F. Förmåner
3. Furir er
mentet), 32 korpraler och 144 meniga (därav 86 frivilliga), tillsammans sålunda 209, vadan behovet av ytterligare erforderliga underbefälselever för det kommande året bliver 91.
Så ogynnsamma rekryteringsförhållanden, som de, varmed ovan räk
nats, har dock hittills endast undantagsvis förekommit vid de beridna truppslagen.
Av dessa nu anförda exempel framgår, att uttagning till förlängd un
derbefälsutbildning endast under ogynsamma förhållanden behöver ifråga
komma, samt att även uttagningen till den 1-åriga underbefälsutbildningen i allmänhet icke behöver bliva synnerligen stor. Det är vidare tydligt, att uttagningens storlek bliver direkt beroende av, dels i vad mån furirsgraden kan hållas fulltalig, dels utfallet utav den frivilliga rekryteringen. Detta bör vara ägnat att motverka en agitation, som har till syfte att förhindra fast anställning eller frivilligt åtagande av underbefälsutbildning.
Tillvägagångssättet vid den uttagning av underbefälselever, som skall ske, därest behovet icke täckes genom frivilligt åtagande, bliver av flera anledningar jämförelsevis omständligt. Vad specialtruppslagen beträffar, är den årliga värnpliktskontingent, som med nuvarande bestämmelser till
delas truppförbanden vid desamma, icke beräknad för eu dylik uttagning och därför för liten härför. En ökad tilldelning måste därför äga rum, men denna ökning bör å andra sidan icke göras större än som motsvarar be
hovet av underbefälselever, tv den nuvarande värnpliktskontingenten är beräknad med hänsyn till mobiliseringsbehovet, och en ökning av den
samma utöver underbefälsbehovet skulle medföra ett överskott av värn
pliktiga vid mobilisering, vilket icke vore lämpligt. Denna ökade tilldel
ning, som för ifrågavarande ändamål skall göras, måste därför noga be
räknas, vilket nödvändiggör ett särskilt i det följande närmare angivet, till
vägagångssätt.
Uttagningen till underbefälselever bör av flera skäl, icke minst hän
synen till de värnpliktiga själva och deras privata förhållanden, göras så tidigt, som omständigheterna medgiva. Enligt vad förut blivit sagt, skall emellertid uttagningens storlek beräknas med hänsyn dels till antalet
fri-Tillväga-
villiga? dels till avgången i furirsgraden och antalet, som övergå till fast anställning. Om intill undantager rekryteringen av underåriga, som skall vara avslutad vid utbildningsårets början, så framträda övriga av nyss
nämnda synpunkter först mot slutet av utbildningsåret. Mangan natur
ligtvis föreskriva, att anmälan om avgång uti furirsgraden skall göras, och avtal om fast anställning träffas t. ex. ett hälft år före den tid, saken i var
dera fallet avser, men en dylik bestämmelse skulle innebära stor olägenhet för dem, som därav beröras.
Uttagningens art gör det vidare nödvändigt, att densamma verkstäl
les av inskrivningsrevisionen. På den grund är det önskvärt, att hela ut- tagningen sker på eu gång, ty det är icke lämpligt att allt för ofta sam
mankalla inskrivningsrevisionen, bl. a. på grund av de kostnader, som härav åsamkas. Bäst bliver därför också, om uttagningen kan göras vid tillfälle, då revisionen av annan anledning skall sammanträda.
På grund av dessa ovan angivna omständigheter föreslå de sakkun
niga följande tillvägagångssätt för uttagningen.
Vad specialtruppslagen angår, bestämmes i kominandoväg (g. o. n:r 1), efter samma grunder som nu, det anlal, som från de olika inskriv- ningsområdena skola vid inskrivningarna tilldelas vederbörliga truppför
band, men därutöver ett antal, som tilldelas infanteriet, men anteck
nas i reserv att i händelse av behov framdeles överföras till förutnämnda truppslag och truppförband. Vid inskrivningarna upprättas förtecknin
gar angivande den ordning, i vilken desamma anses böra för ändamålet ifrågakomma. Dessa värnpliktiga äro sålunda härigenom underkunniga om, att de eventuellt komma att på dylikt sätt överföras, och de äga möj
lighet att vid nästinfallande inskrivningsrevision anföra besvär rörande sitt värnpliktsförhållande. Det antal, som på detta sätt skall uppföras, bör motsvara truppförbandets htda behov för året av underbefälselever, oavsett den frivilliga rekryteringen, och grunda sig på av truppförbandscheferna häröver ingivna uppgifter.
