4.1 Genomförande
Vi har genomfört intervjuer med fyra anställda hos ett stort byggföretag. Syftet med intervjuerna är att komplettera uppsatsens rättskällebehandling med en bild av hur reglerna tillämpas i praktiken samt vilka reaktioner och resultat de genererar. Vi har genomfört fyra intervjuer med anställda på olika nivå i företaget för att generera en bred bild av de gällande arbetstidsreglerna i sin tillämpning. Fokus i intervjuerna ligger på allmän åsikt om arbetstiden, dess anknytning till säkerhet och hälsa, samt allmän åsikt om säkerheten.
4.2 Intervju 1: Platschef
Platschefen upplever att arbetstiderna som byggarbetarna har är i det närmaste optimala. Det finns få fördelar med att ha andra arbetstider. För att kunna anpassa tiderna för varje individ finns det möjlighet att införa flextid, men med tanke på att det är ett lagarbete skulle det vara svårt att ha ett sådant system för yrkesarbetarna, anser han. Arbetstiderna har länge varit 6.45 till 16.00. Det är aldrig någon diskussion om vilka tider som ska gälla. Det är säkert mycket tack vare tradition och att alla är nöjda med det. När det är renoverings eller underhållsjobb på industrier måste det till att arbeta skift men det innebär ökad bemanning, och det är dyrt. Vid sådana tillfällen förhandlas det alltid med lokala fackföreningen.
Arbetsförhållanden och arbetstiden ska regleras i kollektivavtal tycker platschefen. Det är bättre då branschen präglas av olika förutsättningar. Därför är inte nationell lagstiftning rätt väg.
Arbetsledningen tar hänsyn till synpunkter och önskemål så långt det går. Yrkesarbetarna ges möjlighet att jobba in dagar frivilligt. Praxis är att yrkesarbetare som bor borta vill jobba in fredagen. De jobbar in 8 timmar under måndags, tisdags och onsdagskvällar vilket gör att de kan åka hem på torsdag eftermiddag. De sena kvällarna drabbar arbetsledningen som måste arbeta 46-50 timmar i veckan, då de måste finnas till hands hela tiden som det finns yrkesarbetare på plats. Det är jobbigt anser platschefen men han vill få arbetet att fungera, och någon ur ledningen måste finnas på plats om yrkesarbetare jobbar in fredagen. Det är en fråga om ansvar. Utöver de inarbetade timmarna, som inte är att anse som övertid, blir det inte mycket övertid för yrkesarbetare på arbetsplatsen.
Han anser att rasterna är bra placerade på dagen vilket gör att arbetspassen inte blir för långa. Arbetet utförs i ungefärliga 2-timmarspass. Därutöver finns det möjlighet att ta micropauser under monotont arbete. Aktiv vila är att föredra. Under tiden som man vilar kan man göra ett annat arbete som inte kräver någon fysisk ansträngning.
När en tidplan utformas räknar de på att få ut 36-38 timmars arbete per yrkesarbetare och vecka. Vård av sjukt barn, sjukdom med mera, minskar ner de 40 timmar per vecka som det är avtalat. Arbetarens största prioritet är att tjäna så mycket pengar som möjligt för så lite arbete som möjligt. "Människan är av
naturen lat". Yrkesarbetarna vill troligen enligt platschefen inte börja senare, men gå hem tidigare på dagen. Företaget tillämpar den avtalade arbetstidsförkortningen på 32 timmar som arbetstagarna kan ta ut när de vill. De flesta utnyttjar detta, främst till klämdagar. Platschefen har själv aldrig gjort det, då det inte finns tid till det.
Vad gäller fysiska skador, så anser inte platschefen att Arbetstiden är en faktor som bidrar till förslitningsskador. Det finns bra hjälpmedel till hands för att skydda knän/rygg/axlar.
Arbetstiderna som tillämpas ger en positiv social hälsa. Platschefen upplever att arbetstagarna är nöjda med arbetstiden. Han tycker inte att stress kan härledas till arbetstid i allmänhet. Stress är så olika från person till person. Vissa blir stressade av att man måste arbeta och andra av att inte hinna arbeta. Stress kan gå ut över säkerheten, då arbetaren tar större risker än man gör om man tar det lugnt. "Så fungerar människan även privat". Om man är sen till ett möte är tar man större risker genom att till exempel köra för fort.
Arbetstid och säkerhet har "i viss mån" med varandra att göra. Men säkerhet är
i första hand inte en arbetstidsfråga, utan en attitydfråga. De vanligaste arbetsolyckorna är fallolyckor från låg höjd och snubbelolyckor.
