samrådet har lett till en bred och direkt återkoppling till de sakfrågor myndigheten arbetar med. Genom samarbetet med funktionshinderrörelsen kan vi gemensamt arbeta för en god tillgänglig-het och en bra livssituation för alla. Ett långsiktigt och stabilt arbete är nödvändigt.

Den dialog som samrådsmötena innebär motsvarar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som stadgar att organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar har rätt att vara aktivt involverade i beslutsprocesser och genomförande av frågor som de berörs av. Dialogen i samrådet rör bland annat relevanta regeringsuppdrag, där Boverkets medarbetare bjuds in att presentera pågående uppdrag för samrådet.

Samrådet möts under en heldag vid tre tillfällen varje år. Vid flera möten har det förts fram önskemål om att samrådet ska få en mer aktiv roll i verkliga projekt. Från Boverkets sida har ambitionen varit att så tidigt som möjligt låta samrådet ta del av projekt och uppdrag när behovet av idéer och möjligheten att påverka är som störst.

Samråd under 2011

Återkommande frågor i samrådet var arbetet med myndighetens delmål för strategin och utformandet och införandet av den nya plan- och bygg-lagen (2010:900), PBL. Projektledare Anna Dahlberg från Myndigheten för delaktighet (då Handisam) bjöds in för att närmare redogöra för rege-ringens ambition och mål för strategins genomförande. Samrådet fick även information om den nya plan- och bygglagen i samband med att den trädde i kraft den 2 maj 2011. Boverkets webbhandbok ”PBL kunskaps-banken” visades och funktionshinderrörelsen gavs möjlighet att lämna synpunkter. Boverket lyfte särskilt fram och diskuterade de ändringar i lagen som berör tillgänglighet och användbarhet.

(13)

11

Samråd under 2012

Arbetet med delmålen fortsatte liksom diskussionen om översynen av kraven på tillgänglighet i PBL, i plan- och byggförordningen (PBF) och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd. Samrådet gjorde även två studie-besök och fick en demonstration av CAD-verktyg som kan användas som stöd vid utformning av tillgänglighet i byggnader.

Den dåvarande instruktionen för samrådet (dnr 429-3851/2005) inne-bar att Boverket bestämde antalet representanter medan funktionshinder-rörelsen utsåg representanter. Samrådets sammansättning bestod då av fem representanter med ersättare från Handikappförbundens samarbets-organisation (HSO). Sammansättningen förändrades under 2012 när HSO föreslog att Lika unika skulle få två av de fem platserna i samrådet. Ytter-ligare en förändring kom vid årets sista samrådsmöte, då det beslutades att också DHR skulle få en egen plats. Boverkets interna organisations-förändring medförde även den ett byte av personer i samrådet.

Samråd under 2013

Återkommande frågor under året var studentbostäder, samrådets sam-mansättning och uppgift. Ett annat återkommande tema var Boverkets delmål och hur arbetet utvecklades där. I den mån nyinkomna regerings-uppdrag berörde funktionshinderområdet har samrådet informerats om dessa. Bland regeringsuppdragen syns Arbetsförmedlingens praktik-program, nyheter kring brandskydd och frångänglighet samt regerings-uppdraget om medborgardialog och boendeinflytande.

Samrådet informerades även om ”Nätverket för tillgänglighetsfrågor” där SKL och Myndigheten för delaktighet samlar kommuner, myndig-heter och organisationer för att samverka kring tillgänglighetsfrågor, träf-far Boverket har som ambition att delta i. Syftet och målet med nätverket är bland annat att sammanföra tjänstemän och politiker i kommuner, landsting och myndigheter så att de genom diskussioner och utbyten kan stärka sina roller.

Samrådet diskuterade även slutsatserna i Myndigheten för delaktighets rapport ”Hur är läget 2013?”, översynen av bostadsanpassningslagen, den nya instruktionsskrivelsen till samrådet, arbetet med HIN 3 (tredje revideringen av Boverkets föreskrift BFS 2013:9 om enkelt avhjälpta hinder) samt regeringsuppdraget om medborgardialog och

boendeinflytande.

Sammansättningen i samrådet förändrades under 2013 med nya representanter. Ingen förändring skedde vad gäller de deltagande organi-sationerna i samrådet, de var som tidigare HSO, Lika unika och DHR från funktionshinderrörelsen samt SKL och länsstyrelsen.

Samråd under 2014

Samrådets sammansättning förändrades under 2014 i och med att Gert Månsson kom in som representant för HSO, Lars-Göran Wadén för DHR och Maria Heymowska för länsstyrelsen. Under årets första två möten ersattes Mattias Lundgren av Jan-Olof Bergold för HRF. Deltagande organisationer har också ändrats. Under våren meddelade federationen Lika unika att de avsade sin medverkan till förmån för sina redan

(14)

del-tagande medlemsförbund. Det innebär att samrådet även i fortsättningen har Mattias Lundgren, HRF och Jimmy Pettersson, SRF, som ordinarie representanter. I övrigt har inga förändringar skett.

Årets första samrådsmöte hölls den 12 februari på Scandic hotell i

Karlskrona. Förmiddagen ägnades åt funktionshinderförbundens representanter som informerade Boverket om förbundens prioriteringar inför 2014. Ambitionen var att bära med sig omvärldsanalysen till dagordningarna för årets kommande två möten.

Det andra samrådsmötet hölls den 28 maj på Marinmuseum i

Karlskrona. Samrådet bjöds in till ett studiebesök i den världsunika och nybyggda Ubåtshallen som invigdes veckan därpå. Under förmiddagen guidades samrådet av Richard Bauer, chef för Marinmuseum. Syftet var att ta del av det tillgänglighetsarbete som skett och att se hur väl man lyckats. Eftermiddagen ägnades åt Boverkets arbete med

tillsynsvägledning och översiktsplaneringens betydelse för tillgänglighet. Samrådet informerades även om den kommande revideringen av

instruktionen och den pågående översynen av bostadsanpassningslagen samt den internationella konferensen UD2014 om universell design, där Boverket deltog med ett seminarium.

Årets tredje samrådsmöte hölls den 24 september i restaurang Castello

(Vattenborgen) vid Stortorget i Karlskrona. Under mötet behandlades det korta regeringsuppdraget om att utreda undantag för tillgänglighet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov. Boverket följde upp diskus-sionen om kommittédirektivet (2014:69) för en ny politik för arkitektur, form och design.

Länsstyrelsens representant informerade om hur länsstyrelserna arbetar med funktionshinderfrågor. Växjö kommun bjöds in som gäst till samrådsmötet för att informera om och diskutera hur kommunen lyft till-gänglighet och funktionshinderfrågor i planeringen, med exempel i över-siktsplanen för Växjö stad.

Boverket informerade om deltagandet i konferensen UD2014 och de insikter och erfarenheter vi bar med oss från det tillfället. Boverket presenterade även den nu reviderade instruktionen, ett dokument som inte längre är en instruktion utan i stället ett dokument som beskriver det befintliga samrådets sammansättning. I samband med det togs formerna för samråd och förändringarna bland samrådets representanter upp till diskussion.

Samrådets mötesdatum för år 2015 beslutades till den 5 mars, 26 maj och den 21 oktober.

(15)

13

Delmål 1

En bättre kommunal tillsyn över hur

bestämmelserna om tillgängligheten och

enkelt avhjälpta hinder följs

Vad handlar delmålet om?

Delmålet handlar om att Boverket tillsammans med länsstyrelserna ska ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna genom råd och stöd i deras tillsynsarbete (8 kap 13 och 15 § plan- och byggförordningen 2011:338). Tillsynsvägledningen till byggnadsnämnderna avser hur de ska agera när avsteg görs från bindande regler eller beslut med stöd av sådana regler. Tillsynsvägledningen till byggnadsnämnderna innehåller även en vägledning om hur tillsynen över utformningsreglerna och de tekniska egenskapskraven i plan- och bygglagstiftningen, inklusive

bestämmelserna och besluten om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hin-der, bör gå till. Boverkets tillsynsvägledning ska på så sätt bidra till en bättre kommunal tillsyn av att reglerna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs.

