Fysisk miljö

Kategorin består av hur elever och lärare ser på den fysiska miljön utanför klassrummet, vilket i detta fall innebär korridorsmiljö. Subkategorierna har delats in för att få fram vilka delar som beskriver hur kulturen är i korridoren, korridorsklimatet och hur viktig vuxnas närvaron är.

7.2.1 Kultur

Denna subkategori handlar om hur stämningen är i korridoren och hur trivseln är i korridoren.

Hur individen beter sig i korridorerna spelar en stor roll, vilka som är där och hur det påverkar stämningen i korridoren. Det finns önskemål om en mer harmonisk miljö där det finns tid för konversationer och återhämtning mellan lektionerna. Något som framkom i intervjuerna var hur lärare och elever beter sig mot varandra och det visades att i vissa fall är det inte alltid det bästa. Detta beteende var märkbart både mellan elever men även mellan lärare och elev. I vissa situationer framkom både elever emellan och mellan lärare och elev. I vissa situationer kan unga känna sig förminskade och elever blir behandlad ut efter det.

”Sen tycker jag att man alltid ska ha ett bra bemötande i korridorerna att man hälsar och man är trevlig. Det är klart att man ska säga till varandra. Vi är ju ganska gamla nu, vi är ju inte barn längre så det finns ett (med ”ett” menas samspel, förståelse.) och man ser att vi är mognare och att vi blir det med åren.” (Intervju 3, elev).

7.2.2 Korridorsklimat

Subkategorin handlar om hur upplevelsen av klimatet i korridoren kan bli bättre. Det är fortsatt upplevda höga ljudnivåer på rasterna även om skolan fått mer klädda möbler. På senare tid har det infunnit sig en oro och konflikter i korridorerna vilket har lett till att skolan har fått använda sig av konflikthantering. Uppfattningen skiljer sig lite, allt från att det uppfattas som ett hårt klimat med hårda ordval och en viss jargong till att man trivs och tycker att det är en bra miljö man vill vara i.

”Jag tycker ju att ordvalet inte är det bästa… Det är mer manér nu än det var förut kan jag tycka, sen har vi ju fler och fler som också mår dåligt, men är trygga i skolan bara de slipper vara på lektionerna.” (Intervju 5, lärare).

Korridorerna på denna skola är en lång catwalk där både lärare och elever kan bli utsatta och utan möjlighet att undvika konflikt eller möte. Detta kan även skapa problem och kan uppfattas som stökigt, såsom höga ljud, många individer på samma plats för både lärare och elever i perioder.

7.2.3 Vuxnas närvaro

Denna subkategori är en av de starkaste och tydligaste som kom fram i intervjuerna. Eleverna uttrycker att dem vill ha fler lärare eller vuxna ute på raster och i korridoren. Lärarna har dock svårt att se vilket syfte det har att vara där. Att det ska finnas vuxna i korridoren är något som alla var överens om, men i vilken form har alla olika idéer om.

”Även om jag vet att läraren har mycket att göra, men en halvtimme här och där är kanske inte så mycket att begära.” (Intervju 2 elev).

Några lärare upplever att det tar energi och ork att vara i korridorerna då det upplevs att det är så mycket som händer och lärare upplever en del som ett hot mot sig själv och skolan.

8 Diskussion

I denna del av studien kommer de centrala resultaten med tidigare forskning, teorier samt relevant litteratur att diskuteras. Vidare kommer metoden och resultatets trovärdighet, styrkor och svagheter med avseende på bland annat överförbarhet, tillförlitlighet, bekräftelsebarhet och giltighet att diskuteras. Medier och samhället i stort har en stor påverkan vilket leder till nästa rubrik.

8.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att klargöra hur lärare och elever ser på betydelsen av deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv. Av resultatet framkom att relationen mellan lärare och elever har en stor betydelse för elevers välmående i skolan, där kommunikationen och det personliga engagemanget samt motivation har en stor betydelse för att de ska trivas både på raster och på lektioner. Något som framkom tydligt i studien var att både lärare och elever vill ha mer tid tillsammans för att lära känna varandra och bygga på relationerna, för att främja välmående hos båda parter. Detta visar att en relation utanför klassrummet har en betydelse ur ett hälsofrämjande perspektiv.

8.1.1 Att gå från teori till praktik

Resultatet i studien resulterade i två kategorier som viktiga; socialt stöd och kommunikation samt den fysiska miljön. Att skapa en bra relation mellan lärare och elever utanför klassrummet ökar ett hälsofrämjande skolklimat. I de Globala målen från Agenda 2030 så beskrivs Mål 4A:

Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer, vilket innebär att skolan ska erbjuda en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla elever (Globalamålen.se 2020). En trygg lärandemiljö möjliggör att tillgodose elevers olikheter och hitta en miljö i skolan där alla syns och kan bygga upp relationer även utanför klassrummet.

