Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan skolorna gällande den fysiska självkänslan. Resultatet stämmer med Schäfer Elinder och Faskunger (2006) studie där de menar att fysisk självkänsla är oberoende av socioekonomiska förhållanden. Däremot motsägs deras studie av Lynch och Kaplan (2000) som menar att individer med hög socioekonomisk status generellt har en bättre hälsa och därmed fysisk självkänsla. Detta kan förklara att den generella och fysiska självkänslan visar på olika resultat mellan skolorna. Att skola B har ett högre medelvärde på den fysiska självkänslan i relation till generell självkänsla kan således bero på att individer med starkt socioekonomi generellt har en bättre hälsa och fysisk självkänsla. Vidare finns det ett signifikant resultat mellan könen, där pojkar uppvisar en bättre fysisk självkänsla i jämförelse med flickor. Som tidigare nämnts finns det ingen större skillnad mellan flickor och pojkar innan tonåren och puberteten i förhållande till både den generella och fysiska självkänslan. Det finns heller ingen större biologisk skillnad innan dess (McMullin & Cairney, 2004). Trots att det inte finns några skillnader mellan barns fysiska förmåga delas de redan i tidig ålder in i grupper om kön, inom exempelvis idrottsaktiviteter. Således finns det en risk att barn influeras av att det finns stora skillnader mellan pojkar och flickor, där pojkar är fysiskt starkare, snabbare och bättre inom idrott och sport (Andersson et al. 2007).
Resultatet gällande sambandet mellan fysisk självkänsla och aktivitetsnivå, visade ett positivt samband för båda skolor. Det positiva sambandet innebär att ju högre aktivitetsnivå en individ har ju bättre fysisk självkänsla, och tvärtom. Skola A visar ett icke-signifikant samband, medan
30
skola B visade ett signifikant samband. Detta tyder på att ju mer eleverna rör på sig ju bättre fysisk självkänsla. Skillnaderna mellan skolorna kan kopplas ihop med de socioekonomiska förhållandena som tidigare nämnts, där barn med stark socioekonomi ställs inför högre förväntningar av samhället, däribland fysisk aktivitet. Många barn och ungdomar deltar aktivt i någon form av idrott eller aktivitet som innebär fysisk rörelse efter skolan. Detta påverkar i de flesta fall barnens liv på ett såväl fysiologiskt plan, socialt som på ett psykologiskt plan. Självkänslan är en psykologisk variabel som till allra högsta grad påverkas av idrottsdeltagande på fritiden. En sund idrottslig omgivning med utbildade ledare som är där för att ta emot barnen och ge dem möjligheten att utveckla deras fysiska, emotionella, sociala samt kognitiva förmåga är av stor vikt (Ericson, 2001). Således kan idrotten ses som en bra plattform för en positiv utveckling av ett barns självkänsla och det medför möjligheter för ett barn att bibehålla dessa positiva egenskaper resten av livet. Tonårens stora emotionella, sociala, samt biologiska förändringar kan göra att övergången från barn till vuxen kan kännas väldigt svår för vissa. Frigörelsen från föräldrar där sökandet av en identitet är som störst i tonåren, där nya kamrater, ny skola, nya miljöer är faktorer som ungdomar konfronteras med. En sund utveckling av självkänsla som idrottslivet kan erbjuda ger barnet goda möjligheter att kliva in i vuxenlivet med en större känsla av identitet där idrotten kan vara en stark bidragande faktor om det sker på ett positivt sätt (Ericson, 2001). I och med att den fysiska självkänslan påverkas av bland annat idrottsaktiviteter och att den påverkas positivt i de flesta fall, gäller givetvis även detta flickor. Däremot finns det en risk att flickor fortfarande jämför sig med pojkar och därav blir den fysiska självkänslan sämre, medan pojkar har präglats av bland annat samhället där de inspirerats till en god fysisk självkänsla (Hermann & Vollmeyer, 2016).
Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan den fysiska självkänslan och till vilken nivå ens vårdnadshavare motionerar. Detta tyder på att elevernas fysiska självkänsla inte blir påverkade av om deras vårdnadshavare motionerar fem gånger i veckan eller inte alls. Trots att tidigare studier visar på att föräldrar/vårdnadshavare har en betydande roll för barns självkänsla, verkar denna faktor inte ha betydelse för resultatet på denna studie (Raustorp, 2006). Däremot finns det ett signifikant samband mellan fysisk självkänsla och till vilken grad hur pass motiverad eleven blir av sin lärare i idrott och hälsa och av vårdnadshavare, där bägge skolor visar på ett positivt signifikant samband. Till skillnad från sambandet till
vårdnadshavares motion, går detta resultat i linje med tidigare studier som visar att
föräldrar/vårdnadshavare har en betydande roll för deras barn, samt att motivation från lärare är en stor påverkande faktor för elevernas fysiska och generella självkänsla (Raustorp, 2006;
31
Rasmussen et al., 2004). Att barnen blir motiverade till fysisk aktivitet kan vara en bidragande faktor till vilken grad de rör på sig, vilket i sin tur har en betydande del för många och för deras fysiska självkänsla. Således är det viktigt att lärare och annan skolpersonal är medvetna om vad som påverkar barns självkänsla och fysiska självkänsla, då de har en betydande inverkan på eleverna, samt möjligheter till att göra en förändring.
Med denna studie vill vi belysa elevers välmående och vikten av att fånga upp drabbade elever i god tid för att ge dem den bästa möjlighet till ett gott välmående genom hela livet. Vidare vill vi belysa att barn har olika förutsättningar och att påverkan från exempelvis lärare och föräldrar bör behandlas på olika vis beroende på barnets livsvillkor. Faktorer som kön har påvisats vara en betydande faktor för individens behov av exempelvis mer stöd eller uppmärksamhet inom vissa områden. Således anser vi att det är en lärares ansvar att anpassa sin undervisning med anledning av att en del elever känner obehag inför vissa aktiviteter, framförallt tävlingsinriktade aktiviteter som kräver prestation på en hög nivå. Detta kan då bidra till att den fysiska självkänslan sjunker ytterligare och motivationen till fysisk aktivitet minskar, vilket i sin tur även påverkar den generella självkänslan (Larsson & Fagrell, 2010).
5.3 Slutsats
Sammanfattningsvis kan vi besvara de frågeställningar som ställts i denna studie. Resultatet förkastar hypotes 1 och visade att respondenterna från skolan i ett svagt socioekonomiskt område har en högre generell självkänsla gentemot en skola i ett högt socioekonomiskt område. Den fysiska självkänslan påvisade inga signifikanta skillnader mellan skolorna. Vidare bekräftades hypotes 2 om att pojkar har både bättre generell självkänsla och fysisk självkänsla i jämförelse med flickor.
Konklusionen av denna studie är att det inte går att dra förhastade slutsatser om hur barn uppfattar sig själva beroende på kön eller socioekonomiskt område. Däremot uppvisar vår studie att de är starkt korrelerade, vilket tyder på att de speglar varandra. Detta ämne är ytterst komplext och svårt att kartlägga. Däremot anser vi att det finns en fördel i att plocka fram och analysera vissa av de faktorer som kan påverka en individs självkänsla och fysiska självkänsla. Detta för att kunna påverka och bidra till en möjlig förbättring till barns allmänna hälsa. Då vi kan antyda att den generella och fysiska självkänslan korrelerar och påverkar varandra, vill vi förmedla vikten av engagerade lärare på både teoretiska och praktiska ämnen. Detta för att
32
ämnena påverkar varandra och elevernas välmående, vilket kan byggas upp till det positiva om undervisningen presenteras på ett vis som föder motivation, känsla av sammanhang och en känsla av att räcka till.
5.4 Metoddiskussion
Valet av att genomföra denna uppsats med en kvantitativ metod gjordes, då vi ville undersöka en målpopulation som möjligen skulle kunna avspegla en bredare population. Därav krävdes en så stor mängd data som möjligt från ett brett urval av deltagare. Användandet av enkäter blev ett självklart val för att nå det mål som sats upp kring den mängd data som var nödvändig. Fortsättningsvis skedde genomförandet digitalt, samt under lektionstid, vilket ökade chansen för ett högt deltagande. I och med det relativt låga bortfall denna studie redovisar, anser vi att valet av metod bidragit till goda förutsättningar. Studien har en relativt hög tillförlitlighet då den grundats på redan beprövade enkäter och frågor. Vidare är det använda mätinstrumentet validerat och tillförlitligt i tidigare forskning, samt bidragit till ett resultat som visat på signifikanta skillnader, likheter och samband. Detta ökar chansen för att resultatet inte beror på slumpen.