Utgångsläge 2011

Kraven på tillgänglighet i befintliga miljöer infördes 2001 i PBL. Kraven innebär att enkelt avhjälpta hinder måste undanröjas i lokaler dit allmän-heten har tillträde och på allmänna platser. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser trädde i kraft under 2003 (BFS 2003:19, HIN 1). Dessa har ersatts av BFS 2011:13, HIN 2.

Boverket hade under en längre tid sett att reglerna om enkelt avhjälpta hinder inte hade fått det genomslag som lagstiftningen förutsätter. Trots den relativt låga nivå som finns i kraven och trots den långa tid som har förflutit sedan kraven skärptes återstod ännu mycket att göra. Det fanns även stora variationer mellan kommunerna.

(16)

Krav på tillgänglighet finns i både PBL och PBF och dessa preciseras i Boverkets byggregler, BBR. Dessa krav gäller vid uppförande av ny byggnad och vid ändring. Enligt plan- och bygglagen ska en byggnads tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i huvudsak prövas redan i bygglovet. Det ökar sannolikheten för att eventuella felaktigheter observeras i ett tidigt skede och därmed lättare kan åtgärdas.

Insatser 2011

Aktiviteter

Den nuvarande plan- och bygglagen trädde i kraft den 2 maj 2011. Boverket tog under hösten 2011 kontakt med länsstyrelserna för att sam-ordna och samverka kring det nya tillsynsvägledningsansvaret. Boverket konstaterade tidigt att kommunerna för sitt tillsynsarbete skulle vara mest hjälpta av en konkret vägledning om hur tillsynen över bestämmelserna och besluten om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder borde gå till, på när ingripande borde ske och hur förelägganden kan utformas med mera.

Insatser 2012

Aktiviteter

Under 2012 koncentrerade Boverket sig på att bygga upp en intern orga-nisation för tillsynsvägledningsarbetet och att skapa samverkansformer med länsstyrelser och kommuner. Samverkan skedde framförallt via löpande videomöten med länsstyrelsernas Forum för hållbart samhälls-byggande och dess undergrupp ”Tillsynsvägledning bygg”.

Boverket medverkade även i Forums arbete med att ta fram en enkät där kommunernas behov av tillsynsvägledning och önskvärda former för denna efterfrågades. Kommunernas svar och andra tillsynsväglednings-frågor diskuterades vid ett seminarium mellan Boverket och länsstyr-elserna i november 2012. Erfarenheterna från seminariet låg till grund för de planerade aktiviteterna kopplade till tillsynsvägledningen under 2013– 2015. Under senare delen av året beslutade Boverket och flera länsstyr-elser om sina första treåriga tillsynsvägledningsplaner.

Boverket kommenterade tillsynsfrågorna i tillsynsrapporten 2012 som redovisades till regeringen i slutet av mars samma år. I rapporten

konstaterade Boverket att övergången till en ny plan- och bygglag hade tagit mycket resurser i anspråk och begränsat möjligheterna för kom-munerna att arbeta med egeninitierad tillsyn. Komkom-munernas tillsyn styr-des fortfarande i hög grad av anmälningar utifrån och var alltför sällan egeninitierad. På kort sikt såg Boverket en risk för att den ökade arbets-belastningen i kommunerna med anledning av nya plan- och bygglagen och svårigheten att rekrytera personal kunde leda till fortsatt begränsad kommunal tillsyn. Samtidigt verkade kommunernas tillsyn ha hämmats av problemen med oklara sanktionsbestämmelser. Boverket ansåg dock att det var positivt att flera kommuner hade börjat arbeta mer metodiskt med tillsyn genom att exempelvis börja ta fram planer för sin tillsyn.

(17)

15

Insatser 2013

Aktiviteter

Under 2013 koncentrerades arbetet på att tillsammans med representanter för länsstyrelser och kommuner planera och genomföra ett webbsemi-narium om kommunal tillsyn enligt PBL, som hölls den 16 maj. Under webbseminariet behandlades bland annat tillsynsansvaret, varför tillsyn är viktigt, tillsynsverktygen och olika exempel på hur tillsynsbeslut bör ut-formas, med mera.

I övrigt medverkade Boverket i länsstyrelsernas arbete med att ta fram en broschyr om kommunernas tillsynsansvar och Boverkets och

länsstyrelsernas tillsynsvägledningsansvar enligt plan- och bygglagen. Broschyren riktar sig i första hand till politiker i landets byggnadsnämn-der. Boverket har också deltagit vid två tillsynsvägledningsmöten mellan Boverket och länsstyrelsernas kontaktpersoner för tillsynsvägledning. Där diskuterades bland annat hur tillsyn kan bedrivas när det gäller enkelt avhjälpta hinder. Boverket har även tagit upp tillsynen över enkelt av-hjälpta hinder och tillgänglighet vid två kommunkonferenser i Väster-bottens län respektive Jönköpings län. Vid planeringen av webbsemi-nariet konstaterade Boverket att kommunernas bristande tillsyn och deras behov av tillsynsvägledning inte är unikt för de delar som gäller bestäm-melserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledning inriktades därför på att stödja en gene-rellt sett effektivare tillsyn och säkrare och mer kompetent tillämpning av ingripande- och sanktionsbestämmelserna i plan- och bygglagstiftningen.

Boverket kommenterade tillsynsfrågorna i den årliga tillsynsrapport som Boverkets enligt 8 kap 17 § plan- och byggförordningen (2011:338) och regleringsbrev ska redovisa till regeringen. Rapporten grundade sig i huvudsak på de enkätsvar som länsstyrelserna och kommunerna lämnat inom ramen för Boverkets plan- och byggenkät. Boverket kunde bland annat konstatera att byggnadsnämndernas tillsynsarbete fortfarande var otillräckligt och att det främst berodde på svårigheter att rekrytera kompetent personal och en väntan på de ändrade regler om byggsank-tionsavgift som regeringen utlovat. Under våren utarbetade länsstyrel-serna tillsammans med Boverket en kommunenkät om byggnadsnämn-dernas tillsynsarbete som besvarades under tidig höst. Länsstyrelserna skickade under december ut ytterligare en enkät till kommunerna med mer statistiska frågor avseende hela 2013. Arbetet bedrevs i enlighet med uppdrag 40 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2013. En ny plan- och byggenkät för 2013 med bland annat frågor om tillsyn och tillsynsväg-ledning skickades ut till länsstyrelserna under hösten. Svaren kommer att ligga till grund för Boverkets tillsynsrapport i april 2014.

(18)

Insatser 2014

Aktiviteter

Boverket har under 2014 genomfört ett regeringsuppdrag om tillsyns-vägledning till byggnadsnämnderna om den kommunala tillsynen på byggområdet. Vägledningen omfattar allt från hur tillsynsbeslut utformas, metoder och rutiner vid tillsynsarbete och ingripande, byggsanktions-avgifter samt hantering av viten och handräckningsärenden. Resultatet har blivit vägledande texter som har publicerats på Boverkets webb-baserade handbok om plan- och bygglagen, PBL kunskapsbanken. Ett huvudsyfte med att bedriva tillsyn är att vår bebyggda miljö ska vara säker, hälsosam och tillgänglig. Ett separat avsnitt hanterar enkelt

avhjälpta hinder där bland annat frågor om byggnadsnämndernas problem med att avgöra om ett identifierat hinder är enkelt avhjälpt eller inte behandlas utifrån en kostnadsaspekt.