Trots att vissa arbetare arbetar långa pass för att jobba in fredagen, förekommer det inte fler olyckor på kvällstid. Det är snarare tvärtom, med färre olyckor då. Det blir inte samma stress för kvällsarbetarna. Däremot är riskerna större vid skiftarbete. Han menar att de överlag tillämpar säkra arbetstider då det är ljust större delen av dagen, vilket är en viktig säkerhetsfråga.
Han upplever att yrkesarbetarna är kvar längre i arbete (sett över livstiden) än
för 10-15 år sedan. Det beror främst på en större medvetenhet om vilka hjälpmedel som finns, vilket gör arbetet lättare, säkrare och snabbare.
4.3 Intervju 2: Arbetsledare
Han upplever att arbetstiderna fungerar rätt bra på arbetsplatsen, men det är mycket beroende av vilket jobb som ska utföras. I och med att arbetet är projektstyrt och en tidsplan ska hållas, så händer det att de till och med blir tvungna att skjuta på semestern för att hinna klart i tid ibland. Övertid tillämpas periodvis, beroende på arbetsplats och uppgifter. Som exempel så måste de vid skiftgång eller storformsgjutningar arbeta tills de är klara eller blir avlösta, vilket har lett till övertid så sent som till klockan 23.00. Om den beräknade tidsplanen för arbetsplatsen skulle spricka så kan de bli tvungna att tillämpa övertidsarbete och även arbeta på helger för att komma ikapp. Dessa åtgärder kan också kompletteras med att extra folk plockas in.
Han påpekar att systemet med arbetstidsförkortning på 32 timmar per år är bra, då det ger arbetarna möjlighet att till exempel besiktiga bilen eller besöka tandläkaren på egentlig arbetstid. Själv har han däremot inte utnyttjat arbetstidsförkortningen särskilt mycket, och han påpekar att det är väldigt sällan som någon ur arbetsledningen utnyttjar den.
Rasterna fungerar i hans mening perfekt. Rasternas förläggning är bra och
tiderna följs av arbetarna. Rasttiden är också tillräcklig för att man ska känna sig utvilad. Arbetspauser är inget som de styr upp från ledningen utan han menar att yrkesarbetarna tar naturliga pauser i samband med uppehåll mellan olika arbetsuppgifter, transport mellan och på arbetsplatsen samt i samband med att de
hämtar nya eller andra redskap. Det ger en indirekt vila som de menar räcker för att monotona arbetsuppgifter inte ska bli för påfrestande.
Han ser en tendens att yrkesarbetarnas prioriteringar i samband med planeringen av arbetstiden utvecklas mot en växande önskan om mer ledighet, istället för den traditionella inställning där lönen står i fokus.
På frågan om arbetstidens koppling till den psykosociala hälsan styrs samtalet
framförallt in på stress och de faktorer som kan ligga bakom. Här återkommer tidsplanen som en bidragande faktor till att de riskerar att bli stressade. Han påpekar att förmågan att hantera stressade situationer är högst individuell, och att vissa klarar det galant medan andra kan ha lite svårare för det.
Gällande den fysiska hälsan så säger han att det finns en viss risk att kroppen inte hinner vila ut sig i samband med tungt arbete och övertid. Men samtidigt så finns det inga tendenser på att de som arbetar längre veckodagar till förmån för en ledig fredag skulle vara mindre utvilade än de som arbetar ordinarie arbetstider. Den sociala hälsan får utrymme i arbetstiden med anledning av de fasta tiderna. Annat är det för dem som sover borta under veckan och som därför är beroende av att deras partner tar ett större ansvar hemma under veckorna.
Är det bråttom med arbetstiden så upplever han att säkerheten och skyddsanordningarna inte prioriteras, då säkerhetsåtgärder tenderar ta för mycket tid i anspråk. Ju längre man håller på med en uppgift desto säkrare känner man sig ("Ju längre du är på ett tak desto säkrare känner du dig"). Med den tryggheten i rutinerna ökar farorna i form av oförsiktighet med säkerhetsanordningarna. För att förebygga detta måste man som yrkesarbetare låta säkerheten ta den tid som den kräver, och han påpekar att det i så fall inte blir någon märkvärd förlust i tid. När det gäller bruket av belastningsreducerande hjälpmedel och nyare säkerhetsanordningar så finns det en viss svårighet med att "lära en gammal hund sitta". Han ser en förbättring i den yngre generationen, som är mer öppna för de nya metoderna.
Gällande säkerheten tycker han också att ackordsystemet är en anledning till brister. Det sparar pengar för företaget och tjänar pengar åt de anställda, men på bekostnad av säkerheten i vissa fall, då vikten i första hand ligger på att få arbetet gjort så snabbt som möjligt, och inte att arbetsförhållandenas säkerhet ska optimeras. De anställda planerar visserligen sitt arbete bättre med anledning av ackordsystemet, men de gör det i första hand för att kunna kämpa ännu hårdare med sitt arbete och därmed tjäna mer pengar genom ackorden.
