I tre tidigare studier (HenningssonYousif & Viggósson, 2006, HenningssonYousif, 2006, HenningssonYousif, 2010) har jag på olika sätt diskuterat relationen mellan partnerskolor och campus när det gäller utbildning av lärare. I studien Lärarstudenters bidrag i skolutvecklingen: Förutsättningar och reaktioner, kunde jag tillsammans med Haukur Viggósson i en avslutande diskussion formulera följande frågor:
- Hur definierar lärarstudenten, lärarutbildaren på campus
respektive partnerskolläraren sina positioner och uppdrag i förhållande till skolutvecklingen och till lärarutbildningen?
- Vilken betydelse kan denna definition ha för hur man agerar i
förhållande till varandra (som blivande kollega eller lärjunge, som lärarutbildare eller servicefunktion, som ämneslärare eller handledare eller medlem av ett arbetslag osv). Det handlar om olika uppfattningar av roller och av mandat. Det rör också ansvars- och arbetsfördelning.
- Vem tar initiativet till vad man ska utveckla och lära sig på
partnerskolan (partnerskolan, lärarstudenten, campus)?
I tre påföljande studier har jag gjort några punktnedslag kring dessa frågor.
I studien med partnerskolerektorer (2006) fördes ett resone mang kring relationen mellan den egna skolan och lärarutbildningen (campus) utifrån skisser. Det var framförallt initiativ och kompe tens att bidra till utvecklingen av skolan som vi diskuterade. Några
ningens uppgift att vara i framkanten. Rektorerna tog upp mycket konkret hur de arrangerar för studenterna. De uttryckte också en förhoppning att lärarutbildningen ger studenterna det de behöver. Skolorna tillhandahåller ”verkligheten” för studenterna att vistas i och handskas med. Här varierade det personliga engagemanget hos rektorerna. De förlitade sig i stort på de egna lärarnas förmåga att ta emot studenterna på bästa sätt.
Frågan om arbetsfördelning mellan skolor och campus inom lärar utbildningen belystes inom studien med ett arbetslag med tre förskol lärare (2010). Arbetslaget talade om att det finns olika förutsättningar att arbeta med olika inslag i utbildningen på de olika ställena (campus och förskolan). Det finns mer utrymme att lägga grunden för yrket på campus, menar en av lärarna. Förskollärarna arbetade med att vara förebilder i sin yrkesutövning; i hur de arbetar med barnen, förhåller sig till föräldrar och använder sig av teori. De gick in för att verbalisera vad de gör och att markera att de kan göra misstag. De gav intrycket av att vara och uppleva sig som lärarutbildare, utifrån den egna yrkes kunskapen.
Detta gäller också den grundskollärargrupp som medverkat i denna studie. Den osäkerhet kring det egna mandatet som både lärarutbildare och skolutvecklare i studien Lärarstudenters bidrag i skolutvecklingen (2006) visade finner jag inte. Detta kan möjligen bero på att förskol lärararbetslaget, liksom grundskollärargruppen självmant anmält sitt intresse att delta i forskningen. De kan därför antas vara extra intres serade av sin lärarutbildarfunktion.
Alla människor har individanknutna tillgångar och alla har både indi viduella och delade pedagogiska kapital att uttrycka och bidra med. I utbildning av lärare och olika fristående kurser har vi förmånen att få
Referenser
Birgerstam, Pirjo (2005). Skapande handling. Om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur.
Carle, Jan. (2007). Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion. I
Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker.
Månsson, Per (Red), Norstedts Akademiska Förlag.
HenningssonYousif, Anna (2003): Skolperspektiv – utveckling av
redskap för analys av politikers, lärares och elevers resonemang om skolan. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala
Studies in Education 100.
HenningssonYousif, Anna (2006). Skissbok för utvecklingsbenägna.
Rapport från projektet Skolledaren, skolutvecklingen och de blivande lärarna. Malmö högskola, Rapporter om utbildning, 5.
HenningssonYousif, Anna & Viggósson, Haukur. (2006). Lärar-
studenters bidrag i skolutvecklingen. Förutsättningar och reak- tioner. Malmö högskola, Educare Vetenskapliga skrifter, 3.
HenningssonYousif, Anna & Viggósson, Haukur. (2009).
Tillgodo görandet av pedagogiska kapital i skolutveckling och lärarutbildning. Konferensbidrag, den 10:e nordiska lärarutbild
ningskongressen, 2008.
HenningssonYousif, Anna. (2010). Blåkulla tur och retur. Ett lärar-
Holmstrand, Lars (2006) Deltagarorienterad aktionsforskning ett nytt paradigm? I Livslång nyfikenhet. En vänbok till Gunilla Härnsten. Wingård, Britta (Red). Stockholm: HLS Förlag.
Hostrup Larsen, Hanne (1987) Tegneterapi. Tegning som terapeutisk
redskab i neurosebehandling. Dansk psykologisk Forlag.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forsk-
nings intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, Bengt & Nordström, Gert Z. (2009). Det kreativa ögat.
Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur.
Viggósson, Haukur. Pedagogiskt kapital. Ett begrepp under utveck-
Bilaga 1
Mail som skickats till lärargruppen enligt överenskommelse.
20101123 Hej!
Skriv ett mail till mig anna.henningssonyousif@mah.se (senast till den 6/12). Fundera kring frågorna:
- Vad behöver en lärarstudent? En ny lärare? En kollega? (Kanske tänker du på en konkret person)
- Vad kan du bidra med som enskild lärare i lärarstudentens utbildning (den nya lärarens introduktion)?
- Vad kan det lärarutbildande arbetslaget bidra med tillsam- mans?
- Vad kan arbetslaget inte bidra med?
- Vad kan campusdelen av lärarutbildningen bidra med?
Ange hur många och när du eventuellt tagit emot lärarstudenter på deras vft.
Jag följer de forskningsetiska reglerna, vilket innebär att jag behandlar mitt forskningsmaterial varsamt och alltid frågar dig om det är något jag vill föra vidare eller skriva som du förmedlat och där man kan genomskåda vem du är.
Det mail du skriver till mig nu läser endast jag. Däremot får hela gruppen tillgång till den sammanställning som jag gör (förhopp
Bilaga 2
Översikt över samtliga skisser
Här har även de skisser som finns i den löpande texten tagit med för att ge läsaren en möjlighet till överblick
Tre skisser över lärarstudentens situation
Fem skisser över den egna praktikerfarenheten
Figur 11. Christians skiss
Figur 13. Pers skiss
Tre skisser över campusutbildningen
Figur 19. Cecilias skiss
rapporter om utbildning
Lärares bidrag
i lärarutbildning
Anna Henningsson-YousifV
ad behöver en nyutexaminerad lärare för att bli riktigt kompetent? I denna rapport kan du läsa om en lärargrupps erfarenheter och analyser kring kompetens. I olika skisser reflekterar lärargruppen kring vad en ny lärare bör vara rustad med, förhållandet mellan vad lärar- studenten lär sig på högskolan och på praktiken. Vad behövs, saknas och behöver bli mer framträdande?Rapporten riktar sig till dig som utbildar dig till lärare, lärarutbildare på praktikskolor, på campus och alla som intresserar sig för skolans utveckling.