Ett rättsfall från mark- och miljödomstolen som kan vara till stöd för byggnadsnämndernas bedömning är fallet med en fastighet där det fanns en livsmedelsbutik och en restaurang som fått ett föreläggande om att bland annat höja marknivån och montera dörrautomatik vid entréer. Länsstyrelsen ansåg att föreläggandet hade stöd i lag och i HIN och var rimlig i förhållande till nyttan för de besökande. Detta motiverades sär-skilt av de aktuella butikernas centrala läge. Fastighetsägaren hade hävdat att det var tillräckligt att installera ringklockor istället för dörröppnare vid byggnadens entréer. Länsstyrelsen ansåg dock att detta inte uppfyllde lagens krav på tillgänglighet. Mark- och miljödomstolen fastställde läns-styrelsens beslut. Domen har vunnit laga kraft. (MMD 2012-03-30, Mål nr P 4681-11).

Arbetet med tillsynsvägledningen har skett i samverkan med läns-styrelsen, SKL och referensgrupper innehållande kommunala hand-läggare. En referensgrupp fick under ett möte hos SKL i augusti i uppgift att läsa utkast till nya texter och komma med synpunkter på innehållet och förslag till ändringar. Referensgruppen, som SKL hjälpte till att ta fram, bestod av sex kommunala handläggare från sex olika kommuner, med stor geografisk spridning från Umeå i norr till Hässleholm i söder. Referensgruppen representerade även både stora och små kommuner. Liksom tidigare år redovisade Boverket sin årliga tillsynsrapport till rege-ringen i april 2014. Där framgår bland annat att kommunerna själva upp-lever att de lägger fler arbetstimmar på tillsyn jämfört med föregående år, vilket är en positiv utveckling. Många kommuner anger att mer tid läggs på tillsyn, bland annat genom arbetsplatsbesök – som i sin tur och i vissa fall lett till tillsynsingripanden – samt genom ökade resurser i form av nyanställningar. Det framgår också att egeninitierad tillsyn förekommer men att de anmälningar som inkommer till byggnadsnämnderna står för merparten av de tillsynsärenden som handläggs. Boverket har i sin upp-följning infört frågor som handlar om resurser och årsarbetstid för att kunna se om tillsynsarbetet ökar. De nämnder som har gemensam miljö- och byggnämnd är vana med att arbeta med egeninitierad tillsyn utifrån miljöbalken och verkar ha lättare för att göra detsamma utifrån plan- och bygglagen.

(19)

17

Vad händer 2015?

2014 års återrapportering av tillsynsvägledningen ska levereras till departementet senast april 2015. I återrapporteringen kommer Boverket redogöra och analysera resultatet av kommunernas tillsyn av bestäm-melserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder som länsstyrelsen ställer samman och levererar till Boverket i enlighet med uppdrag 43 och 44 i länsstyrelsens regleringsbrev 2014. Exempel på frågor som ställts till kommunerna är: Hur säkerställer ni att byggnadsnämnden har kompetens för att bedöma frågor om enkelt avhjälpta hinder? Har byggnadsnämnden – sedan reglerna trädde i kraft den 1 juli 2001 – gjort en inventering av tillgänglighet till och i lokaler dit allmänheten har tillträde? Hur ser det ut med resurser hos byggnadsnämnden, för att kunna arbeta med enkelt avhjälpta hinder? Hur kan allmänheten anmäla bristande tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder till byggnadsnämnden?

Vidare kommer Boverket under året att delta i ett antal nätverksträffar med kommuner och länsstyrelser där det gemensamma ansvaret om det fortsatta tillsynsvägledningsarbetet till kommunerna kommer att lyftas. Boverket planerar att komplettera den redan framtagna vägledningen om enkelt avhjälpta hinder med till exempel en film, guide eller liknande som beskriver hur handläggaren kan handlägga ett eventuellt tillsynsärende, ur ett arbetsmetodiskt perspektiv.

Kortfattad analys

Byggnadsnämndernas tillsyn över bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder är en del av deras tillsynsansvar över plan- och bygglagstiftningen. Boverkets och länsstyrelsernas uppföljning av bygg-nadsnämndernas tillsynsarbete visar att tillsynen är otillräcklig och att den behöver förbättras. Dock sker det en positiv utveckling i landet då 2014 års sammanställning visar att kommunerna lägger fler arbetstimmar på tillsyn jämfört med föregående år. Likaså hoppas Boverket på att den vägledning som nu finns tillgänglig på Boverkets webbaserade handbok för PBL, PBL kunskapsbanken, ska bidra till att det sker en förbättring av i kommunernas tillsynarbete. Resultatet av 2015 års uppföljning, om hur kommunernas arbete med tillsyn över enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet bedrivits under 2014, ger en allt bättre bild av vilka pro-blem som finns och vilka kommande tillsynsvägledningsinsatser som behövs. Detta eftersom länsstyrelserna numera har ett tydligt uppfölj-ningsuppdrag i frågan och Boverket har förstärkt sitt arbete med att följa upp resultaten.

Kontaktperson

(20)
(21)

19

Delmål 2

En förbättrad tillämpning av bestämmelserna

om enkelt avhjälpta hinder

Vad handlar delmålet om?

Enligt plan- och bygglagen 8 kap. 2§ punkt 3 ska enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet avhjälpas i publika lokaler och på allmänna platser. Boverket har föreskrifter och allmänna råd till lagen, nuvarande författning, BFS 2013:9 HIN 3. Enligt föreskrifterna ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas så snart som möjligt, om det inte är orimligt med hänsyn till praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Boverket har gjort uppföljningar av föreskrifterna åren 2005, 2007 och 2010. Uppföljningarnas syfte har varit att bedöma om riksdagens och regeringens ambition uppnåtts, att alla enkelt avhjälpta hinder ska ha undanröjts senast år 2010. Uppföljningarna har därför redovisat både kännedom och kunskaper om föreskrifterna samt omfattningen av genomförda åtgärder för olika grupper av fastighetsägare. Under 2009– 2010 hade Boverket dessutom i uppdrag att genomföra uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder tillsammans med SKL, länsstyrelserna och Myndigheten för delaktighet.

Utgångsläge 2011

Enligt Boverkets uppföljning 2010, som finns redovisad i rapporten "Uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder", är det framför allt små fastighetsägare med som mest tio fastigheter, som fortfarande i hög grad angav att de inte hade fått någon information om reglerna eller som inte alls kände till dem. I första hand var det kom-munernas information som brustit. För större fastighetsägare, som i regel är bättre informerade, kan det istället behövas en aktivare kommunal till-syn.

Enligt Boverkets uppföljning 2010 kände tre av tio fastighetsägare till det mesta om föreskrifterna. En fjärdedel kände inte till dem alls och tre

(22)

av tio fastighetsägare uppgav att de saknar publika lokaler och ansåg sig därför inte berörda av föreskrifterna. 60 procent av fastighetsägarna hade åtgärdat minst hälften av sina lokaler, eller ansåg sig sakna hinder som behövde åtgärdas enligt föreskriften.

Uppföljning och indikatorer

Boverkets uppföljning 2010 utgjorde utgångspunkten (nollvärdet) för kommande uppföljningar av föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder. I denna ingick inte kommuner och landsting och inte heller frågor om allmän platsmark. Framtida uppföljningar måste därför kompletteras med dessa uppgifter.

En utvärdering vart tredje år bedömdes ge en god indikation på omfattningen av vidtagna åtgärder enligt föreskrifterna och eventuella förändringar, vilket innebar att utvärderingar skulle göras åren 2013 och 2016. Boverket valde därför att använda andelen åtgärdade lokaler och allmänna platser som indikator på tillämpningen av enkelt avhjälpta hin-der.

