Fusion mellan bankaktiebolag eller sparbank och helägt dotterbolag

Svenska bankföreningen motsätter sig att fusionsreglerna i 2 § 4 mom.

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt inte avses omfatta fusion mellan ett bankaktiebolag och ett helägt dotterbolag.

Svenska bankföreningen anför:

När fusionen gäller en sparbank eller föreningsbank, förs tillgångar från ett dubbelbeskattat subjekt till ett subjekt, vilket beskattas enligt andra prin-ciper. Enligt promemorian bör i d1~tta fall av systematiska skäl motsvaran-de regler gälla när momotsvaran-derföretaget är ett bankaktiebolag. Ett sådant skäl kan enligt bankföreningens uppfattning inte godtas. Enhetliga regler är visserligen i och för sig eftersträvansvärda; regelsystemet blir enkelt och lättillämpat. Men konsekvensen ffr inte bli att samma regler skall tillämpas på områden, där verkligheten är olikartad. I detta fall finns inga sakliga motiv att införa den föreslagna ordningen för fall där bankaktiebolag är moderbolag. Om den skattemässiga karaktären på tillgångarna i resp

rörel-se inte förändras till följd av fusionen bör, liksom i fråga om fusion av 54

bankaktiebolag, inga skattekonsekvenser uppstå. Endast de systematiska Prop.1986/87:42 skäl som anförts kan enligt bankföreningen inte motivera den

skattemäs-siga försämring för berörda banker som förslaget skulle innebära. Bank-föreningen motsätter sig alltså detta förslag.

Svenska sparbanksföreninf?en anför:

I förslaget till ny sparbankslag upptas regler som möjliggör fusion mellan sparbank och helägt dotteraktiebolag. Enligt stencilen skall 2 § 4 mom SIL inte gälla fusion mellan sparbank och dess helägda dotteraktiebolag. Den motivering härför som anförs på sid 64 i stencilen är inte övertygande.

Däremot kan starka skäl anföras för att 2 § 4 mom SIL skall gälla fusion mellan sparbank och helägt dotteraktiebolag. Ett skäl är naturligtvis att en sparbank, som enligt sina överväganden funnit det vettigt att driva verk-samhet i dotterbolag, inte skall komma i sämre läge om det vill fusionera verksamheten än en sparbank som från början behållit verksamheten inom sig. Häri ligger också att fusionsskattereglerna inte bör på ett så avgörande sätt få styra sparbankens val av organisationsform för sin verksamhet.

Föreningen anser således inte att det föreligger några principiella skäl mot att 2 § 4 mom skall omfatta fusion mellan sparbank och helägt dotteraktie-bolag. Följaktligen skall enligt föreningens uppfattning 2 § 4 mom SIL gälla även fusion mellan sparbank och dess dotterbolag.

4 1971 års riksdagsbemyndigande

Enligt ett bemyndigande av riksdagen från år 1971 får regeringen vid samgående mellan bankaktiebolag - utan fusion - befria från eller medge uppskov med betalning av utskiftningsskatt. I promemorian sägs att det ligger närmast till hands att bemyndigandet upphävs.

Kammarrätten i Stockholm anför:

I promemorian erinras (s 59) om att enligt banklagsutredningens förslag en bankrörelse även i fortsättningen skall kunna övertas utan fusion. Domsto-len anser att i så fall 1971 års riksdagsbemyndigande för regeringen - att befria från eller medge uppskov med betalning av utskiftningsskatt - bör behållas för sådana fall Ufr s 64 f).

5 Övrigt

Kammarrätten i Stockholm anför i fråga om förslaget till ändring i lagen (1967: 752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet:

Tredje stycket i 8 § i förslaget bör omformuleras enligt följande: Vid sådan - - - avsatts hos det övertagande företaget under det år då det överlå-tande företaget avsatte medlen ..

55

FINANS-DEPARTEMENTET

OVERSYN .. A'f

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 42

VINSTDELNINGSSKATTEN

Ds Fi 1986: 19

56

Innehåll

2.1 Lagen om vinstdelningsskatt . . . 58 4 Det fasta fribeloppet . . . 59 5 Närstående företag . . . 60 5.1 Inledning . . . 60 5.2 Begreppet intressegemenskap . . . 62 5.2.1 Nuvarande regler .. .. .. .. .. .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. .. . 62 5.2.2 Behovet av översyn . . . 64 5.2.3 Överväganden och förslag . . . 64 5.3 Resultatutjämning inom koncerner .... :. . . 70 5.3.1 Nuvarande regler . . . 70 5.3.2 Behovet av översyn . . . 72 5.3.3 Överväganden och förslag . . . 73 5.4 Kommissionärsföretag . . . 76 5.4.l Nuvarande regler .. .. .. .. .. . .. .. .. .. . .. .. .. .. .. . .. 76 5.4.2 Behovet av översyn . . . 78 5.4.3 Överväganden och förslag . . . 79 6 Omstruktureringar . . . 80 6.1 Inledning . . . 80 6.2 Behandlingen av lagerreserver m. m. . . . 82 6.2. l Nuvarande regler . . . 82 6.2.2 Behovet av översyn . . . 85 6.2.3 Överväganden och förslag . . . 93 6.3 Fusion . . . 100 6.3.l Nuvarande regler ... 100 6.3.2 Behovet av översyn . . . 103 6.3.3 Överväganden och förslag . . . 105 7 Värdering av anläggningstillgångar . . . 107