I och med att vi inte undersöker en hel population finns risken för osäkerhet i resultatet och kan därför inte påstå att det resultat vi uppmätt är generaliserbart, men vi kan påstå att skillnad existerar. Det finns även en risk att respondenterna har blivit påverkade av andra elever i samband med svarsperioden, då vi inte var närvarande och kunde garantera att enkäterna fylldes i helt enskilt utan yttre påverkan. Detta skapar en brist i studien och reliabiliteten minskar. Detta ämne kan även upplevas som en känslig studie med obekväma frågor för respondenterna, således hade valet av en kvalitativ studie med exempelvis intervjuer, möjligen ökat risken för falska svar. Vi som intervjuare hade heller inte kunnat verka lika objektiva och risken för att agera som distanserade manipulatörer hade ökat. Däremot hade det varit intressant att agera som observatörer eller intervjua lärare och föräldrar. Detta för att jämföra dessa resultat med resultaten från enkäterna och elevernas egen självuppfattning.
33
5.5 Vidare forskning
Under studiens gång har många frågor och funderingar väckts. Dessa funderingar grundas främst i varför det ter sig på vissa sätt som exempelvis varför det skiljer sig mellan flickor från olika socioekonomiska områden, samtidigt som det inte finns några signifikanta skillnader mellan pojkar från samma områden. Vidare hade detta varit intressant för framtida forskning. Däremot kräver det en bredare och större undersökning som är betydligt mer tidskrävande än vad denna studie erbjudit.
Resultatet för denna studie har påvisat att det finns skillnader mellan två olika socioekonomiska områden, belägna i Stockholm. Det hade varit intressant att undersöka om detta resultat är endast generaliserbart för områden som är identiska med dessa eller om det finns likheter runt om i hela landet. Tidigare forskning visar på att pojkar har bättre självkänsla än flickor, vilket också antydes i hypotesen för denna studie. Däremot kunde vi se olikheter mellan samma kön från olika skolor, men då studien inte utgick från detta scenario var det ett resultat som statistiskt inte kunde redovisas. Således är detta ett område för vidare forskning, som undersöker självkänslan och den fysiska självkänslan på ett mer ingående plan gällande könsskillnader mellan olika socioekonomiska områden.
34
Käll- och litteraturförteckning
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Univ., 2004. Stockholm.
Andersson, S. Balkmar, D. Gunnarsson, E. & Westberg, H. (2007). ”Learning by fighting?”
Jämställdhet och genusvetenskap i VINNOVAs organisation och verksamhetsområde. Växjö
universitet & författare, 2007 Institutionen för samhällsvetenskap, 14, 6-87.
Berkman, L.F. & Kawachi, I. (2000). A historical framework for social epidemiology. I Berkman, L.F & Kawachi, I, (red.) Social Epidemiology. Oxford University Press, 2000, 3- 12.
Bessenoff, G. (2015). Can the Media Affect Us? Social Comparison, Self-Discrepancy and The Thin Ideal. Psychology of Women Quarterly, 30(3), 239-251.
Baumeister R.F. (1993). Understanding the Inner Nature of Low Self-Esteem: Uncertain,
Fragile, Protective, and Conflicted. In: Baumeister R.F. (eds) Self-Esteem. The Plenum
Series in Social / Clinical Psychology. Springer, Boston, MA, 1993, 201-210 https://doi.org/10.1007/978-1-4684-8956-9_11
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (1995). Human autonomy, the basis for true self-esteem. I M. H. Kernis (Red.), Efficacy, agency, and self-esteem. New York: Plenum Press, 4, 31-49.
Eccles, J. S. & Harold, R. D. (1991). Gender differences in sport involvement: Applying the Eccles' expectancy-value model. Journal of Applied Sport Psychology, 3(1), 7– 35. https://doi.org/10.1080/10413209108406432
Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. (5., [omarb.] uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Ericson, I. (2001). Fysisk aktivitet – Enkelt men svårt. Svensk Idrottsforskning. Organ för centrum för idrottsforskningen. Grafiska huset i Stockholm AB, 12, 12-15.