Insatser 2012

Aktiviteter

Under 2012 tog Boverket fram förslag till ändring av föreskrifterna och allmänna råden (BFS 2011:13) om enkelt avhjälpta hinder. Förslaget remissbehandlades under våren och trädde i kraft den 1 juli 2013. Änd-ringen bygger på resultatet av det uppdrag som Boverket genomförde 2007, ”Tydligare bestämmelser om enkelt avhjälpta hinder”. Förslaget innebär framför allt ett förtydligande av reglerna, bland annat av de all-männa råden om belysning och avhjälpande av brister i ljudmiljön. Dess-utom gjordes en språklig översyn. Boverket framförde också till SCB att nyckeltal, indikatorer och utvärderingsmetoder behövde utvecklas även för den befintliga bebyggelsen.

Insatser 2013

Aktiviteter

Under 2013 har Boverket ändrat föreskrifterna och de allmänna råden om enkelt avhjälpta hinder genom BFS 2013:9 HIN 3. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2013. Den ursprungliga lydelsen i grundförfattningen (BFS 2011:13, HIN2) från 2011 innehöll endast de justeringar som var nödvändiga med anledning av den nya plan- och bygglagen (PBL) SFS 2010:900.

Föreskriften (BFS 2003:19, HIN 1) som togs fram till den äldre plan- och bygglagen (1987:10) trädde i kraft 2003. Alltsedan dess har syn-punkter framförts på att reglerna behöver bli mer tydliga och att begrepp som har förändrats behöver uppdateras. Boverket har även genomfört flera uppföljningar av hur reglerna tillämpas i praktiken. En översyn av hur tillgänglighet behandlas i Boverkets byggregler har också genom-förts. Tillsammans ligger dessa till grund för de ändrade reglerna som trädde i kraft den 1 juli 2003.

(23)

21

I BFS 2013:9, HIN 3 har vi samordnat formuleringar med Boverkets byggregler och övriga regler samt genomfört språkliga justeringar och förtydliganden i de allmänna råden. Det tillkom även kompletterande råd om teleslinga i receptioner.

Flera remissinstanser framförde förslag till kompletteringar som låg utanför Boverkets bemyndigande inom plan- och bygglagen och de föreskrifter som gäller vid nybyggnad och ändring (BBR) samt de före-skrifter som gäller för nyanläggning av allmänna platser, BFS 2011:5 ALM 2. Några av synpunkterna har därför införts i ändringarna av Boverkets byggregler med krav på tydlig skyltning även vintertid av par-keringsplatser för personer med funktionsnedsättning, så att detta även kan kompletteras i HIN.

Boverket besvarade också ett mycket stort antal frågor om tillgäng-lighet från allmänheten, branschen, kommuner, landsting och andra myn-digheter. Under året utbildades därför Boverkets svarstjänst också i regel-verket för tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder.

Uppföljning

Boverkets planering för 2013 innehöll en ny uppföljning av föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder, motsvarande de uppföljningar som gjordes 2005, 2007 och 2010. På grund av nya direktiv från Socialdepartementet för uppföljning av kommunernas tillämpning och tillsyn av bestämmel-serna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder, avvaktade Boverket beslutet om dessa.

Insatser 2014

Aktiviteter

Boverket har under året uppdaterat sin webbplats med nya vägledande texter om enkelt avhjälpta hinder. Webbtexterna innehåller bland annat exempel på hinder som anses vara enkelt avhjälpta samt information om hur regelverket fungerar och om vem som är ansvarig för att hindren avhjälps. Boverket har dessutom tagit fram en ny broschyr om enkelt avhjälpta hinder i lokaler, ”Ökad tillgänglighet med enkla medel – Enkelt avhjälpt i lokaler”, som är under tryckning.

Boverket har även inlett ett samarbete med bland andra Riksantik-varieämbetet, Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket för att ta fram och genomföra tillgänglighetsutbildningar riktade bland annat till kommuner och länsstyrelser. Utbildningarna ska genomföras under 2015. Materialet kommer också att kunna användas i Boverkets PBL-utbildning för kommunerna.

Boverket har ansökt och fått ekonomiskt stöd från regeringskansliet till projekt för nordiskt samarbete för harmonisering av byggregler när det gäller tillgänglighet, bland annat enkelt avhjälpta hinder. Ett första möte är inplanerat till 25–26 mars 2015.

Boverket har anlitat en konsult och fått fram en lista på kostnader för tekniska egenskapskrav, både för produkten och för arbetet. Det är till exempel kontrastmarkeringar, tillgängliga trösklar och dörröppnare. Många av dessa åtgärder ingår även i kraven i enkelt avhjälpta hinder.

(24)

Uppföljning

Socialdepartementets uppdrag (43 och 44) i regleringsbrevet för 2014 till länsstyrelserna innebar att Boverket ska samordna sin tillsynsvägledning och uppföljning med länsstyrelsernas uppdrag om tillsyn- och tillsyns-vägledning över kommunernas plan- och byggverksamhet och uppfölj-ning av tillämpuppfölj-ningen av plan och bygglagstiftuppfölj-ningen, särskilt bestäm-melserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Boverkets delmål 1 (om bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglig-heten och enkelt avhjälpta hinder följs) och delmål 2 (om en förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder) sammanfaller till stor del. För Boverket innebär det att den treåriga planen för tillsyns-vägledning till länsstyrelserna för 2014–2016 revideras med inriktning på länsstyrelsernas nya uppdrag och på Boverkets digitala kunskapsbank om plan- och bygglagen (PBL kunskapsbanken).

Utöver det har Boverkets webbplats omarbetats under 2014 för bättre anpassning till olika målgrupper. Tillhörande information om tillgänglig-het och enkelt avhjälpta hinder har uppdateras och samordnats med andra berörda myndigheter.

För uppföljning av delmål 2 under 2014 har resultatet av länsstyrel-sernas tillsynsuppdrag avvaktats, vilket redovisas till Boverket i januari 2015, samt Boverkets rapport över länsstyrelsernas tillsyn som ska läm-nas i april 2015. Dessa utgör också de underlag för de vägledningar om tillgänglighet som Boverket ska göra enligt delmål 1. Eventuellt innebär det också att Boverket kan komma att överväga lämpliga nyckeltal i till-synsvägledningen för länsstyresler och kommuner, vilka i så fall even-tuellt kan kopplas till de tidigare uppföljningar av enkelt avhjälpta hinder som Boverket gjort enligt den ursprungliga planen för delmål 2.

Analys av uppföljningssituationen

Boverkets bedömning är att Länsstyrelsernas uppdrag om uppföljning av kommunernas tillämpning och tillsyn av bestämmelserna om tillgäng-lighet och enkelt avhjälpta hinder knyts betydligt bättre till den ansvariga tillsynsmyndigheten, än vad fallet var för de uppföljningar som Boverket gjorde tidigare. Därmed har uppföljningarna betydligt bättre förutsätt-ningar för att få genomslag hos berörda aktörer samtidigt som Boverkets vägledningar enligt delmål 1 kan underlätta för både länsstyresler och kommuner. Det är bland annat därför som Boverket avstod från att genomföra den planerade uppföljningen 2013 av enkelt avhjälpta hinder, i avvaktan på Socialdepartementets nya direktiv till länsstyrelserna.

Kontaktperson

(25)

23

Delmål 3

Fler kommuner ska ha inventerat sitt

flerbostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt

Vad handlar delmålet om?

Att inventera flerbostadshusbeståndet i kommunen är en stor och viktig uppgift. För att få en bild av hur fysiskt tillgängliga flerbostadshusen egentligen är och vilka samhällsgrupper som möter flest funktionshinder i den byggda miljön bör man undersöka tillgängligheten ur flera olika användarperspektiv. Exempelvis hindrar inte ett trappsteg en person med nedsatt hörsel på samma sätt som det hindrar en rullstolsburen person.