En månad före första tjänstgöringens början insända truppförbands
cheferna uppgift å det då föreliggande resultatet av den frivilliga rekry
teringen jämte approximativ beräkning av det antal, densamma till den 15.
november kan tänkas ytterligare giva. Med ledning av dessa uppgifter bestämmes i kominandoväg, huru många som till de olika truppförbanden skola överföras från vederbörlig ovan angiven reserv. Denna överföring göres av inskrivningsbefälhavaren. Att hänskjuta saken till inskrivnings
revisionen synes överflödigt, då densamma endast har karaktären av en expeditionsåtgärd, ty den ordning, i vilken överföringen skall äga rum, är bestämd (se ovan), och dessa värnpliktige hava, såsom förut blivit sagt,
våren, anföra besvär rörande sitt värnpliktsförhållande.
Enär uttagningen av underbefälselever vid specialtruppslagen all
tid måste komma att ske från en jämförelsevis liten värnpliktskontingent, är det naturligtvis av vikt, att vid inskrivningarna särskild uppmärksam
het ägnas åt, att dessa truppslag i tillräcklig omfattning tilldelas värn
pliktiga, som synas äga förutsättningar för underbefälsutbildning. Nödiga föreskrifter i detta hänseende böra därför utfärdas.
Uttagningen till såväl 1-årig, som till förlängd underbefälsutbildning föreslås äga rum beträffande samtliga truppslag utom trängen vid den inskriv- ningsrevision, som äger rum i april månad efter inskrivningarna för året.1
Vid trängen bör uttagningen med hänsyn till underbefälsutbildningen ute
slutande ske från den värnpliktskontingent, som inrycker på hösten, men då denna utrycker redan i april, kan uttagningen icke lämpligen ske vid ovan angiven tidpunkt, utan bör i stället äga rum vid en inskrivnings- revision, som sammanträder i december eller januari.
Den 15. mars insända truppförbandscheferna till lantförsvarsdeparte- inentet uppgifter innefattande:
antal furirer, som vid utbildningsårets slut beräknas avgå ur tjänst eller vinna befordran till underofficerare;
antal av dem, som genomgå furirsutbildning, vilka beräknas komma att taga fast anställning;
antal frivilliga och uttagna, som genomgå sitt 2. utbildningsår; samt antal frivilliga, som genomgå sitt 1. utbildningsår.1 2
Med ledning av dessa uppgifter bestämmes i kommandoväg det an
tal, som skall vid de olika truppförbanden uttagas, dels till 1-årig under
befälsutbildning, dels till förlängd underbefälsutbildning under ytterligare ett år.
Olika inryckningstider förekomma även vid en del andra truppför
band och truppslag än trängen, och bör vid dessa uttagningen uteslutande ske från den värnpliktskontingent, som inrycker på hösten, men kan utan olägenhet äga rum i april.
Självfallet måste de, som enligt ovan överföras från vederbörlig reserv, tilldelas den värnpliktskontingent, som inrycker på hösten vid an
givna truppslag och truppförband. För att utjämna förhållandena bör
1 Det synes lämpligt, att den nu föreskrivna uttagningen av »underbefäl och fack
män» vid vissa truppslag göres vid samma inskrivningsrevision, och ändrade bestämmelser på den grund härför utfärdas.
2 Vid trängen insändas ifrågavarande uppgifter omkring 1 månad före inskrivningsre- visionens sammanträde.
tagas under omprövning, i vad mån, i anledning av detta förslag, uttag
ning av »underbefäl och fackmän» enligt nu gällande bestämmelser i stället bör till större omfattning göras från den på våren inryckande värnplikts- kontingenten.
Uttagningen tillgår på enahanda sätt och enligt fullkomligt motsva
rande bestämmelser, som gälla för uttagningen av underbefäl och fackmän (I. F. § 37 och § 109).
Då det på grund av den tidiga uttagningen kan ifrågakomma, att ett större antal uttagas än, som för behovets täckande längre fram visar sig erforderligt, bör den bestämmelsen införas, att truppförbandschef skall vid utbildningsårets slut hemförlova sålunda övertalig personal, därvid i första hand dem, som på grund av s. k. familjeskäl härav styrka sig vara i behov. Anmälan om dylik hemförlovning göres till inskrivningsbefäl- havaren, varefter vid nästinfallande inskrivningsrevision ändring av veder- börandes värnpliktsförhållande äger rum.