35
Faskunger, J. & Sjöblom, P. (red.) (2017). Idrottens samhällsnytta: en vetenskaplig översikt av
idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle / Redaktörer: Johan Faskunger och Paul
Sjöblom. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Folkhälsomyndigheten. (2015). Folkhälsans årsredovisning.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/dcad0bd965c843d68050c6adba87b8cc/f olkhalsomyndighetens-arsredovisning-2015.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsans utveckling, hur hänger livsvillkor och hälsa ihop. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/folkhalsans-utveckling/hur-hanger-livsvillkor-och-halsa-ihop/
Fox, K. R., & Corbin, C. B. (1989). The Physical Self-Perception Profile: Development and preliminary validation. Journal of Sport & Exercise Psychology, 11(4), 408–430.
Galobardes, B., Shaw, M., Lawlor, D.A., Lynch, J.W. & Davey Smith, G. (2006). Indicators
of socioeconomic position. Journal of epidemiology and community health. Department of
Social Medicine, University of Bristol, Canynge Hall, Whiteladies Road, Bristol BS8 2PR, UK, 60, 7-12.
Gisselman, M. Lindfors, M. & Toivanen, S. (2012). Kön, genus och hälsa: socioekonomiska
skillnader i hälsa bland kvinnor och män. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission
för ett socialt hållbart Malmö. Publisher: Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2012, 7- 22.
Harter, S. (1999). The construction of the self – A developmental perspective. New York: The Guilford Press
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm. SISU Idrottsböcker
36
Hermann. M, J. & Vollmeyer, R. (2016).”“Girls should cook, rather than kick!” – Female
soccer players under stereotype threat”. Institute of Psychology, Goethe- University,
Theodor-W.-Adorno-Platz 6, D-60629 Frankfurt, Germany, 2016, 94-99.
Holmqvist Gattario, K., & Frisén, A. (2019). From negative to positive body image: Men’s and
women’s journeys from early adolescenceto emerging adulthood, 28, 53-65.
doi:10.1016/j.bodyim.2018.12.002
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Johnsson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur
Kearney-Cooke A. (1999). Gender differences and self-esteem. The Journal of Gender-
specific Medicine : JGSM : the Official Journal of the Partnership for Women's Health at Columbia, 2(3): 46-52.
Larsson, H. & Fagrell, B. (2010). Föreställningar om kroppen: kropp och kroppslighet i
pedagogisk praktik och teori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lindwall, M. (2011). Självkänsla: bortom populärpsykologi och enkla sanningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lynch JW, & Kaplan, G. (2000). Socioeconomic Position.
http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/51520/1/Lynch J, Socioeconomic Position,
2000, 13-31.
McMullin, A. & Cairney, J. (2004). Self-esteem and the interaction of age, class, and gender.
Journal of Aging Studies, 18, 75-90.
Nationalencyklopedin. (u.å). självkänsla.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C3%A4lvk%C3%A4nsla (hämtad 2020-11-25).
37
Noser, A. & Zeigler-Hill, V. (2014). Investing in the ideal: Does objectified body
consciousness mediate the association between appearance contingent self-worth and appearance self-esteem in women? Oakland University, Rochester, MI, United States, 2(11),
119-124.
Orth, U., & Robins, R. W. (2014). The development of self-esteem. Current Directions in
Psychological Science, 23, 381-387. http://dx.doi.org/10.1177/0963721414547414
Orth U, Robins, R. W & Widaman, K. (2012). Life-Span Development of Self-Esteem and Its
Effects on Important Life Outcomes. American Psychological Association, 2012,1271-1284.
https://www.researchgate.net/publication/51669558_Life-Span_Development_of_Self-
Esteem_and_Its_Effects_on_Important_Life_Outcomes.
Rasmussen, F., Eriksson, M., Bokedal, C. & Schäfer Elinder, L. (2004). Fysisk aktivitet,
matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Statens Folkhälsoinstituts rapportserie,
2004:1.
Raustorp, A. (2006). Fysisk självkänsla. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Raustorp, A., Mattsson, E., Svensson, K. & Ståhle, A. (2006). Physical activity, body
composition and physical self-esteem. A three year follow-up study among adolescents in Sweden. Department of Health and Behavioural Science, Division of Physical Education, University of Kalmar, Kalmar, Sweden, 16(4), 258-66.
