• No results found

Gällande rätt

In document Registrering av kontantkort, m.m. (Page 120-123)

6 Verkställighetsfrågor

6.2 Anpassningsskyldigheten

6.2.1 Gällande rätt

De leverantörer som enligt lagen (2003:389) om elektronisk kom- munikation tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elek- troniska kommunikationstjänster (t.ex. den som tillhandahåller telefonabonnemang) spelar en viktig roll när brottsbekämpande myndigheter hämtar in uppgifter på området för elektronisk kommunikation. För att inhämtningen ska upprätthålla en rimlig effektivitet har leverantörerna ålagts vissa skyldigheter.

I 6 kap. 19 § första stycket LEK stadgas att verksamheten ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommuni- kation (HAK) och hemlig övervakning av elektronisk kommunika- tion (HÖK) kan verkställas och så att verkställandet inte röjs. Enligt paragrafens andra stycke ska innehållet i och uppgifter om avlyss- nade eller övervakade meddelanden göras tillgängliga så att informa- tionen enkelt kan tas om hand. Denna s.k. anpassningsskyldighet infördes redan i den äldre telelagen (1993:597) och trädde i kraft i juli 1996. I fråga om den närmare innebörden av anpassningsskyldig- heten angavs i förarbetena att den i praktiken innebär främst ett krav på leverantören att i sin verksamhet använda sig av tekniska hjälp- medel som har vissa egenskaper. Leverantörerna ska använda sig av sådan maskinell utrustning och sådana datorprogram som erfordras för att tillgodose de krav som riktas mot dem. Vidare måste sådana personella och organisatoriska dispositioner vidtas som krävs för att hantera hjälpmedlen. Det angavs vidare att de begärda uppgifterna bör hållas tillgängliga inom viss tid, på visst sätt och på viss plats så att de enkelt kan tas om hand (se prop. 1995/96:180 s. 25 och 28).

Anpassningsskyldigheten gäller endast för vissa verksamheter, nämligen verksamheter som innefattar tillhandahållande av

1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för ut- sändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § ytt- randefrihetsgrundlagen (YGL), eller

2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt

som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven

Ds 2020:12 Verkställighetsfrågor

lägsta datahastighet, som medger funktionell tillgång till internet, eller

b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mo- bil nätanslutningspunkt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har enligt 6 kap. 19 § tredje stycket LEK rätt att meddela närmare föreskrifter i frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i första stycket. Av 36 § förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation (FEK) framgår att Post- och telestyrelsen får, efter samråd med Åklagar- myndigheten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, meddela de verkställighetsföreskrifter som behövs för HAK och HÖK enligt 6 kap. 19 § LEK. Post- och telestyrelsen får också i enskilda fall medge undantag från krav enligt 6 kap. 19 § första stycket. Sådana föreskrifter eller undantag har inte meddelats.

Lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas under- rättelseverksamhet (inhämtningslagen) ger brottsbekämpande myndigheter befogenhet att i underrättelseverksamhet hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation från den som tillhanda- håller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst. Det är en viss skillnad mellan bestämmel- serna i 1 § inhämtningslagen och 27 kap. 19 § RB när det gäller tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation i realtid. Enligt inhämtningslagen får uppgifter hämtas in om i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits. Lokaliseringsuppgifterna kan således hämtas in såväl i efterhand, och därmed avse historiska uppgifter, som i realtid. Inhämtningen av uppgifter om meddelanden (trafikupp- gifter) får dock endast avse uppgifter som har överförts, dvs. historiska uppgifter. I övrigt motsvaras de uppgifter som får hämtas in enligt inhämtningslagen av de uppgifter som får hämtas in inom ramen för ett tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 19 § RB. Det är vår uppfattning att uttrycket hemlig övervakning av elektronisk kommunikation i 6 kap. 19 § LEK rimligen måste omfatta såväl tillstånd som har sin grund i rättegångsbalkens regler som i inhämtningslagens. I annat fall hade bestämmelsen ändrats i samband med att inhämtningslagen infördes.

Således är det vår uppfattning att anpassningsskyldigheten tar sikte även på fall när uppgifter om elektronisk kommunikation hämtas in med stöd av bestämmelserna i inhämtningslagen. Anpassningsskyl- digheten gäller även i fråga om uppgifter som hämtas in efter beslut om HAK eller HÖK med stöd av lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventivlagen) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

I promemorian Genomförande av direktivet om inrättande av en kodex för elektronisk kommunikation, föreslås bl.a. att tillsyns- myndigheten, alltså Post- och telestyrelsen, ska ha möjlighet att ta ut en sanktionsavgift av den som inte uppfyller kraven på att bedriva sin verksamhet så att beslut om HAK och HÖK kan verkställas i enlighet med en bestämmelse som motsvarar 6 kap. 19 § LEK eller föreskrifter som har meddelats med stöd av bestämmelsen. Enligt förslaget ska sanktionsavgifter också kunna tas ut av den som inte lämnar ut abonnemangsuppgifter enligt en bestämmelse som mot- svarar 6 kap. 22 § LEK. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 21 december 2020.

Det har ansetts nödvändigt med särskilda regler om anpassning för utlämnande i fråga om den som är skyldig att lagra trafikupp- gifter enligt 6 kap. 16 a § LEK. Även här gäller att uppgifterna ska göras tillgängliga på ett sådant sätt att informationen enkelt kan tas

om hand (se 6 kap. 16 f §). Enligt förarbetena innebär detta att de

lagringsskyldiga måste se till att de brottsbekämpande myndig- heterna utan ansträngning kan ta del av uppgifterna även om de skulle finnas i exempelvis krypterad eller komprimerad form hos den lagringsskyldige. Uppgifterna måste dock alltid överlämnas på ett sådant sätt att säkerheten och skyddet för uppgifterna inte eftersätts (se prop. 2010/11:46 s. 80 f.). Någon föreskriftsrätt för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer är inte kopplad till bestämmelsen i 6 kap. 16 f §.

För de situationer som uppkommer när uppgifter hämtas in av brottsbekämpande myndigheter med stöd av 6 kap. 22 § LEK finns inte någon särskild anpassningsskyldighet.

Av 27 kap. 25 § RB framgår att de brottsbekämpande myn- digheterna får använda de tekniska hjälpmedel som behövs för att verkställa ett beslut om HAK eller HÖK. Regleringen har ansetts innebära en förpliktelse för leverantörer att i viss utsträckning med-

Ds 2020:12 Verkställighetsfrågor

verka till att tvångsmedelsbeslutet kan verkställas (se prop. 1995/96:180 s. 22). I 9 § preventivlagen finns en motsvarande bestämmelse.

In document Registrering av kontantkort, m.m. (Page 120-123)