Korrelationsanalysen mellan generell självkänsla och andra variabler visar på olika resultat mellan skolorna. Skola A visar på ett positivt samband utan ett signifikant resultat i relation till vårdnadshavares inverkan på sina barn, medan skola B visar på en signifikant korrelation med ett negativt samband. Detta kan tyda på att eleverna från ett starkt socioekonomiskt område påverkas starkare av sina vårdnadshavare, vilket kan ge en negativ effekt på barnens självkänsla. Den socioekonomiska status som vi utgått från inom denna studie, har en inverkan på kultur och den miljö som eleverna växer upp i (Gisselman et al., 2012). Resultatet visar på
27
att vårdnadshavare till elever inom ett starkt socioekonomiskt område sitter på högt uppsatta arbetspositioner och där majoriteten är bosatta i villa eller radhus. I enlighet med Berkman och Kawachi (2000), vilka menar att hög utbildning och ett välbetalt arbete, höjer den socioekonomiska status en individ besitter, kan detta även ha en inverkan på deras barn. Då faktorer som dessa kan vara en bidragande faktor till att barnen ställs inför vissa förväntningar och hur utformningen av deras framtid ska se ut (Berkman & Kawachi, 2000). Däremot uppger fler elever från skola A att de upplever högre krav från sina vårdnadshavare inom skolarbetet, i jämförelse med skola B. Den sociala miljö barn växer upp i har en påverkan på självkänslan och detta resultat kan tyda på att elever från skola B upplever höga krav från övrig omgivning och att kraven nödvändigtvis inte kommer från föräldrarna, utan från hela samhället (Folkhälsomyndigheten, 2015). Det socioekonomiska index som tagits fram från Statistiska centralbyrån (Skolverket, 2011) visar på att betydligt fler elever från skola B är behöriga till gymnasiet i jämförelse med skola A. Detta tyder på att samhällets förväntningar kan ha en större påverkan på hur elever presterar i skolan än vad vårdnadshavares förväntningar har. I och med samhällets krav, har elever från skola B fler variabler att jämföra sig med och sträva efter, vilket i sin tur kan bidra till en känsla av misslyckande om hen inte uppnår kraven.
Den socioekonomiska status som skiljer områdena åt kan spegla hur mycket eleverna jämför sig med sin omgivning, där det visar sig att skola A är belägen i ett område där inkomstnivån är betydligt lägre i jämförelse med skola B och område (SCB, 2019). Detta kan bidra till att eleverna tillhörande skola A, upplever en annan typ av kultur, där kraven från samhället inte är lika höga som i skola B, vilket i sin tur bidrar till en känsla av att räcka till. Fortsättningsvis visar resultatet att flickor har en lägre generell självkänsla gentemot pojkar där resultatet är signifikant. Detta resultat går i linje med tidigare forskning som visar att skillnader mellan kön börjar bli signifikanta i tonåren, där pojkar har en bättre generell självkänsla gentemot flickor (McMullin & Cairney, 2004). Den korrelationsanalys som genomförts mellan flickors generella självkänsla och variabeln vårdnadshavares inverkan, visar ett signifikant, negativt samband, medan pojkar visar ett icke-signifikant, positivt samband till vårdnadshavares inverkan. Rasmussen et al. (2004) menar att tidigare forskning visar att fysisk aktivitet har en betydande inverkan på den generella självkänslan, samt att det sker en minskning av fysisk aktivitet, hos framför allt flickor i tonåren. Rasmussen et al. Menar att detta till stor del beror på brist på uppmuntran och otillräckligt stöd från föräldrar (Rasmussen et al., 2004). Således styrks detta resultat, vilket tyder på att flickor blir påverkade av sina föräldrar/vårdnadshavare i större utsträckning i jämförelse med pojkar.
28
De samband som studien undersöker i korrelationsanalysen visar på att sociala aspekter har en betydande del för samtliga respondenter. Resultatet visar på desto bättre sömn, koncentration i skolan, att de inte blir retade eller att de kommer överens med andra, desto bättre självkänsla och vice versa. Alla dessa variabler antas korrelera och påverka varandra. Ett barn som upplever sig som retad i skolan kan bidra till oro som i sin tur bidrar till sömnsvårigheter, som i sin tur bidrar till koncentrationssvårigheter. Detta resultat går hand i hand med tidigare studier som visar att självkänslan påverkas av faktorer som exempelvis utanförskap och mobbning, där en individ påverkas av andras tankar om en själv. Dessa händelser kan påverka och lägga en grund för framtidens självkänsla. Således bör motarbetning av mobbning och liknande prioriteras (Von Soest et al., 2016; Noser & Zeigler-Hill, 2014). Däremot uppvisar skolorna på olikheter huruvida det finns samband mellan självkänsla och vårdnadshavares påverkan, där det inte finns något signifikant samband från skola A, medan skola B visar på ett negativt, signifikant samband. Detta tyder på att elever från skola B och deras självkänsla blir negativt påverkade av vårdnadshavares arbetsposition, boendeform eller huruvida de ställer krav på sina barn eller inte. Således finns det en likhet till Deci och Ryan (2014) och deras begrepp om
villkorad och sann självkänsla, där skola B visar på en större del av villkorad självkänsla i
jämförelse med skola A. Återigen kan detta bero på att barnen har många faktorer att jämföra sig med, samt en press att leva upp till vissa förväntningar (Rasmussen et al., 2004). Däremot är det flickor som visar på ett signifikant, negativt resultat till variabeln ”vårdnadshavares inverkan”, medan pojkar uppvisar ett icke-signifikant resultat. Detta kan tolkas som att det är framförallt flickorna från skola B som har den största påverkan på detta resultat då skola A (inklusive flickor), inte visar på något signifikant samband till samma fråga, men det ska understrykas att detta endast är en spekulation då vi inte signifikant testat svaren mellan samma kön från olika skolor.
Resultatet visar att pojkar har en högre självkänsla i förhållande till flickor. Detta resultat var inte oväntat då tidigare forskning från bland annat Rasmussen et al. (2004), visar på samma sak. Utifrån det teoretiska ramverket genus lär individer av varandra och från sociala sammanhang, där vissa föreställningar framställs vad som är kvinnligt och manligt, vilket ger sig i uttryck redan i tonåren (Faskunger & Sjöblom, 2017). Pojkar blir inspirerade av ett samhälle som ofta lyfter män som kraftfulla. Således börjar flickor i ung ålder jämföra sig med det motsatta könet och självkänslan dras ned (McMullin & Cairney, 2004). Vidare kan resultatet delvis förklaras av Ambjörnsson (2004) avhandling som menar att flickor i högre
29
utsträckning än pojkar ställs inför ett ideal, där flickor generellt blir mer påverkade av omgivningen och de kvinnoideal som finns. I de fall där dessa ideal inte uppnås uppstår en känsla av misslyckande och en försämrad självkänsla. Således är teorin LGS (Looking-glass self-theory) ytterst passande i relation till framförallt flickor, där många uppskattar sig själva genom andras ögon (Scheff, 2005). Studier visar även på att pojkar är mer fysiskt aktiva än vad flickor är, samt att de börjar med idrottsliga aktiviteter i tidigare ålder. Att den fysiska aktiviteten är en bidragande faktor till ett gott välmående är en faktor många studier bekräftar (Schäfer Elinder & Faskunger, 2006). Utifrån denna studies resultat kan vi således säga att den generella självkänslan är påverkad av den fysiska självkänslan och vice versa.