En inventering av tillgängligheten i flerbostadshus är därför en viktig del av kommunens kunskapsuppbyggande. Genom kommunernas inven-teringar får Boverket även möjlighet att på nationell nivå följa upp den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusen. En sådan uppföljning kan också ligga till grund för framtida beslut om hur staten kan stödja arbetet med tillgänglighet i flerbostadshus.

Det finns inga lagar som på ett direkt sätt tvingar kommuner eller fastighetsägare att genomföra tillgänglighetsinventeringar av eller förbätt-ringar i befintliga flerbostadshus vad gäller tillgänglighet. Däremot ansvarar kommunen enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostads-försörjningsansvar för att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att leva i goda bostäder. En bra boendemiljö innebär bland annat att det finns bostäder som är fysiskt tillgängliga för de som bor där. En inventering kan därför vara ett sätt att för kommunen att underlätta sitt arbete med planering av bostadsförsörjningen. Det finns också bestämmelser om hur tillgänglighet ska beaktas vid ändring och ombyggnad.

I nybyggnationer är det enligt lagen påbjudet att göra rätt från början. Oavsett frånvaron av lagkrav i det befintliga bostadsbeståndet är det ald-rig för sent att göra byggnaden mer fysiskt tillgänglig för boende och besökare – men uppgiften kräver ett bra kunskapsunderlag. Kommuner-nas inventeringsarbete stärker samhällets möjligheter att möta den

(26)

demo-grafiska utvecklingen bland äldre och även utmaningarna i samband med renoveringar av miljonprogrammets flerbostadshusområden.

Insatser 2011 och 2012

Aktiviteter

Boverket följer och analyserar utvecklingen för delmålet med hjälp av den årliga Bostadsmarknadsenkäten (BME) som skickas ut till landets samtliga kommuner. Svaren i BME grundar sig på kommunernas egna bedömningar. En av frågorna i 2010/2011 års BME gällde om det skett någon inventering av flerbostadshusbeståndet och om den i så fall belyst den fysiska tillgängligheten. Av svaren från 2010/2011 framgår att endast 31 kommuner genomfört inventeringar ur tillgänglighetssynpunkt.

Insatser 2013

Aktiviteter

Under året påbörjades det arbete som väntas ha störst effekt på det slut-liga resultatet för delmålet: en handbok. Handboken har sedan resulterat i en kortskrift, webbsidor och ett bildspel. Handboken ska fungera som stöd före, under och efter en inventering och hade en tydlig roll under de fyra inspirationsträffar som arrangerades i samband med att det statliga ekonomiska stödet lanserades i början av 2014. Under hösten 2013 utvecklade Boverket bostadsmarknadsenkäten för att få en tydligare bild av hur de kommuner gått till väga som uppger att de genomfört en inventering. Utöver frågan om det pågick en inventering eller vilket år den avslutats fick kommunen bland annat svara på vilka delar av fler-bostadshusbeståndet som inventerats och vad man vill uppnå med inven-teringen. Dessa förändringar ger Boverket en tydligare bild av kom-munernas arbete och därmed delmålets utveckling.

Under 2013 publicerade Boverket rapporten ”Tillgänglighets-inventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner.” Syftet med rapporten var att inspirera fler kommuner och fastighetsägare att inventera flerbostadshusbeståndet genom att visa hur inventeringen anpassats till lokala förutsättningar och behov, men även att visa på bredden av inventeringsverktyg och använd-ningsområden.

Under hösten 2013 utvecklade Boverket ”Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok” som kompletterades med informations-material bland annat på webben och i broschyrer. Materialet publicerades i början av 2014. Boverket var även med i utformningen av det ekono-miska stöd som kommuner under 2014–2015 kunnat söka för att inven-tera tillgängligheten. I framtagandet av handboken arrangerade Boverket en workshop för att pröva innehållets upplägg och kvalitet med hjälp av funktionshinderrörelsen. Deltagande förbund i workshopen var SRF, DHR, FUB, Mag- och tarmförbundet, SDR, Attention samt Seniorhus-föreningen i Karlskrona.

Under hösten 2013 deltog Boverket i olika sammanhang och infor-merade om arbetet med delmål 3 och om läget i kommunerna. Boverket

(27)

25

deltog bland annat i konferensen ”Tillgänglighetsarbetet – strategier och metoder för framgång” i Trelleborg som anordnades av SKL, Myndig-heten för delaktighet och Trelleborgs kommun, inom ramen för Nätverket för tillgänglighetsfrågor. På konferensen presenterades arbetet med hand-boken och synpunkter inhämtades från deltagarna.

Boverket deltog även i den av SABO anordnade utbildningen ”Att anpassa och utveckla det befintliga bostadsbeståndet” där Boverket gavs tillfälle att presentera arbetet med handboken. I övrigt presenterades och diskuterades handboken även i samband med Boverkets samråd med funktionshinderförbunden samt på Boverkets samråd om äldres boende under hösten 2013. En röd tråd genom de olika tillfällena var att det finns ett behov av både praktiskt och ekonomiskt stöd för att utföra en inven-tering.

Insatser 2014

Sammanfattning av aktiviteterna

Baserat på handboken publicerades även broschyren ”Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!” liksom en webbversion av handboken samt en nedladdningsbar bildpresentation om inventeringens möjligheter och det ekonomiska stöd som kommuner kunde söka för att genomföra en inventering. I samband med att materialet lanserades – och som en del av informationsinsatsen kring det ekonomiska stödet – genomförde Boverket informationsträffar i Hässleholm, Nässjö, Östersund och Västerås.

Handbok, broschyr, vykort och webbsidor

Den pedagogik som utvecklades i handboken präglade även det övriga materialet och de informationsinsatser som producerades inom delmål 3 under året. Handboken sätter in inventeringsarbetet i sitt sammanhang genom att åskådliggöra processen i tre steg: före, under och efter inven-teringen. Den praktiska inriktningen valdes för att göra handboken mer konkret och därmed användbar men också för att underlätta framtida kompletterande inventeringar. Många kommuner har ännu inte genomfört en inventering och det är därför viktigt att den första inventeringen går bra och att resultatet uppfyller förväntningarna.

I utvecklingen av handboken ville Boverket även lyfta möjligheten att inventeringsresultatet skulle kunna användas till mer än att ta fram åtgärder. Handboken lyfter därför planera-förmedla-förbättra som tre möjliga användningsområden. En inventering av tillgängligheten bör fylla det behov som är mest angeläget för kommunens invånare. Målet är inte bara att genomföra en inventering, den ska dessutom utgöra en grund för kommunens fortsatta arbete:

• Planering innebär att kommunen arbetar utifrån ett strategiskt och långsiktigt perspektiv för att på olika sätt tillgodose behoven av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen.

(28)

• Förmedling innebär att kommunen efter en inventering kan utföra en mer träffsäker förmedling av lämpliga bostäder.

• Förbättringar ska vara kostnadseffektiva. Utifrån inventeringens resultat kan kommunen lättare prioritera bland de insatser som kan utföras, så att såväl boende som besökare gynnas av att rätt

förbättring utförs på rätt plats.

Handboken uppmuntrar kommunen att ta vara på de lokala förutsättning-arna och att se tillgänglighetsinventeringen som ett tillfälle att stärka samarbeten mellan olika förvaltningar, fastighetsägare och andra aktörer. Handboken ger också exempel på olika ambitionsnivåer i inventering-arna, där en hög ambitionsnivå kan innebära att inventeringen tar hänsyn till flera användarperspektiv samtidigt. Ett konkret exempel är att kom-munen inte bara undersöker om byggnaden har hiss, utan även om hiss-dörren är lätt att öppna och om personen i hissen kan se eller höra vilket våningsplan hissen stannar på.