Rosenberg, M. (1965). Society and the adolescent self-image. Princeton N.J.: Princeton University Press.
Statistiska centralbyrån. (2019). Inkomster för personer i Sverige. Hämtad 2021-01-05. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/inkomster-for- personer/. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Scheff. J. T. (2005). Looking‐Glass Self: Goffman as Symbolic Interactionist. University of California, Santa Barbara.
38
Schäfer Elinder,L. & Faskunger, J. (Red.). (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2020). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Soest, T., Wickstrøm, L. & Lundin Kvalem, I. (2016). The Development of Global and Domain-Specific Self-Esteem From Age 13 to 31. Journal of Personality and Social
Psychology, 110(4), 592-608. doi: 10.1037/pspp0000060.
39
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar
Sökord som använts
Var vi sökt
Sökningar som gav resultat
Självkänsla, fysisk självkänsla, Self-esteem, physical self-esteem,
socioekonomi, genus, socioekonomisk status, CY-PSPP, könsstereotyper, Looking-glass self -theory, sociokulturella faktorer.
Google Scholar, GIH:s bibliotekskatalog, Pubmed, Ebsco, Libris
Denna studie syftar till att undersöka om det finns skillnader i femtonåriga elevers generella och fysiska självkänsla mellan olika socioekonomiska områden och kön, samt vilka faktorer som hänger ihop med en hög, respektive låg självkänsla.
Hur skiljer sig elevers självkänsla åt beroende på socioekonomiskt område?
Hur skiljer sig självkänslan åt mellan flickor och pojkar?
Hur hänger generell och fysisk självkänsla ihop med andra variabler (sociala, samband, vårdnadshavares inverkan, aktivitetsnivå, vårdnadshavares
motionsvanor och motiverande lärare/vårdnadshavare), och hur skiljer sig dessa samband åt mellan skola och kön?
40
Kommentarer
Google scholar: Fysisk självkänsla, självkänsla, könsstereotyper idrott, socioekonomi
Ebsco: CY-PSPP enkätundersökning, Looking-glass self- theory teoretiskt utgångspunkt
Libris: Sociokulturella faktorer självkänsla
Litteratursökningen inför denna studie har varit relativt enkelt då ämnet är väl diskuterat bland tidigare studier. Vi har framförallt använt oss av sökmotorn Google Scholar som bidragit till den större delen av våra
referenser. Antingen har sökningen lett oss till aktuell artikel, alternativt till tidigare studier som erbjudit en god referenslista.
41
Bilaga 2
Informationsbrev till elever:
Hej!
Vi heter Malin och Niklas och går vårt sista år på lärarprogrammet vid Gymnastik och idrottshögskolan. Vi skriver vår sista uppsats som syftar till att undersöka skillnader/likheter mellan elevers generella och fysiska självkänsla. Detta är en enkät som är för dig som är 15 år fyllda och går på **********-Skolan. Deltagande är helt frivilligt.
Besvara enkäten så sanningsenligt som möjligt och kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel. Svaren kommer att behandlas helt anonymt!
Tack för din medverkan.
Varma hälsningar, Malin och Niklas
Information till vårdnadshavare:
Information skickades ut på skolans nyhetsportal där vårdnadshavare informerades om att deras barn kommer delta och genomföra en enkätstudie gällande generell och fysisk självkänsla.
”Enkäten är ett underlag för två studenters uppsats gällande generell och fysisk självkänsla. Studenterna går sitt sista år på lärarprogrammet på Gymnastik och idrottshögskolan. Deltagandet är dock frivilligt av eleverna, samt kommer behandlas anonymt. Om det finns invändningar angående att just ditt barn inte ska delta i undersökningen får ni återkomma till ansvarig lärare.”
42
Bilaga 3 - Enkät
Inspirerad från: ”Profil över barn och ungdomars fysiska självuppfattning (CY-PSPP) Whitehead J.R. (1995) Bearbetad av Anders Raustorp Inst. för Hälsa och Beteendevetenskap Högskolan i Kalmar”. “The Rosenberg Self-Esteem Scale” (RSES). “Body Appreciation Scale” (BAS-2).