Prop.1986/87:42

57

2.1 Lagen om vinstdelningsskatt

Lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt, VDL. omfattar aktiebolag, eko-nomiska föreningar, sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsan-stalter. Undantag har gjorts för livförsäkringsföretag, schablonbeskattade bostadsförctag och vissa aktiebolag som är skattskyldiga bara för fastig-hetsinkomster.

Vinstdelningsskatten tillfaller staten och förs till allmänna pensionsfon-den. Vad gäller taxerings- och uppbördsförfarandet behandlas vinstdel-ningsskatten i princip på samma sätt som den vanliga inkomstskatten för juridiska personer (bolagsskatten:1. Reglerna om skattetillägg och förse-ningsavgift gäller dock inte.

Underlaget för vinstdelningsskatt bestäms av taxeringsnämnden. De vanliga besvärsreglerna tillämpas. Sedan år 1985 är det vidare möjligt att få förhandsbesked från riksskattev~:rkets rättsnämnd i frågor som gäller vinstdelningsskatten.

VDL omfattar bara tio paragrafer. Att VDL inte är mer omfattande än så hänger bl. a. samman med att den statligt beskattningsbara inkomsten bildar utgångspunkt för beräkning av underlaget för vinstdelningsskatten.

Vid utformningen av vinstdelningsskatten har man lagt vikt vid att skatten - i högre grad än som är fallet med bolagsskatten - skall träffa företagets "verkliga" vinst. Meda 11 underlaget för bolagsskatten beräknas helt nominellt ligger en real vinstberäkning till grund för vinstdelningsskat-ten. Vidare godtas inte bokslutsdispositioner i samma utsträckning som i bolagsskatten. En annan skillnad är att bolagsskatten är helt proportionell medan vinster upp till ett visst belopp (fribeloppet) undantas från vinstdel-ningsskatt.

Utgångspunkten vid beräkning av underlaget för vinstdelningsskatt är alltså den statligt beskattningsbara inkomsten. Efter justeringar i tre steg får man fram ett underlag för vinstdelningsskatt. Skatten är 20 % av detta underlag.

Vinstdelningsskatten är med ett års förskjutning avdragsgill vid beräk-ning av den statligt beskattberäk-ningsbara inkomsten. Samtidigt är årets in-komstskatt - utan förskjutning - avdragsgill vid beräkning av vinstdel-ningsunderlag. Inkomstskatten beräknas schablonmässigt till 52 % av den beskattningsbara inkomsten. I det första steget görs också andra justering-ar. Förlustavdrag liksom Annell-avdrag, investeringsavdrag och andra s. k. stimulansavdrag återläggs. \'idare görs ett tillägg om lagerreserv, resultatutjämningsfond och annan liknande reserv har ökat och ett avdrag om en reserv av detta slag har minskat. Vad som återstår efter dessa justeringar utgör det nominella resultatet.

Vid beräkningen av det nominella resultatet görs alltså en justering för vissa typer av bokslutsdispositioner. Någon justering görs däremot inte för s. k. överavskrivningar på inventaier och avsättningar till investerings-fonder. Koncernbidrag godtas också enligt samma regler som vid inkomst-taxeringen. Att inte alla bokslutsdispositioner återläggs vid vinstdelnings-beskattningen skall ses bl. a. mot bakgrund av att VDL inte innehåller

Prop.1986/87:42

58

några särskilda regler om utjämning av vinstdelningsunderlag mellan olika Prop.1986/87:42 beskattningsår eller mellan olika koncernföretag.

I det andra steget beräknas den reala vinsten. För byggnader och mark-anläggningar beräknas reala värdeminskningsavdrag med hjälp av omräk-ningstal som visar utvecklingen av konsumentpriserna från anskaffnings-året (som anskaffningsår räknas år 1973 om egendomen anskaffats detta år eller tidigare). Skillnaden mellan de reala och de nominella värdeminsk-ningsavdragen tillgodoförs företaget som ett inflationsavdrag. Av prak-tiska skäl beräknas inflationsavdraget för inventarier på ett annat sätt. Det för året fastställda inflationstalet multipliceras med inventariernas skatte-mässiga restvärde vid beskattningsårets början.