Broschyren ”Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!” är en kort och konkret version av handboken. Handboken publicerades även som en serie webbsidor på Boverkets webbplats där det tryckta materialet gjorts tillgängligt tillsammans med en nedladdningsbar bildpresentation. Bildpresentationen kan användas för att ge en övergripande bild av inventeringsarbetets möjligheter, exempelvis då en nämnd sammanträder eller vid introduktionsmöte av projektet för förvaltningspersonal, infor-mation till samarbetspartners som fastighetsägare med flera.

Ekonomiskt stöd till inventeringar

Den 1 februari 2014 trädde förordningen (2013:992) i kraft om stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostads-husbeståndet, ett stöd Boverket hanterat. Boverket tog under hösten 2013 fram föreskrifter och allmänna råd (BFS 2014:12) till förordningen samt dokument och blanketter. Budgeten för stödet är på totalt 15 miljoner kronor, varav fem miljoner var sökbara under 2014 och tio miljoner under 2015.

Stödet avser kostnaden för det praktiska genomförandet av inven-teringen och kan avse hela eller delar av flerbostadshusbeståndet, oavsett upplåtelseform eller om de förvaltas av allmännyttan, privata fastighets-ägare eller bostadsrättsföreningar. Maximalt stödbelopp är 500 000 kro-nor per mottagare för hela perioden.

Stödet är en så kallad förskottering vilket innebär att stödmottagaren får 75 procent av beloppet vid beslutstillfället och resterande 25 procent då kommunen lämnat in sin slutrapportering tillsammans med en begäran om slutlig utbetalning. Slutrapportering för stödet ska lämnas in till Boverket senast den 1 november 2015 oavsett vilket år stödet utbetalades.

Fyra informationsträffar

Under mars och april genomförde Boverket informationsträffar i Hässle-holm, Nässjö, Östersund och Västerås. Syftet var att inspirera till att inventera och att informera om möjligheterna med att söka det statliga ekonomiska stödet. Deltagarna fick även med sig det publicerade mate-rialet och en ansökansblankett till stödet. Målgruppen var bland annat

(29)

27

tjänstemän och handläggare, fastighetsägare och förvaltare samt intresse-organisationer. Varje träff avslutades med en kort, anonym och indivi-duell utvärdering. Resultatet samlades ihop efter varje träff och användes för att förbättra genomförandet av nästkommande träff. Totalt deltog 131 personer, de flesta från kommuner (72) och fastighetsbolag (38). Övriga deltagare var konsulter (8), intresseorganisationer (6), länsstyrelser (4) och politiker (3).

Uppföljning och effekter av insatser

Den kvantitativa effektmätningen inom delmål 3 sker dels genom

Boverkets ordinarie arbete med bostadsmarknadsenkäten, dels genom det stöd till inventeringar som den tidigare regeringen utlyste, ett stöd Boverket hanterat. Den kvalitativa effektmätningen består i återkopp-lingen på genomförda informationsträffar.

Handboken och övrigt material

Effekten av handboken och det övriga materialet som publicerades under våren 2014 går att avläsa tidigast i bostadsmarknadsenkäten som leve-reras under våren 2015. Vi kan dock konstatera att utvecklingen inom kommunernas tillgänglighetsarbete tagit fart redan innan materialet pub-licerades. För kommunerna är den drivande faktorn för utvecklingen i flera fall demografin, men också kvarboendeprincipen och att Sverige till år 2030 kommer ha dubbelt så många medborgare över 80 år jämfört med i dag. Det är ett rimligt antagande att utvecklingen och arbetet kring till-gänglighet i kommunerna har förstärkts av Boverkets insatser i materialet och det ekonomiska stödet, men det är för tidigt att utläsa. I början av 2015 levereras nästa bostadsmarknadsenkät. Kommunernas slutrapporte-ring av hur de använt det ekonomiska stödet ska komma in senast i början av november samma år. Kommunen ska i ansökan för stödet bland annat redovisa för mål, omfattning och potentiella insatser efter inventeringen och redovisar utfallet i slutrapporteringen.

Den kvalitativa uppföljningen av insatserna under 2014 består främst av den skriftliga återkoppling som deltagarna gav på de fyra informa-tionsträffarna som hölls under våren. Effektmätningen visade alltså bara på det intryck mötet gjort på deltagarna. Det ska inte förväxlas med den eventuella effekt som mötesserien sedan fick i samhället.

Bostadsmarknadsenkäten

Med hjälp av den årliga bostadsmarknadsenkät som skickas ut till landets samtliga kommuner kan Boverket följa och analysera utvecklingen för delmålet. Svaren i BME är kommunernas egna bedömningar. Med anled-ning av arbetet inför och inom delmål 3 i strategiperioden har frågorna i BME vidareutvecklats vid två tillfällen, dels inför nollmätningen 2011, dels parallellt med framtagandet av handboken inför 2014.

I enkäten för år 2010 infördes en fråga om tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet, med en följdfråga om inventeringen gjorts ur tillgänglighetssynpunkt. I 2013 års BME utvecklades frågeställningens fokus på tillgänglighet med följdfrågor om de undersökta

(30)

flerbostads-husen var kommunalt eller privat förvaltade, vilket årtal inventeringen genom-fördes, om inventeringen genomförts för att stärka arbetet med strategisk planering, förmedling av bostäder eller för att skapa ett åtgärdspaket samt vilket inventeringsverktyg som använts. Enkäten stäl-ler även frågor om vad som har inventerats i fstäl-lerbostadshusen, om det är lägenheternas invändiga utformning, förekomst av hiss, soprum, tvätt-rum, närhet till service och kommunikationer, upprustningsbehov eller annat.

Av svaren från 2010 års BME framgår att 31 kommuner hade genom-fört inventeringar ur tillgänglighetssynpunkt, ett antal som gått upp till 115 kommuner i 2014 års enkät. Diagrammet nedan visar på den positiva utvecklingen under de senaste åren.

Har det gjorts en inventering av flerbostadshusbeståndet?

2010 2011 2012 2013 2014

Inventeringar av

flerbostadshusbeståndet 60 69 81 85 115

Därav ur

tillgänglighetssynpunkt 31 32 35 35 115

Fem kommuner – Jönköping, Halmstad, Köping, Umeå och Luleå – upp-ger att de har tillgänglighetsinventerat hela flerbostadsbeståndet i kom-munen, både det kommunalt och det privat förvaltade. Det vanliga är dock att kommunerna fokuserat på det kommunalt ägda beståndet: 39 kommuner – här ingår de fem som nämns ovan – har tillgänglighets-inventerat hela sitt kommunala flerbostadsbestånd och ytterligare 76 har inventerat delar av det beståndet. Svaren visar dock på att ett stort antal av inventeringarna är genomförda för mer än fem år sedan, en del av dem under 1990-talet eller i början av 2000-talet, vilket kan innebära att resultaten i dag är inaktuella.

Olika verktyg används vid inventeringarna

Det finns många olika verktyg att välja på vid en inventering av tillgäng-ligheten i flerbostadshus. Verktygen har olika syften, målgrupper och om-fattar olika utrymmen i bostadshusen. För ett tillgängligt boende krävs att mer än att den egna bostaden är tillgänglig, hit hör till exempel entréer, trapphus, soprum och andra utrymmen.

De flesta kommuner uppger att de har inventerat tillgängligheten uti-från en egen metod, till exempel en checklista, enkät, med hjälp av kon-sult eller i samarbete med fastighetsägare, arbetsterapeuter och DHR. Bortsett från de egna metoderna är det verktyget TIBB, Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd, som flest kommuner uppger att de använt vid tillgänglighetsinventeringarna. Av de inventeringar som har genomförts har det enligt bostadsmarknadsenkäten uteslutande varit störst fokus på förekomst av hiss samt tillgängligheten i entrén och trapphus.