Han erfar att det inte finns några egentliga bekymmer med säkerheten. En iakttagelse han har gjort är att arbetet vid mindre projekt blir mer kompakt, och att det inte finns utrymme för säkerhetstänk i samma utsträckning som det gör vid ett längre projekt. Säkerheten blir mer positiv ju längre projektet håller på.
4.4 Intervju 3: Arbetsledare
Allmänt finns det aldrig några problem med arbetstiden. Som arbetsledare upplever han att man måste ställa upp för att projektet ska rulla, men om det är möjligt kan man ta igen den tid man offrar. Han har aldrig använt arbetstidsförkortningen, men tycker att den är bra för anställda som har tunga jobb. Vad gäller pauser så är det inget som styrs upp av arbetsledningen, utan de tas ut ganska naturligt, vilket är i sin ordning.
Den sociala hälsan påverkas av att man är tvungen att åka dit jobben finns och därmed ligga borta. Det kan vara ett mindre problem för den som har stöd hemifrån, men det är en social uppoffring.
En förändring som skulle gynna den fysiska hälsan åtminstone är att ha semestern under vintern istället för sommaren, då arbetsförhållandena är mycket bättre på sommaren. Till exempel betonggjutning blir mycket dyrare på vintern, då torktiderna är mycket längre vilket ger en hårdare arbetsbelastning på vintern. Om det blir förseningar i tidplanen kan den psykosociala hälsan säkert påfrestas då det blir stressigt att hinna med allt. Om det är dåligt väder som försenar arbetet bidrar det kanske också till stress enligt arbetsledaren, men det är nog väldigt individuellt. Han betonar att det är väldigt sällan som tidsplanen inte håller. Vad gäller övertid så ser han inte att de anställdas hälsa påverkas negativt av det. Anställda ser pengar, säger han.
Förläggningen av arbetstiden påverkar säkerheten genom att det blir betydligt farligare att jobba i mörker. I övrigt anser inte arbetsledaren att arbetstid och säkerhet påverkar varandra.
Det finns dock möjligheter att påverka ljusförhållandena med lampor och strålkastare, men naturens fällor (halka, skuggor mm) är svåra att undgå.
4.5 Intervju 4: Skyddsombud
Inställningen till arbetstiden stämmer bra överens med företaget och han vill inte göra några förändringar. Arbetstiden är inga problem för honom personligen. Det blir mycket jobb borta och långa dagar. Ett alternativ skulle kunna vara att jobba flera dagar i sträck för att sedan vara ledig flera dagar.
Arbetslaget är nöjt med arbetstiderna. Det finns en efterfrågan att införa flextider, men det blir nog svårt att använda i praktiken då de arbetar som ett lag.
Arbetstidsförkortningen är oerhört bra, men han säger att det är för få timmar. Systemet är uppskattat av arbetstagarna, och utnyttjas vid till exempel bilbesiktningar och tandläkarbesök. Han tycker att fördelningen av regleringen mellan lagar och kollektivavtal är bra, men att vissa delar kunde anpassas ännu mer. Det är bra för att man får en branschanpassning av lagen. Arbetstagarna trycker på om avtalets innehåll. Med avtalet kan de behovsanpassa de gällande reglerna för att kunna tillämpas i deras sammanhang.
Det är en bra fördelning av rasterna, men då det ibland kan vara långa processer som kräver arbetskraft kan det ibland skjutas på rasterna för att arbetet ska kunna bedrivas. I övrigt går det att ta de "micropauser" som behövs under arbetet. Det flyter på bra och pauserna tillämpas samtidigt som man gör något annat mindre krävande, som till exempel hämtar ett annat verktyg eller förbereder senare arbete. På frågan hur arbetstiden skulle kunna förbättras tog han upp sex timmars arbetsdag som förslag. Det skulle göra att vi får ut mer av varje individ, säger han.
Arbetspassen på 2-timmar är lagom och minskar risken för fysiska påfrestningar. De regelbundna rasterna främjar deras fysiologiska hälsa, genom att arbetspassen inte blir för långa. Arbetstidens påverkan på den psykosociala hälsan går i cykler, beroende av skedet som bygget är inne i. Det finns lugnare och stressigare perioder, och vissa yrkesarbetare klarar detta bättre än andra.
Arbetstid och säkerhet har inte med varandra att göra. Kanske vid skiftgång, eller vid arbeten där det behövs tillfällig belysning. Viktigast vid planering av
arbetstiden är tillgången till dagsljus och belysning. Men även allmän säkerhet samt familjesituationen kan spela in. Det ska vara rätt belysning på rätt ställen. Ackordsystemet kan ha inverkan på säkerheten, men den är samtidigt stimulerande. De äldre arbetarna anser att deras kroppar har slitits ut på grund av ackorden, men han upplever det inte så själv.