Även för lager är det ingående värdet avgörande (före avsättning till lagerreserv). Motsvarande gäller för monetära tillgångar och skulder. De ingående värdena multipliceras med årets inflationstal. För lager och mo-netära tillgångar blir det fråga om ett inflationsavdrag och för momo-netära skulder ett inflationstillägg. Årets nominella resultat räknas som en mone-tär tillgång (om det är positivt) liksom belopp som uppburits i samband med ökning av aktie- eller andelskapital.

Från den reala vinsten skall slutligen dras fribeloppet. Fribeloppet är antingen fast eller lönebaserat. Det fasta fribeloppet är 500000 kr. (om beskattningsåret är tolv månader). Ingår företaget i en grupp av företag mellan vilka intressegemenskap föreligger får företagen i gruppen inte tillgodoräknas mer än ett fast fribelopp. Har något av företagen utnyttjat det lönebaserade fribeloppet - 6 % av lönesumman - får de andra företa-gen i gruppen inte utnyttja det fasta fribeloppet.

Vad som återstår av den reala vinsten sedan fribeloppet dragits av utgör underlag för vinstdelningsskatt.

4 Det fasta fribeloppet

Reala vinster upp till en viss nivå (fribeloppet) är undantagna från vinstdel-ningsskatt. Fribeloppet är antingen lönebascrat eller fast. Det lönebasera-de fribeloppet är 6 % av lönesumman och det fasta fribeloppet 500000 kr (2 §andra stycket VDL).

Företag med ett stort antal anställda utnyttjar det lönebaserade fribelop-pet medan de mindre företagen utnyttjar det fasta fribelopfribelop-pet. Med en genomsnittlig lönesumma per anställd om 110000 kr. går gränsen vid 75 anställda.

För ett företag som tillhör en företagsgrupp (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning) gäller vissa begränsning-ar i fråga om möjligheten att utnyttja det fasta fribeloppet. I dessa fall av intressegemenskap får det fasta fribeloppet inte utnyttjas så snart något företag inom gruppen utnyttjar det lönebaserade fribeloppet. Vidare gäller att de företag som tillhör gruppen får tillgodoräkna sig sammanlagt högst

ett fast fribelopp. Dessa regler avser att hindra att en uppdelning av 59

verksamheten på flera formellt fristående företag skall medföra inte av- Prop. 1986/87:42 sedda skattelättnader.

Om företagen inom en koncern e.d. utnyttjar det fasta fribeloppet får de själva bestämma hur det skall fördelas. Om inget annat yrkas skall fribe-loppet i första hand tillgodoräknas det företag som har den största reala vinsten. Kan detta företag inte utnyttja hela beloppet får återstoden tillgo-doräknas det företag som har näst störst vinst osv ..

Omfattar räkenskapsåret längre period än tolv månader skall det fasta fribeloppet justeras. Är räkenskapsåret t. ex. arton månader blir det fasta fribeloppet (18/12 x 500000 =) 750000 kr. Motsvarande justering görs om räkenskapsåret är kortare än tolv månader (7 § tredje stycket VDL).

Reglerna om fribelopp syftar ti!l att definiera den del av vinsten ("nor-malvinsten") som inte skall bli föremål för vinstdelning. I förarbetena till VDL framhölls att ett fribelopp om 6 % av lönesumman normalt var tillräckligt för att ett större industriföretag skulle kunna behålla sin reala kapacitet och tillgodose aktiemarknadens avkastningskrav utan att träffas av vinstdelningen.

Från principiell synpunkt har det lönebaserade fribeloppet störst bety-delse. Från andra synpunkter är emellertid det fasta fribeloppet viktigare.

Ett stort antal företag undantas g1!nom det fasta fribeloppet från vinstdel-ningsskatt. De företag som undantas måste i och för sig lämna uppgifter i sin deklaration om vinstdelningsskatten men uppgiftslämnandet kan i all-mänhet begränsas. Deklarationsblankctten är nämligen utformad så att avdragsposterna (inflationsavdrag för byggnader m. m.) inte behöver fyllas i om summan av det nominella resultatet och inflationstillägget för mone-tära skulder inte överstiger fribeloppet.

En höjning av det fasta fribeloppet skulle således förenkla deklarations-och taxeringsförfarandet. Samtidigt skulle villkoren förbättras för mindre företag som befinner sig i ett expansionsskede. Beloppet bör därför höjas och höjningen bör inte begränsas till en ren inflationsuppräkning av det n}Jvarande beloppet. Lämpligen bör beloppet bestämmas till I milj. kr.

Antalet företag som betalar vinstdelningsskatt kan därmed antas minska med närmare en tredjedel men d'~n totala vinstdelningsskatten inte med mer än ca 5 % (dvs. med 75 milj. kr. om skatten ger 1500 milj. kr.).

En höjning av det fasta fribeloppet från 500000 kr. till 1 milj. kr. ställer större krav på en enhetlig tolkning av begreppet intressegemenskap i 2 § VDL. I ett följande avsnitt (avsnitt 5.2) diskuteras vilka möjligheter det finns att precisera begreppet.