(31)

29

Åtgärder efter inventeringen

Resultatet av en inventering kan användas som underlag för den strate-giska boendeplaneringen, till en systematisk förmedling av bostäder eller för ett åtgärdsprogram med förslag på tillgänglighetsanpassningar. Många kommuner uppger att de använt sin inventering för att upprätta ett

åtgärdsprogram, tre kommuner att de använt inventeringen både inom boendeplaneringen, i förmedlingen av bostäder samt för att upprätta ett åtgärdsprogram, men vanligast är att kommunen uppger en kombination av flera användningsområden. I övrigt anger kommunerna att invente-ringen genomförts för att få kunskap om tillgången på hissar, om hur beståndet ser ut, för att synliggöra tillgängligheten samt att utifrån en inventering prioritera åtgärder och var de ska påbörjas.

Ekonomiskt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus

Under 2014 har Boverket lämnat ekonomiskt stöd till 16 kommuner för inventering: Trelleborg, Älvsbyn, Lekeberg, Södertälje, Hällefors, Mora, Sollefteå, Olofström, Arvika, Vimmerby, Tranås, Västervik, Sandviken, Linköping, Hässleholm samt Söderhamn. Totalt inkom 49 ansökningar om totalt 18 940 484 kr, varav godkänt belopp var 17 114 445 kr. Den del som inte godkändes var för insatser som bedömdes ligga utanför stödets syfte. För 2014 betalades totalt 3 685 236 kronor ut, resterande belopp utbetalas efter att slutrapportering och begäran om slutlig utbetalning kommit in till Boverket.

Kortfattad analys

Kommunernas inventeringsarbete stärker samhällets möjligheter att möta den demografiska utvecklingen bland äldre och utmaningarna i samband med renoveringar av flerbostadshus, inte minst i miljonprograms-områden.

Under 2014 har Boverket tagit fram en handbok, en broschyr, webb-sidor, en bildpresentation och tagit fram information kring det statliga stödet samt genomfört fyra informationsträffar runt om i landet.

I den senaste bostadsmarknadsenkäten uppgav 115 kommuner att de genomfört en inventering av flerbostadshusbeståndet ur tillgänglighets-synpunkt. Detta jämfört mot året innan då 35 kommuner gav motsvarande besked.

Boverket bedömer att insatserna under åren 2013 och 2014 har skapat bättre förutsättningar till att fler kommuner ska ha inventerat sitt bostads-bestånd ur tillgänglighetssynpunkt fram till 2016. Det är sannolikt att utvecklingen i delmålet fortsätter även framöver.

Vad händer 2015?

Arbetet under strategiperiodens sista verksamhetsår inriktas huvudsak-ligen på det statliga stödet och dess uppföljning. Senast den 1 november 2015 ska de kommuner som fått stöd för att inventera tillgängligheten komma in med en slutrapport till Boverket. Rapporterna kommer bland annat att beskriva metodval, hur information om inventeringen getts till

(32)

kommunens invånare och vad resultatet av inventeringarna ska leda till. Rapporterna kommer att öka kunskapen om hur tillgängligt flerbostads-husbeståndet är. Parallellt med detta fortsätter effektmätningen av delmålet genom bostadsmarknadsenkäten.

Boverket kommer även att anordna en inspirationsträff om inventering av tillgänglighet, som kommer att hållas på Arlanda den 23 april 2015, samt delta i andra konferenser och evenemang kring tillgänglighet.

Kontaktperson

(33)

31

Delmål 4

Funktionshinderperspektivet ska tydligt

avspegla sig i den fysiska planeringen vid

utgången av 2016

Vad handlar delmålet om?

Översiktsplanen är ett av de viktigaste verktygen för kommunen i arbetet med strategiska frågor kring fysisk planering. Översiktsplanen ska tydligt redovisa kommunens syn och avvägning mellan olika allmänna intressen, som till exempel en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper.1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Minst en gång under mandatperioden ska kommunfullmäktige pröva om översiktsplanen är aktuell.2

Översiktsplanen är inte bindande utan vägledande för efterföljande beslut som till exempel bygglov, där tillgänglighetsfrågan ska bedömas.

Med detaljplaner reglerar kommunen hur mark- och vattenområden får användas och utformas.3 Till detaljplanen ska det finnas en plan-beskrivning där bland annat de tillgänglighetsfrågor som varit relevanta för planarbetet och planens syfte kan redovisas.4 Det finns dock ingen återkoppling från PBL 4 kap till 2 kap 3§ och de allmänna intressena. Därför är det än mer viktigt att kommunen tar ställning till den fysiska tillgängligheten i översiktsplanen, så att de intressen som är relevanta för kommunen beaktas.

1 PBL 2 kap 3§ 2p. 2 PBL 3 kap 27§ 3 PBL 4 kap 4 PBL 4 kap 33§

(34)

Utgångsläge 2011

Kravet på tillgänglighet skärptes ytterligare i plan- och bygglagen 2011. Förutom att kommunen ska beakta tillgänglighetsfrågorna som ett all-mänt intresse, enligt plan- och bygglagens 2 kapitel, så skärptes dessutom kraven i 9 kapitlet när det gäller bygglovgivning, där det också ska prövas om byggnaden är tillgänglig. Dessutom tillkom 3 kap 5 § 4p. som säger att kommunen ska samordna översiktsplanen med de nationella och regionala mål som är relevanta för kommunens hållbara utveckling. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för kommunerna när de vill forma ställningstaganden för funktionshindersperspektivet inför fortsatt planering och beslut. Översiktsplaner tar dock lång tid att ta fram och det är därför svårt att se om det har skett en förbättring om utvärderinger sker så ofta som på årlig basis. Boverket gör uppföljningsbesök i kommuner för att diskutera översiktsplanering och tillämpningen av PBL. En fråge-ställning är hur kommunerna hanterar funktionshinderperspektivet i över-siktsplaneringen. Boverket kan dock ana en positiv trend i att kommuner engagerar funktionshinderförbund i medborgardialogen inför framtagan-det av såväl översiktsplaner som framtagan-detaljplaner och att några kommuner är föregångare när det gäller dessa frågeställningar.

Insatser 2012

Aktiviteter

Under 2012 studerade och analyserade Boverket ett stort antal översikts-planer med utgångspunkt i hur kommunerna tagit hänsyn till och arbetat med tillgänglighetsfrågorna i den fysiska planeringen. I den studie och analys som genomfördes undersöktes sammanlagt 201 översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner mellan åren 2001 och 2012. Inför denna studie tog Boverket fram kriterier för vad en översiktsplan bör innehålla. En bra översiktsplan bör ur tillgänglighetsperspektiv innehålla en definition på tillgänglighet, hänvisning till lagstiftning och uttrycka vikten av tillgänglighet i samhällsplaneringen. Kommunen bör också ha en strategi, uppsatta mål eller ange riktlinjer för hur tillgänglighets-perspektivet ska hanteras inom kommunen och gärna visa på utförda exempel eller inspirationsbilder.

Studien visade att de flesta kommunerna behandlat tillgänglighet i sina planer men att kvalitén varierade. En av de största bristerna var att tillgänglighet inte definieras och att det saknades hänvisning till lagstift-ning. Detta gör att tillgänglighet ofta bara blir en fråga om tillgång och närhet till kommunikationer, centrum eller naturen. En annan brist var att kommunerna inledningsvis hänvisat till lagstiftningen eller definierat tillgänglighet men sedan utelämnat egna preciseringar och mål för hur kommunen ska hantera frågan om tillgänglighet i den fysiska planering-en. Tillgänglighetsperspektivet vävdes ibland in under andra ämnen, till exempel vård och omsorg, vilket innebär att det kan vara svårt att hitta tillgänglighetsfrågorna i översiktsplanerna. Relativt få kommuner

(35)

redo-33

visade att tillgänglighet är bra för alla. Få kommuner nämnde de sam-hälleliga vinster som kan göras om tillgänglighetsperspektivet integreras tidigt i planprocessen. De brister som finns i äldre planer har upprepats i de nyare planerna. Det fanns däremot en svag tendens som visar att de kommuner som har nya översiktsplaner arbetar mer målmedvetet och strategiskt med tillgänglighetsfrågorna.