Enligt Blair et al. (2010) finns det inget tydligt sätt för hur skolan behöver utvecklas för att öka elevernas prestationer. Elever med psykisk ohälsa har oftast en obalans i sina levnadsvanor, såsom minskad sömn och minskad fysisk aktivitet som kan vara orsaker till att elever inte klarar av skolan. Rostila och Toivanen (2012) beskriver att det finns tydligt samband mellan socioekonomisk position och hälsoutfall. Hög utbildning och ökad kunskap hos individen gör att den lättare kan ta till sig information för hur dennes levnadsvanor kan förbättras.

I resultatet framkommer att om elever har en bra relation med sin lärare så har eleven mer motivation till att vara i skolan och motivationen ökar för ämnet. Valsö, Malmgren (2019) beskriver för att en elev ska öka kunskaps lärandet behöver eleven känna ett välbefinnande.

Warne (2013) styrker resultatet från sin studie att elevernas syn på främjande faktorer relaterade till hälsa och lärande är: lärarnas bemötande, personligt och pedagogiskt stöd samt att man har möjlighet till återhämtning under och efter skoldagen. Därför är en trygg skolmiljö viktigt i en elevs vardag för återhämtning, för att öka elevernas chanser till ett maximalt lärande. Något som framkom i studiens resultat var att bygga relationer är en av lärarnas viktigaste verktyg, för att bygga upp tillit och förtroende men också för att kunna finnas där som en extra vuxen för elever och visa omsorg för eleven men även respekt. En elev uttrycker att motivationen ökar om man har en bra relation med läraren och om man haft det tufft tidigare så blir det enklare att visa vad man vill uppnå och det blir enklare vid en bra relation med läraren. För att skolpersonalen ska lyckas få in SOC i skolan är de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet en central del. Där läraren kan lyckas fånga elever så att undervisningen blir mer meningsfull och eleverna känner att deras tid tas på allvar (Valsö & Malmgren 2019).

Att få ha en delaktighet är en viktig del, Ringsberg, Olander, Tillgren (2017) beskriver att inom hälsofrämjande arbete är definitionen ”empowerment is a process through which perplext garn greater control over decisions and actions affecting their health” vilket förtydligas genom att empowerment är en lärandeprocess där reflektion och medvetandegörande är centrala faktorer som kan förbättra möjligheter för att människor ska kunna hantera färdigheter och kompetenser.

I resultatet framkom att det finns en omsorg för varandra, även om relationen mellan lärare och elev upplevs som en komplex relation, men att man har tillit och tilltro till varandra.

Att veta vad som är bra och vad elever behöver finns det forskning och direktiv från skollagen om, för att lägga fokus på detta i skolan krävs mer arbete. Exempelvis i skolans arbete är det viktiga att arbeta för det positiva och friska ur ett salutogenes perspektiv för elever (Eriksson 2015). Valsö & Malmgren (2019) menar att i och med läroplanen är tolkningsbar finns det stora möjligheter för lärare att använda olika undervisningsformer. Betoningen i läroplanen är att läraren genom sin undervisning ska utveckla elevernas kunskaper, förståelse, omsorg och respekt vilket studies resultat även framhäver som tydliga verktyg i vad som styrker en bra relation. Syftet är att eleven får möjligheten att lära sig på olika sätt och att eleverna får verkligheten kopplat till fakta. Det bidrar till en helhetsbild för eleven vilket kan kopplas till Antonovskys ”SOC”. Något som skolan skulle arbeta mer efter är begreppet Health Literacy

som bygger på de kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för elevers motivation och förmåga att få tillgång till att förstå och använda information på ett sätt som främjar en god hälsa (Ringsberg, Olander, Tillgren 2017). Studiens resultat visar att lärarna har en tilltro till elevernas prestationer, men behöver ha motivation till sitt jobb, för att känna sig trygg i sin roll men även att orka med jobbet utanför klassrummet som kan vara krävande.

8.1.2 Socialt stöd en viktig del i skolans hälsofrämjande arbete

Blair et al. (2010) beskriver några bestämningsfaktorer som är viktiga att belysa hos unga är relationer, socialt stöd och miljö. Vilket även visas i studiens resultat, att både elever och lärare tycker att det sociala stödet är viktigt. Lundin (2019) menar att den lärare som har skapat en god och nära relation också får ett förtroendekapital som är viktigt när lärare bygger upp en trygg lärmiljö.

Några verktyg som framkom i resultatet som är viktiga i relationsbyggandet är att man har ett personligt engagemang och motivation för båda parter, men för lärare är det viktigt att man tar ett socialt ansvar för att hjälpa eleverna att vara och bli motiverade till skolarbete men även bygga relationer. Resultatet visar även att eleverna upplever att det finns ett socialt stöd i form förtroende och tillit, att man kan prata med varandra när det uppstår konflikter eller situationer men att det är på en professionell nivå. Något som framkom i studien var att elever och lärare gärna ser att det finns vuxna ute i korridoren. Vilket även leder till en tryggare skolmiljö för alla som arbetar inom skolan.

