Enligt BFL får en anläggningstillgång normalt tas upp till högst anskaff-ningsvärdet. Högre värde än värdet i närmast föregående fastställda ba-lansräkning godtas i princip inte. Motivet för dessa regler är att ett företag inte skall kunna skapa utdelningsbar vinst genom att skriva upp värdet på anläggningstillgångar. Om en anläggningstillgång kan anses ha ett beståen-de väsentligt övervärbeståen-de, får emellertid uppskrivning av tillgången ske under förutsättning att uppskrivningsbeloppet används till erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningstillgångar och särskilda skäl föreligger för sådan utjämning. Fast egendom, som åsätts taxeringsvärde, får dock inte skrivas upp över taxeringsvärdet (15 § BFL).
I ABL finns särskilda regler som tar över regleringen i BFL. Utan hinder av BFL:s bestämmelser får uppskrivningsbeloppet användas också till ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission eller till avsättning till uppskrivningsfond (11 kap. 4
*
ABL). Medel som avsätts till en uppskrivningsfond får senare tas i anspråk till erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningstillgångar om det finns särskilda skäl för ensådan utjämning. Medlen får också nyttjas för ökning av aktiekapitalet 107
genom nyemission eller fondemission. Uppskrivningsfonden tillhör bola- Prop.1986/87:42 gets bundna egna kapital ( 11 kap. 7 § ABL).
En fondemission kan ske genom övert'öring till aktiekapitalet av bl. a.
medel i uppskrivningsfond eller genom uppskrivning av anläggningstill-gångs värde (4 kap. 16 § ABL). Beslut om fondemission, som skall fattas av ordinarie bolagsstämma då balansräkningen fastställs, får ej verkställas förrän det registrerats.
Nedsättning av aktiekapitalet för enligt 6 kap. I § ABL ske för avsätt-ning till reservfond eller för omed~lbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning under förutsättning att förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital. Beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen skall fattas av ordinarie bolags-stämma (9 kap. 5 §). Av 6 kap. 5 ~·framgår att aktiekapitalet är nedsatt när beslutet om nedsättning registrerats. Innan tre år förflutit från registrering-en får vinstutdelning beslutas registrering-endast om rättregistrering-en ger tillstånd därtill eller om aktiekapitalet ökats med minst nedsättningsbeloppet.
l ABL finns vidare bestämmelser om tvångslikvidation (13 kap.). Så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet skall en särskild balansräkning (kontrollba-lansräkning) upprättas. Vid upprättandet av kontrollbalansräkningen skall inom linjen anmärkas den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa om de redovisades till försäijningsvärdet med avdrag för för-säljningskostnaderna. Efter en sådan marknadsvärdering av tillgångarna står det ofta klart att någon likvidationsskyldighet inte föreligger och förfarandet kan då avbrytas.
Ett aktiebolag som redovisar förluster men som har en i realiteten god ekonomisk ställning kan undvika att hamna i en situation där bolaget blir skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning. Detta förutsätter emellertid att bolaget skriver upp tillgångarna och avsätter beloppet till en uppskriv-ningsfond som därefter används för en höjning av aktiekapitalet genom fond- eller nyemission (alternativ:: kan uppskrivna medel användas ome-delbart till fond- eller nyemission). Eventuella balanserade förluster kan sedan täckas genom att aktiekapitalet sätts ned. Från flera håll har fram-hållits att ett sådant förfaringssätt är krångligt, byråkratiskt och onödigt kostsamt. Man har i stället föresl2.git att ABL skall ändras så att täckning av förluster kan ske genom uppskrivning eller via en uppskrivningsfond.