Utifrån undersökningen valdes tre kommuner ut som goda exempel i en fördjupningsstudie där kommunbesök genomfördes under hösten 2012. Information om hur dessa kommuner arbetar i detalj med tillgäng-lighet i den fysiska planeringen både genom översiktsplaner och genom andra åtgärder finns redovisat på Boverkets webbplats under planerings-frågor. De goda exempel som anges är Aneby, Härnösand och Trelleborg kommun.5

Insatser 2013

Aktiviteter

Boverket genomförde under året uppföljningsbesök i ett tiotal kommuner samt hos länsstyrelserna i de län som kommunerna tillhörde. Diskussion-erna gällde översiktsplanering generellt men med speciell tonvikt på hållbar utveckling, nationella mål och miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö. Resultatet av besöken visar att kommunerna behöver mer vägled-ning när det gäller att behandla de nationella målen i översiktsplaneringen och att länsstyrelserna behöver stöd för att i sin tur kunna vägleda kom-munerna. Under året har ett tjugotal översiktsplaner antagits. En snabb granskning av ett urval av de nya översiktsplanerna tydde på att resultatet från den utredning som Boverket gjorde 2012 i frågan fortfarande var giltigt. Tillgänglighetsfrågorna behandlades generellt sett likadant 2013 som året innan.

Insatser 2014

Aktiviteter

Boverket fick under 2014 två regeringsuppdrag som delvis har bäring på funktionshinderpolitiken. Inom det ena regeringsuppdraget, Boende-inflytande och medborgardialog, studerades bland annat hur funktions-hinderpolitiska frågor har beaktats och hanterats i medborgardialogen i översiktsplaneprocessen. Uppdraget resulterade i en webbaserad vägled-ning för medborgardialog i översiktsplaneprocessen. I den finns exempel på hur kommuner kan fånga olika samhällsgrupper, däribland personer med funktionsnedsättningar. Det andra regeringsuppdraget påbörjades under 2014 och handlar om att ta fram en vägledning för plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser. En första delrapportering gjordes i november 2014 och är en kunskapssammanställning och

5

http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Tillganglighet-i-den-fysiska-planeringen/

(36)

samling när det gäller hur kommuner har hanterat hållbarhetsfrågorna, de allmänna intressena och de nationella målen i översiktsplaneringen. Inom ramen för detta arbete studerades 40 översiktsplaner, antagna planer såväl som samråds- och utställningsversioner. Del två av uppdraget innebär att en vägledning som behandlar samma frågor ska tas fram till slutet av juni 2015. Också detta arbete påbörjades under 2014.

I Boverkets ordinarie kvalitativa uppföljning av kommunernas över-siktsplaner (som innefattar studier av hur en rad olika frågor behandlas i ett tiotal relativt nya översiktsplaner) har även tillgänglighetsaspekterna beaktats och vid uppföljningsbesöken har problematiken runt dessa frågor diskuterats. Under året har sex kommuner besökts och det som fram-kommit är att det överlag upplevs som svårt att hantera tillgänglighets-frågorna i ett så övergripande resonemang som hör till en översiktsplan. En kommun som arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågorna i planeringen och som Boverket besökte under året är Askersund. I deras nya, utställda översiktsplan, arbetar man enligt devisen ” ökad tillgänglighet för perso-ner med funktionsnedsättningar, betyder också bättre tillgänglighet och ökad bekvämlighet för övriga.”6

Uppföljning och effekter av insatser

Översiktsplaner har ett tidsperspektiv på flera år och effekten av kom-munens ställningstaganden måste studeras på längre sikt än med årsinter-valler, det vill säga vad blir den fysiska realiteten av ställningstagandena i planen. Det tar också lång tid att se effekterna av vägledning till

kommunerna. Översiktsplanerna tas fram med lång periodicitet och tar dessutom minst ett par år att ta fram. Kommunerna ska aktualitetspröva planerna en gång per mandatperiod mot bakgrund av det som

översiktsplanen ska innehålla enligt 2 kap 3§ 2 punkten samt 3 kap 5§, i detta sammanhang översiktsplanens samordning med de nationella mål som har bäring på hållbar utveckling. Boverket kan dock konstatera att i samband med ett ökat intresse för en väl utvecklad medborgardialog, så kan också de funktionshinderpolitiska frågorna lyftas.

Vad händer 2015?

Generellt så behandlar kommunerna inte tillgängligheten för funktions-nedsatta i översiktsplanen mer än att de nämner att planeringen ska utgå från det perspektivet. Oftast saknas konkreta ställningstaganden om hur den fysiska miljön ska planeras för att tillgodose dessa behov.

När det gäller de allmänna intressena i PBL:s 2 kap så ska hanteringen av dessa ställas i relation till att det inte finns någon återkoppling till detta kapitel i PBL:s 4 kap, som behandlar detaljplanen. Betydelsen av detta blir att översiktsplanens vägledande roll blir än mer viktig för att föra in tillgänglighetsfrågorna i den fortsatta fysiska planeringen och bygglov utanför detaljplan.

6

(37)

35

Under 2015 ska Boverket ta fram en vägledning till plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser, hanterade genom de allmänna intressena och de nationella målen. Genom exempel på hur andra kommuner arbetar med dessa och med tillgänglighetsfrågorna ingår, kan kommunerna få en bättre utgångspunkt i sitt eget arbete. Målet är att den fysiska tillgäng-ligheten ska bli ett naturligt och mer genomarbetat perspektiv i kommun-ens översiktsplan än den är i dag.

Boverket kommer dessutom att fortsätta att diskutera funktions-hinderfrågorna med de kommuner som kommer att besökas under året, vilket återigen blir cirka sex stycken, i syfte att förbättra vägledningen på PBL kunskapsbanken.

Kontaktpersoner

Anette Johansson, Enheten för strategisk planering Per Stenholm, Enheten för strategisk planering

Figure

Diagram 1. I vilket skede i ärendehandläggningen fattas ett skriftligt  beslut om bostadsanpassningsbidrag
Diagram 2. Ändringsprocent i förvaltningsrätten av beslut om  bostadsanpassningsbidrag

References

Related documents

H uvudlinjen i M artin Kochs utveckling — från proletär solidaritetskänsla till en mera individualistisk och religiöst betonad inställning — har författaren i

Jag skall här inte ingå på någon polemik mot de olika tolkningarna, men man undgår knappast att undra över varför inte Skogekär Bergbo, om man nu räknar

Även om vi forskare förväntas vara en kritisk kraft i samhället så vet vi också att sega strukturer och maktpositioner inom akademin alltför ofta står i vägen för nya

Our comparison involves seven countries (China, France, Germany, Italy, UK, USA and Sweden) and two coun- try groups – small EU-countries (Belgium, Ireland and the Netherlands)

• Genom att utveckla en idrottsrörelse som möjliggör för äldre att fortsätta vara aktiva idrottsutövare men också att engagera fl er äldre som ledare innebär att vi kan

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

Regionen stödjer utredningens förslag gällande att den fasta omsorgskontak- ten behöver ha rätt kompetens för uppdraget men ställer sig negativ till att personen måste

8.3 Institutet för språk och folkminnen ska överta länsstyrelsens uppdrag Luleå kommun ställer sig positivt till utredningens förslag att Institutet för språk och