5.1 Arbetstid
EG-rätten ger grundförutsättningarna för arbetstid och viloperioder i arbetstidsdirektivet, som är utfärdat för att trygga arbetstagarens hälsa och säkerhet. Arbetstidsregleringen enligt EG baseras på artikel 137 i den konsoliderade versionen av EG-fördraget, som bemyndigar rådet att utfärda direktiv som främjar arbetstagarnas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Utifrån nuvarande artikel 137, tidigare 118a, i EG-fördraget har EG utfärdat arbetstidsdirektivet. Därför utgår EG:s regler om arbetstidens förläggning enbart från ett säkerhet- och hälsoperspektiv.96 Den rättsliga grunden bakom direktivet har prövats i EG-domstolen (Mål C-84/94), där Storbritannien ifrågasatte hur vissa av reglerna i direktivet kunde härledas till EG-fördragets artikel 137 om säkerhet och hälsa. Domstolen konstaterade att artikeln inte skulle tolkas restriktivt, varvid direktivet tilläts innehålla regler som inte enbart innebar säkerhet och hälsa.97
Begränsningen av veckoarbetstiden regleras i artikel 6 b i direktivet, som säger att veckoarbetstiden inte får överstiga 48 timmar i snitt på en beräkningsperiod som inte är längre än 4 månader enligt artikel 16b.
Nattarbete ska inte bedrivas mer än i snitt åtta timmar per 24-timmarsperiod enligt artikel 8. Beräkningsperioden ska, enligt artikel 16 C, arbetsmarknadens parter eller nationell lagstiftning bestämma. Natt är enligt artikel 2 varje period om 7 timmar som bestämts i nationell lagstiftning, där tiden mellan 00.00 och 05.00 ingår. EG baserar sina regler för nattarbete på forskning som visat att kroppen är mer känslig för störningar nattetid. Nattarbetare ska därför garanteras regelbundna hälsoundersökningar samt vara garanterade omplacering om kroppen visar på negativa effekter av nattarbete.98
Jourtid är ett begrepp som indirekt berörs i arbetstidsdirektivet, genom att direktivet anger vilka begrepp som är tillämpbara inom området. I och med att begreppet jour inte har någon motsvarighet i direktivet, så måste det inordnas under antingen arbetstid eller viloperiod.99 Frågan om definitionen av jourtid som har tolkats i två uppmärksammade fall i EG-domstolen; Simap-domen och
Jaeger-domen. De fallen berörde jourarbetande AT-läkare som vistades på arbetsplatsen
under sin jour. Resultatet av de båda domarna blev att man skiljer på jourtid och beredskapstid. Jourtid som äger rum på arbetsplatsen är att anse som arbete, medan beredskapstid, som inte sker på arbetsplatsen är att anse som vila.100 EG-direktivet får inte understigas i nationell lagstiftning. Däremot är det möjligt för medlemsstaterna att anpassa direktivets regler till det egna rättssystemet, då många begrepp är öppna för att tolkas enligt nationell tolkning och tillämpning, samt att direktivet håller öppet för mer förmånliga överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal.101 96 Se avsnitt 2.1.1. 97 Se avsnitt 2.1.8. 98 Se avsnitt 2.1.2. 99 Se avsnitt 2.1.2. 100 Se avsnitt 2.1.6 och 2.1.7. 101 Se avsnitt 2.1.2.
Sveriges lagstiftning lever upp till direktivets nivåer, då veckoarbetstiden enligt 10 a § ATL får uppgå till högst 48 timmar i snitt under en beräkningsperiod på fyra månader.
Sverige tillämpar en vidare definition av natt än direktivet föreskriver. För att en arbetstagare ska betraktas arbeta natt ska arbetstiden äga rum minst tre timmar under perioden 22.00 - 06.00 enligt ATL 13 a:3. Gällande nattarbete, så är huvudregeln att det inte ska bedrivas, i och med att dygnsvilan ska förläggas så att den innefattar tiden mellan midnatt och 05.00 enligt 13:2. Undantag kan göras från den regeln om verksamheten kräver det, eller om det finns i allmänhetens behov.
I ATL finns ytterligare bestämmelser om arbetstiden som inte berörs i arbetstidsdirektivet. Den ordinarie arbetstiden får uppgå till max 40 timmar per vecka enligt 5 §. 6 § ger utrymme att ta ut jourtid med max 48 timmar per fyramånadersperiod, eller 50 timmar per kalendermånad.
Arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden och jourtiden för heltidsarbetande kallas övertid, och får enligt ATL 8 § tas ut i högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Sammanlagt på ett år får övertiden inte överskrida 200 timmar. Det måste finnas särskilda behov för övertiden, och den får inte förläggas som en återkommande del av arbetstiden. För deltidsarbetande kallas det som är utöver den ordinarie arbetstiden och jourtiden mertid. Liksom övertid får mertid tas ut med max 200 timmar per år enligt ATL 10 §.
I enighet med den svenska modellen preciseras reglerna om arbetstid i kollektivavtal. Byggnadsavtalet är en komplettering till ATL, då parterna som slutit avtalet inte har utnyttjat möjligheten att avtala bort lagen. Däremot har avvikelser gjorts från reglerna om övertid. Istället för lagens 200 timmar per år finns det möjlighet att ta ut 350 timmars övertid per år för tillsvidareanställda. Arbetstagare med visstidsanställning kan ta ut 300 timmars övertid per år enligt avtalet. Reglerna om dygnsvila från ATL och arbetstidsdirektivet går dock inte att bortse från, varpå den maximala arbetsdagen kan bli 13 timmar.102 Den ordinarie arbetstidens 40 timmar per vecka ska i regel fördelas på veckans fem första dagar med 8 timmars jobb per dag. Arbetsdagen får starta tidigast klockan 06.00 och sluta senast 17.30. Det går att göra undantag från arbetstidens förläggning och arbetsdagens längd genom en överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, förutsatt att den ordinarie arbetstiden över fyra veckor inte överstiger 160 timmar.103 Vidare finns specifika regler på hur arbetstiden ska förläggas och hur långa dagar det ska vara vid skiftgångsarbete.104
5.2 Vila
Arbetstidsdirektivet fokuserar på viloperioder i första hand, vilket är en grund att trygga arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Viloperiod definieras som varje period
som inte är arbetstid i direktivet. Viloperioderna som regleras i direktivet är
semester, veckovila, dygnsvila och raster.105 Semestern ska vara minst 4 veckor per år enligt artikel 7. Veckovilan ska vara 24 timmar enligt artikel 5. Veckovilan behöver inte förläggas i slutet av veckan, då det inte spelar någon roll för 102 Se avsnitt 2.3.4. 103 Se avsnitt 2.3.3. 104 Se avsnitt 2.3.5. 105 Se avsnitt 2.1.2.
arbetstagarens hälsa och säkerhet. Det fastslogs av EG-domstolen i Mål C-84/94.106
I artikel 3 framgår det att alla ska ha 11 timmars sammanhängande vila varje 24-timmarsperiod. Under arbetsdagen har dessutom varje arbetstagare som arbetar mer än sex timmar rätt till rast. Närmare bestämmelser om rasternas längd och förläggning ska regleras i kollektivavtal i första hand och nationell lagstiftning i andra hand. Artikel 14 i direktivet understryker att direktivet inte ska hindra medlemsländerna att lagstifta eller avtala om villkor som är bättre för arbetstagarnas hälsa och säkerhet än direktivets.
Semesterreglerna i svensk rätt finns inte i ATL, utan i semesterlagen som föreskriver fem veckors semester, varav fyra ska förläggas i perioden mellan juni – augusti, såtillvida att inget annat är avtalat.107
Veckoviloregeln är liksom semestern mer gynnsam i svensk rätt än i EG-rättens. 14 § ATL föreskriver att det ska vara 36 timmars veckovila, som till skillnad mot EG-rättens ställningstagande bör förläggas till veckoslutet.
Dygnsvila regleras likt arbetstidsdirektivet till 11 timmar per dygn, enligt 13 §. Vissa av ATL:s regler är äldre än EG:s direktiv om arbetstid. Reglerna om paus är det och fanns med redan i den allmänna arbetstidslagen från 1970.108 Till skillnad från rasterna ingår pauserna i arbetstiden. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att det går att ta de pauser som behövs utöver rasterna. Varje arbetstagare som arbetar mer än fem timmar har rätt till rast enligt 15 §. Rasterna ska dessutom vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.109
Byggsemestern ska förläggas under perioden juni – augusti i enlighet med semesterlagens regler. Reglerna om veckovila och dygnsvila finns inte med i avtalet, vilket gör att ATL:s regler gäller. Dock står det i anmärkningen till övertidsreglerna att dygnsvilan på 11 timmar inte får frångås, vilket styrker att ATL:s regler gäller.
I byggnadsavtalet regleras också arbetstidsförkortning som innebär att de anställda får tillgång till 32 timmars betald ledighet per år som de kan välja att ta ut när de vill och i vilken omfattning de vill.110
106 Se avsnitt 2.1.5. 107 Se avsnitt 2.2.4. 108 Se avsnitt 2.2.1. 109 Se avsnitt 2.2.4. 110 Se avsnitt 2.3.6.