3. Förslag.
I övensstämmelse med ovanstående föreslå de sakkunnig-a:
att antalet underbefäl selever och furirer skall motsvara antalet volon- tärbeställningar enligt nuvarande stater, dock att, dd uttagning ifrågakom- mer, det härför erforderliga antalet, på sätt ovan blivit angivet, i varje sär
skilt fall beräknas;
att tjänstgöringstiden för frivilliga underbefälselever bestämmes till 3 år;
att tjänstgöringstiden för uttagna underbefälselever bestämmes i första hand till två år, räknat frän första tjänstgöringens början, ävensom att tjänstgöringstiden därefter kan förlängas med ytterligare ett år för det antal, som härför behöva uttagas;
att frivilliga med vissa villkor må kunna inskrivas redan det år, varunder de fylla 17 år;
att inskrivning av frivilliga (ändring av värnplikts för hållandet för inskrivna) göres av inskrivningsbefälhavare;
att uttagning till såväl underbefälsutbildning som till förlängd dylik göres av inskrivningsrevision; samt
att tillvägagångssättet vid inskrivning och uttagning bliver i överens
stämmelse med, vad ovan närmare angivits.
E. Fast anställda.
Det har i det föregående framhållits önskvärdheten av, att furirs- Furirerna.
graden hålles fulltalig på den grund, att densamma innefattar det dug
ligaste och mest användbara underbefälet, och emedan den lagstadgade uttagningens omfattning härigenom reduceras. Man bör naturligtvis därför söka åstadkomma dels ökad benägenhet för furirsanställning, dels att furirerna kvarstå i tjänst så länge, att man kan fullt tillgodogöra sig deras större kunskaper och utbildning.
För de ekonomiska och andra förmåner, som de sakkunniga för detta ändamål föreslå, skall i det följande närmare redogöras. Ett verksamt medel torde emellertid även vara höjandet av furirernas ställning, och här
för spelar anställningssättet en viss roll.
Enligt nuvarande bestämmelser sker anställningen med kontrakt på viss tid på motsvarande sätt, som gäller beträffande det övriga fast anställda man
skapet. Detta förhållande giver saken en viss karaktär av tillfällighet och är icke ägnat att sammanhålla furirerna såsom en kår i likhet med officerskåren och underofficerskåren. Det vore dock ur flera synpunkter önskvärt, att furirerna på detta sätt bildade en särskild kår, i all synnerhet som de enligt detta förslag i visst hänseende avskiljas från det övriga underbefälet och komma ensamma att bilda arméns fast anställda under
befäl. Inom en dylik kår med gemensamma intressen skapas nämligen traditioner och kåranda, som kunna utöva ett välgörande inflytande på dess verksamhet och utveckling.
För åstadkommande härav föreslå de sakkunniga, att man beträffande furirerna återgår till det anställningssätt, som gällde för de forna under- officersvolontärerna, d. v. s. anställning utan kontrakt och på obestämd tid, det senare dock med vissa nedan angivna begränsningar.
Man måste naturligtvis skydda sig emot, att exempelvis ett större antal furirer under pågående utbildning av någon tillfällig nyck avgår, och därför böra införas vissa restriktiva bestämmelser med avseende på avskeds beviljande. Sålunda bör avsked under de två första tjänsteåren endast beviljas på grund av nedan angivna skäl. Likaså bör genomgående av underofficersskola eller särskild förberedelse för civilanställning (se sid. 63) förbinda till kvarstående i tjänst under ytterligare minst ett år. Vidare bör avsked i regel endast beviljas vid utbildningsårets slut. 1 varje fall må dock truppförbnndschef, oberoende av dessa ovan angivna bestämmelser, efter eget beprövande bevilja avsked för »framtida väl» eller på grund av s. k. familjeskäl.
Musiken.
Förslag.
Betydelsen av förbätt
rade för
måner m. m.
Nuvarande bestämmel
ser.
Beträffande det formella tillvägagångssättet för anställningen före
slås, att den, som önskar dylik anställning, därom gör skriftlig ansökan hos truppförbandschefen, vilken utfärdar förordnande å furirsbeställ- ningen.
Den, som genomgått furirsutbildning, må även söka furirsanställ- ning vid annat truppförband av samma truppslag.
Av förut anförda skäl hava de sakkunniga icke föreslagit någon förändring uti rekryteringssättet av den till musiken hörande manskaps- personalen och anse icke heller några organisatoriska förändringar, samman
hängande med manskapsrekryteringen, i övrigt nödvändiga med undantag av de förändrade benämningar, som föreslagits (sid. 22). Anställningen bör sålunda fortfarande ske medels kontrakt på viss tid enligt de bestäm
melser härför, som nu gälla.