I Persson, Haraldsson, & Hagquist (2016) studie framkommer att vuxnas roll i skolan är väldigt viktig för en bra psykosocial miljö och att barnen ville ha en förbättrad psykologisk miljö och ha mer inflytande för att få ett ökat intresse samt få förbättrade sociala relationer i skolan. I denna studies resultat framkom det tydligt att både lärare och elever vill ha mer social kontakt med varandra och att det är viktigt för båda gruppers hälsa. I resultatet framkom att det fanns en stark känsla av osäkerhet för varandra och att de inte alltid kan eller vill skapa en relation, men ändå så finns det en känsla av att våga lita på läraren då de är där för att de vill det bästa för eleverna och deras framtid. Här kan skolmiljön och kulturen spela en central roll. Har skolan ett salutogent perspektiv som fokuserar på det positiva hos en elev, eller att man inte pratar negativt om varandra samt att det finns möjligheter att spontant samtala under dagen skulle detta medföra att elever och lärare närmar sig varandra.

I senaste rapporten som beskriver skolbarnens hälsovanor i Sverige 2017/18 skrivs att bristfälliga sociala relationer kan leda till faktorer som skapar ohälsa. Socialt stöd beskrivs som det stöd som uppstår i interaktion med andra människor. En förutsättning för ett gott och varaktigt socialt stöd är att den ska vara ömsesidig. Aspelin (2019) har specifikt fokuserat sin forskning på fenomenet socioemotionell kompetens. Resultaten i hans studie visade att lärarnas förståelse för eleverna förbättrades samt att de började använda olika ord för specifika känslor, förstå känslor som aspekter av interaktion och att stödja elevernas tolkningar med beteendemässiga ledtrådar. Enligt Aspelin (2019) så finns inte tillräckligt med forskning inom detta ämne. I denna studies resultat framkom att lärarnas personliga engagemang är viktigt för elever att känna att läraren har motivation för att vilja arbeta med ungdomar och att det finns en glädje i att lära ut. I denna studies resultat framkom från en lärare att yrket handlar om att ha viljan i att jobba med ungdomar för att man ska tycka att det är roligt, inte bara utifrån att lära ut ämneskunskap. Något som framkom i resultatet var att lärare ville ha mer utbildning i samtalsmetodik. VFU (verksamhetsförlagd utbildning) är ett sätt att träna relationsskapande i utbildningen. En mer tydlig kurs i utbildningen hade exempelvis kunnat hjälpa lärare i de svåra samtal som det kan vara med unga i dagens samhälle där omvärlden naggar på uppmärksamhet och tas in i skolan. Jämför detta med proposition ”God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik” 2017/18;249” Alla barn, unga och vuxna ska ha rätt till att utveckla kompetenser och kunskaper samt tillgodogöra sig en god utbildning oberoende av sociala och ekonomiska förhållanden, ålder, könstillhörighet och funktionsnedsättning”. Önskvärt som framkom i resultatet är att det ska finnas mer gemensam tid för lärare och elever att träffas för att kunna bygga på relationerna både i klassrummet och även utanför.

8.1.3 Den fysiska miljöns påverkan på välmående

Blair et al. (2010) beskriver att den fysiska miljön påverkar barn och ungas hälsa, såväl psykisk som fysisk. Även Skollagen i § 3 skriver att skolan ska utformas på så sätt att alla elever garanteras en skolmiljö som ger trygghet och studiero (Rksdagen 2020). Enligt Arbetsmiljöverket (2020) är det flera olika myndigheter som arbetar för att skapa en bra skola.

Där de olika myndigheterna ansvarar för olika skolfrågor men på olika sätt såsom Skolverket, Skolinspektionen, Barn- och elevombudet samt Arbetsmiljöverket.

”Man laddar upp mest för nästa lektion på rasterna, så det är skönt att kunna ha någon lugn plats att sitta på i exempel i biblioteket är skönt att sitta i ibland bara för att lugna ner sig lite

för man behöver inte alltid vara ute och spela fotboll eller si sådär utan man kan ju vara.”

(Intervju 3, elev).

I resultatet visar att både elever och lärare anser att relationen med varandra är viktigt för att skapa en positiv stämning i korridorerna. Warne (2013) beskriver att raster och återhämtning en viktig del under dagen i elevens vardag, vilket även framkom i resultatet. Den fysiska miljön i resultatet visade sig skilja sig beroende på om du är lärare eller elev. Lärare uppfattar korridoren som stökig med hårda ord mot varandra och en hård jargong. Medan elever uppfattar att det kan bli lite högljutt, men ändå känner att det är bra. Korridoren ska vara en miljö där eleven både ska få kunna återhämta sig, även kunna vara social och där alla trivs utan att det uppfattas som rörigt eller har ett hårt klimat och att även lärare vill vara där. Om skolan jobbar med att korridorsmiljön ska vara tillåtande för både lärare och elever och där kunna mötas på ett likvärdigt sätt, kan detta vara en del av hälsofrämjande arbete skolan ska arbeta med.