Socialt stöd och Kommunikation

Kategorin beskriver och lyfter fram faktorer som elever och lärare ser som viktiga delar i relationen mellan varandra utanför klassrummet. Dels för att främja välmående hos båda grupperna, dels för att bygga vidare på relationer. I intervjuerna framkom att subkategorierna, respekt, omsorg, samspel personligt engagemang och samtal är viktiga komponenter i det sociala stödet. I alla intervjuer så framkom det att hur relationer är och förvaltas samt utvecklas handlar om den kommunikation lärare och elever har.

”Ju mer tillit man har till en person, desto bättre relation får man. En öppen kommunikation det är väl egentligen grunden för att skapa en bra relation tycker jag.” (intervju 5, lärare).

Att skapa tillit sker genom kommunikation, social omsorg för att bygga upp relationen vilket är grunden i relationsskapande. Återkommande var även “tillit” till varandra som en viktig faktor för att lärare och elever ska kunna ha en öppen kommunikation.

Kategorier Subkategorier

Socialt stöd och kommunikation Respekt, Omsorg, Samspel, Motivation och Personligt engagemang, Samtal

Fysisk Miljö Korridorsklimat, Kultur och Vuxnas närvaro

7.1.1 Respekt

Resultatet visar att respekt innebär att kunna visa en sårbarhet och att vara öppen för att olika relationer behöver olika komponenter, men att de flesta vill bli sedda och hörda.

Intervjupersonerna beskrev att det är viktigt att prata om saker som inte rör skolan. Att våga ställa personliga frågor där det finns en omtanke bakom. Det framkom att elever och lärare ska kunna prata om saker i korridorerna som inte rör skolarbetet eller ens mående utan en mer personlig fråga.

”Det är bra att lärare pratar om något annat än skolarbete hela tiden. Speciellt till de elever som behöver tänka på något annat på rasten för sedan fokusera på skolarbetet på lektionerna.”

(Intervju 3, elev).

Det visade sig att det fanns en stark känsla av osäkerhet för varandra och att de inte alltid kan eller vill skapa en relation, men ändå så finns det en känsla av att våga lita på läraren då de är där för att de vill det bästa för eleverna och vill det bästa för deras framtid.

7.1.2 Omsorg

Omtanke, tillit och förståelse är faktorer som lett till nästa subkategori. Det framkom att en bra relation bygger på att lärare och elever har tillit för den andra personen och att känna sig lyssnad på och sedd. Det underströks även att elever känner att lärare har ett intresse för elever och att de är där för att hjälpa dem genom skolgången, men lärare och elever behöver kommunicera det på ett mer öppet sätt. Under intervjuerna framkom en egenskap som var tydlig från båda grupperna och det visade sig vara Lyhördhet. Vilket betyder att lyssna in varandra och visa sin tillit och förståelse för varandra. Detta är en del i grunden till en kommunikation och genom detta visa en omsorg för varandra: ”Vara lyhörd och visa att man bryr sig.” (Intervju 4, lärare).

7.1.3 Samspel

Resultatet visade att bygga relationer är en av lärarnas viktigaste verktyg, både för att bygga upp tillit och förtroende men också för att kunna finnas där som en extra vuxen för elever som ska utvecklas till vuxna individer.

”En god relation är att man har ett ömsesidigt förtroende och man kan lita på varandra. sen är det viktigt att det är en professionell relation och att det inte går över till en privat relation och att man håller en professionell distans men ändå lyhörd.” (Intervju 4, lärare).

Det visade sig i intervjuerna att relationen mellan lärare och elev vara en komplex situation där lärare har en känsla av att som individ inte alltid räcka till, vilket har upplevts som en negativ relation och att lärare lagt mer tid på de negativa relationerna istället för på de goda relationerna.

Elever upplever att lärare ofta har mycket att göra och känner sig stressade, och att de inte har den tiden som krävs eller räcker till.

”Så de elever man lägger mest tid med är de man har sämst relation med. Det betyder att man lägger mindre tid på andra elever som man skulle kunna ha en bättre relation till.” (Intervju 6, lärare).

7.1.3.1 Det sociala ansvaret?

I intervjuerna med lärarna lyftes uttryck om ett socialt ansvar som handlar om att lärare tycker sig ha ett mer socialt ansvar idag än vad man har behövt ha tidigare då samhället har ändrat sig så mycket. Vidare beskrevs digitaliseringen med bland annat sociala medier har stor påverkan då lärare får hantera konflikter som inte rör skolans verksamhet. ”Det har blivit ett annat jobb, det har blivit ett socialtjänst jobb mer än ett lärarjobb.” (Intervju 6, lärare).

När lärare känner att dem har svårt att skapa en bra relation med en elev är det ofta att man som lärare lägger mer tid och energi på just det. Men upplevelsen är att läraren har ett stort ansvar för många elever. Något som framkommer är att både lärare och elever känner är att de vill ha mer tid med varandra under mindre stressiga förhållanden, för att kunna bygga upp relationerna på ett hållbart sätt.

”Ja, jag skulle önska att man fick mer tid till varje elev, jag menar inte att man ska ha mindre undervisning utan att man ska ha undervisning i färre grupper och lära känna de elever ännu mer.” (Intervju, 6, Lärare).

7.1.4 Motivation och ett personligt engagemang

Med ett personligt engagemang till sitt arbete, för sina arbetsuppgifter och även för alla skolans elever, så krävs det att läraren har engagemang för de unga för att kunna bygga upp relationen utanför klassrummet. Det handlar om hur lärare peppar och motiverar sina elever till både relationsbyggande samt till själva lärandet i skolan vilket verkar ha en sammanflätande effekt.

”Det är klart att jag blir mer motiverad att gå till skolan efter att jag haft det ganska jobbigt förut, så är jag mer motiverad till att göra saker. Mina betyg har blivit mycket bättre än tidigare. När man får en bra relation med lärare så tycker jag att det blir enklare att visa vad man kan och vad man vill uppnå. Då blir det enklare att sträva efter dom målen.” (Intervju 3, elev).

Studien visar att lärarna har en tilltro till elevernas prestationer och att en lärare behöver ha motivation till sitt jobb, dels för att känna sig trygg i sin lärarroll, dels för att orka med jobbet som i vissa fall kan vara rätt krävande.

”Tror jag kan skilja mig en del från hur andra lärare ser på relationer till elever det kanske också är för att jag är…. tror att jag är väldigt ung jämfört med de andra flesta som arbetar, för mig handlar det någonstans om, att för det första så måste man vilja jobba med ungdomar för att man ska tycka att det är roligt för att det här ska gå bra.” (Intervju 4, lärare).

7.1.5 Samtal

Denna subkategori handlar om att elever gärna är kontaktsökande och pockar på uppmärksamhet på olika sätt från en lärare eller annan vuxen, men en del känner sig väldigt obekväma i sin roll som lärare, hur lärare ska hantera elever på rätt sätt. Det handlar om de mjuka värdena i kommunikation eller samtalet, som att ha en öppen kommunikation där lärare och elever kan lära känna varandra och att båda har en förståelse för varandra där man kan ha olika behov.

”Generellt hade jag önskat mer under samtalsmetodik i lärarutbildningen så man lär sig hur man pratar med eleverna. Samt att kommunikation är nyckeln till allt, till hur relationerna stärks för att vi får förtroende och tillit av eleverna. Genom att kommunicera och samtala så

får vi en bättre relation till varandra och det får vi genom kommunikation och genom samtal.”

(Intervju 4, lärare).

I studien upplever vissa lärare att det inte finns tillräckligt med kunskap om metoder i hur lärare samtalar med barn eller unga.