De sakkunniga föreslå sålunda,
att anställning av furirer sker genom förordnande på obestämd tid;
att vissa ovan närmare angivna restriktiva bestämmelser införas be
träffande avskeds beviljande till furir; samt
att anställning av musikpersonal utav manskaps grad sker medels kontrakt på viss tid i enlighet med nu gällande bestämmelser.
F. Förmåner.
1. Allmänna synpunkter.
Enligt vad i det föregående uttryckligen betonats, är grundprincipen uti de sakkunnigas förslag den, att frivilligt åtagande skall utgöra det egentliga rekryteringssättet, och uttagning endast ifrågakomma såsom en nödfallsutväg. Det har även påvisats, att uttagningens storlek bliver direkt beroende av den frivilliga rekrjderingens omfattning. För att denna ovan angivna princip skall kunna vinna avsedd tillämpning måste man därför söka åstadkomma benägenhet för frivilligt åtagande.
De förnämsta orsakerna till, att den nuvarande frivilliga rekryteringen givit så dåligt resultat, hava i det föregående angivits vara dels den försvars- lientliga agitationen, dels den omständigheten, att volontäranställningen icke medför sådana förmåner, att konkurrens med de civila arbetsmöjlig
heterna kan med framgång upptagas. Vad agitationen angår, hysa de
derna vinna tillämpning, bör avtaga eller kanske fullständigt försvinna.
Härmed är tvivelsutan en mycket betydelsefull, frivilligheten motverkande faktor undam-öjd. Det torde emellertid även vara synnerligen viktigt, att jämväl den andra ovan angivna huvudorsaken till rekryteringssvårigheterna i möjligaste grad bortelimineras, och villkoret härför utgör förbättrade förmåner.
Att söka åstadkomma någon avsevärdarc höjning av de nuvarande löneförmånerna i ändamål att överbjuda de civila arbetsförtjänsterna är knappast att räkna med, enär en dylik åtgärd skulle under nuvarande, sannolikt länge rådande förhållanden, åsamka statsverket högst betydande kostnader. Och löneförmånerna kunna, såsom förut framhållits, icke an
passas efter konjunkturernas växlingar. Vad man däremot torde kunna göra, är dels att åstadkomma en reglering av avlöningssättet i särskilt syfte att mera, än nu är fallet, stimulera lusten till frivilligt åtagande samt verka för längre kvarstående i tjänst, dels att för samma ändamål åstad
komma förbättrade framtidsutsikter för underbefälet.
En översikt av de löneförmåner, som enligt nuvarande bestämmelser utså till volontärer av olika grader lämnas i bil. 5.O o
Vid den reform av de nuvarande bestämmelserna rörande löne- och andra förmåner, som enligt de sakkunnigas uppfattning är önskvärd, bör, i överensstämmelse med ovan framhållna synpunkter, särskilt beaktas:
att fri villig heten, så långt det på denna väg är möjligt, uppmuntras genom med själva åtagandet eller anställningen förenade särskilda för
måner;
att löneförmånerna under utbildningstiden bringas i överensstäm
melse med det förändrade förhållande, som inträtt genom att underbefäls
eleverna bliva värnpliktiga;
att löneförmånerna ökas i de fall, då detta för därmed avsett ända
mål är önskvärt och utan alltför stora kostnader kan genomföras;
att de, som uttagas, beredas all den ersättning, som är möjlig, för sin ökade värnpliktstjänstgöring;
att förmånerna äro så avvägda, att de föranleda kvarstående i tjänst så länge, som av militära hänsyn är önskvärt; samt
att åtgärderna böra särskilt inriktas på att skapa en fulltalig och dugande furirkår, vilket vinnes dels genom att göra furirsanställning efter
strävansvärd, dels genom att förmå de dugligaste bland furirerna att jäm
förelsevis länge kvarstå i tjänst.
Riktlinjer
Förmåner
För att uppmuntra frivilligheten föreslå de sakkunniga särskild er
sättning i form av anställning spremier. Dylika utgå även nu dels i form av den s. k. legan (se sid. 4 och 50), som numera huvudsakligen har karaktä
ren av en anställningspremie, dels även för viss personal enligt bestämmel
serna i nådiga breven den 22. januari 1915 och den 20. januari 1917 (se sid. 10). Vad legan beträffar, så har beloppets storlek rönt en väsentlig inverkan av det rådande anskaffningssystemet och rekryteringssvårigheterna samt på grund härav blivit mycket växlande (se sid. 51). I allmänhet har densamma icke kunnat göras så stor, att den utövat någon mera betydande dragningskraft. Vad åter anställningspremierna enligt ovanberörda nådiga brev beträffar, så är orsaken till, att desamma medfört så obetydligt resultat, huvudsakligast att tillskriva den försvarsfientliga agitationen.