Det finns alltså skäl att pröva vilka möjligheter det finns att förenkla reglerna på detta område. Behovet av en förenkling har ökat med införan-det av vinstdelningsskatten och dess reala vinstbegrepp. Vid beräkning av vinstdelningsunderlaget beaktar man att skulder som uttrycks i ett nomi-nellt belopp blir allt mindre betungande vid inflation. Detta sker genom att ett inflationstillägg beräknas på skuldsumman. Om skulderna hänför sig till t. ex. uthyrda fastigheter balanseras tillägget inte av något inflationsavdrag (bortsett från den bcloppsmässigt betydligt mindre uppräkningen av värde-minskningsavdragen). Ger verksamheten i övrigt ett nollresultat (hyresin-täkterna motsvarar summan av räntor och andra driftkostnader) kan infla-tionstillägget leda till vinstdelning<"skatt och til1 att bolaget måste redovisa
en förlust. Om detta upprepas kan det egna kapitalet enligt balansräkning- 108
en urholkas så att bolaget blir skyldigt att upprätta en kontrollbalansräk- Prop. 1986/87: 42 ning. Samtidigt kan de bokförda värdena på fastigheterna ligga långt under
marknadsvärdenivån. Någon kontrollbalansräkning skulle inte behöva upprättas om bolaget fick möjlighet att kvitta bort de balanserade förlus-terna mot en försiktig uppskrivning av fastigheförlus-terna.
Övervägande skäl talar för att ABL förenklas så att uppskrivna medel -antingen omedelbart eller via en uppskrivningsfond - kan användas direkt till täckning av förluster. En förutsättning för att ett sådant förfarande skall kunna godtas är emellertid att det kan kringgärdas med regler som motsva-rar dem som nu gäller vid nedsättning av aktiekapital. Stränga restriktioner måste alltså gälla i fråga om dispositionen av uppskrivningsbeloppet. Riks-dagen har också nyligen understrukit vikten av att inte ändra den nuvaran-de regleringen så att man därmed öppnar vägar för att föra menuvaran-del ut ur företagen till nackdel för borgenärer, aktieägare och andra (LU 1985/86:6 s. 13).
Tillräckliga garantier mot missbruk torde skapas, om föijande villkor ställs upp för att ett aktiebolag skall få använda uppskrivna medel till täckning av förluster.
- Uppskrivning av en anläggningstillgång får användas för kvittning av en förlust om företaget saknar fritt eget kapital att täcka förlusten med.
- Förutsättning för en sådan uppskrivning är vidare att företagets revi-sor/revisorer i en särskild handling har uttalat att uppskrivningen ligger inom tillgångens bestående värde.
- Uppskrivningen för att kvitta förlusten skall särskilt anmärkas i årsre-dovisningen.
- Vinstutdelning får inte ske inom viss tid efter det att uppskrivning har skett.
Om uppskrivning av en anläggningstillgång skall få användas för kvitt-ning av en förlust är det särskilt viktigt att vinstutdelkvitt-ning inte får ske inom viss tid efter det att uppskrivningen har skett. Uppskrivningen skulle i annat fall indirekt - om uppskrivningen följs av vinster - kunna skapa en utdelningsbar vinst. Det belopp som uppskrivningen avser bör inte heller i någon annan form än vinstutdelning få föras ut ur företaget. Den nya uppskrivningsmöjligheten bör därför komma i fråga endast för företags-former med bundet kapital. Till dessa företagsföretags-former hör aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Ekonomiska föreningar kan liksom andra företagsformer utnyttja regler-na i 15 § BFL om uppskrivning av anläggningstillgång och samtidig ned-skrivning av andra anläggningstillgångar. Dessutom kan ekonomiska för-eningar - liksom aktiebolag - sätta av uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond. Denna hänförs till föreningens bundna kapital (se 39 och 41 §§ FL) och får bara användas för de ändamål som anges i 15 § BFL.
En ekonomisk förening kan alltså inte utnyttja ett uppskrivningsbelopp till "fondemission" av medlemsinsatser. Denna skillnad i förhållande till aktiebolagsrätten beror på att medlemsinsatskapitalet i en ekonomisk före-ning inte är bundet på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag.
Insatskapitalet är i viss mån rörligt. Vidare kan överskottet av
verksamhe-ten komma medlemmarna till godo även i annan form än traditionell 109
vinstutdelning och ett eventuellt utdelningsförbud blir därför i praktiken Prop. 1986/87:42 svårt att upprätthålla. Den nya uppskrivningsmöjligheten bör mot denna
bakgrund begränsas till att gälla enbart aktiebolag.
110
Bilaga 3 Prop.1986/87:42