Det synes emellertid mycket sannolikt, att jämförelsevis höga anställnings- premier äro ägnade att verka i med desamma avsett syfte, ty en större kontant summa på en gång innebär onekligen en viss lockelse för en yngling i den ålder, varom här är fråga.
Vid bestämmandet av anställningspremiernas storlek torde hänsyn böra tagas till rekryteringssvårigheterna vid olika truppförband, och dessa kunna växla under olika år. På den grund böra endast minimibeloppen en gång för alla fastställas, och därutöver, i den mån rekryteringsstatistiken visar detta nödvändigt, särskilda bestämmelser gällande för visst eller vissa år utfärdas. Som minimibelopp föreslå de sakkunniga 200 kr. Denna premie kan synas hög, men den är dock relativt lägre än anställnings
premierna enligt nådiga brevet den 22. januari 1915, ty det är att märka, att densamma skulle avse en tjänst av sammanlagt 3 år.
Då anställningspremiernas huvudsakliga ändamål är att uppmuntra den frivilliga rekryteringen, skulle det vara inkonsekvent och dessutom för saken olämpligt, öm jämväl de uttagna i samband med uttagningen tilldelades en motsvarande anställningspremie. Det synes också sannolikt, att den frivilliga rekryteringen bland de i tjänstgöring varande värnplik
tiga härigenom skulle motverkas. I stället föreslås, att dessa erhålla en tjänstepremie om 50 kr. vid början av vardera andra och tredje utbildningsåren. I
I anledning av det förhållandet, att underbefälseleverna enligt de sakkunnigas förslag skola vara värnpliktiga, bör avlöningssättet bringas i överensstämmelse härmed. På den grund bör den nuvarande dagavlönin- gen ersättas med penningbidrag och penningtillskott till samma belopp, som
gälla för övriga värnpliktiga. Den per (lag utgående avlöningen skulle sålunda bliva för menig underbefälselev 50 öre samt för vicekorpral och korpral 75 öre (penningbidrag 50 öre och penningtillskott 25 öre) samt under den 3. repctitionsövningen 1 kr. (penningbidrag 50 öre och penning
tillskott 50 öre). Detta innebär eu höjning, ty enligt nuvarande stater har en menig volontär 20 öre, en vicekorpral 30 öre och en korpral 40 öre. En dylik förhöjning är emellertid även av andra skäl motiverad.
Det måste anses innebära någonting oegentligt, att volontärerna, särskilt underbefälet, i detta hänseende äro sämre ställda än de värnpliktiga, ett förhållande som nog särskilt kommer till synes, då de samtidigt med dessa utkvittera ifrågavarande lönemedel. Saken i fråga torde icke hava varit ägnat att höja lusten till volontäranställning hos de värnpliktiga.
Under det första tjänstgöringsåret fullgöra underbefälseleverna fak
tiskt endast sin ordinarie värnpliktstjänstgöring, som i intet fall bliver av längre varaktighet än vissa kategorier värnpliktiga (studenter och lik
ställda) nu äro underkastade. Någon extra ersättning utöver penning
bidraget, motsvarande den nuvarande volontärlönen, synes därför under denna tjänstgöring icke behövlig. De frivilliga hava dessutom redan till- godosetts genom anställningspremierna. Däremot böra under andra och tredje utbildningsåren såväl till frivilliga som uttagna utgå särskilda arvoden.
T betraktande av den väsentliga höjning av dagavlöningen, som enligt ovan föreslagits, synas dessa arvoden höra göras något mindre än de nuvarande volontär-, vicekorprals- och korpralslönerna och föreslås på den grund föl
jande belopp:
för obefordrad underbefälselev under andra och tredje utbildnings
åren — 100 kr.;
för till vicekorpral befordrad underbefälselev —150 kr.; samt för till korpral befordrad underbefälselev — 250 kr.
Det framgår av bil. 7, att detta förslag i alla fall innebär en icke oväsentlig höjning av löneförmånerna vid jämförelse med de nuvarande. I
I ändamål att påverka resultatet av underbefälsutbildningen uti en
I ändamål att påverka resultatet av underbefälsutbildningen uti en