Åklagarmyndigheten framförde i en rapport om ett alternativ till häktning som innebar att barn istället bör placeras på ett ungdomshem även om det inte finns andra anledningar för ett omhändertagande enligt LVU. Med stöd av proportionalitetsprincipen som följer av 24 kap. 1 § st 3 RB, ska det lindrigaste ingripandet användas för individen. Att placera ett barn i § 12 hem, vilket faktiskt förekommer idag som ett alternativ till häktning är ett lindrigare ingrepp.
Emellertid kan se olika ut i olika kommuner i Sverige på grund av bland annat resursfrågor. Av den anledningen ser även möjligheterna till att placera barn i ett
§ 12 hem olika ut. Detta är, som även framgår av åklagarmyndighetens rapport problematiskt eftersom häktning i högre utsträckning skulle kunna undvikas.131 I
131 Åklagarmyndigheten, Häktningstider och restriktioner (2014) s. 85. s. 85.
första hand torde inte resurser vara en legitim grund för att dessa rättigheter som barn åtnjuter åsidosätts. Likväl bör barn som har begått lika brott inte särbehandlas och detta främst beroende på vilken kommun det rör sig om. Vissa barn placeras på § 12 hem medan andra placeras på häktet. Detta leder till att barnet som blir häktad blir betraktad som skyldig i och med att de sitter häktade innan fällande dom avgjorts. Barn som placeras på § 12 hem å andra sidan får behandling vilket kan tyckas mer fördelaktigt dessutom innebär detta att den grundläggande likhetsprincipen åsidosätts.
Vidare om man uppmärksammar särskilt på vad ”sannolika skäl” de facto innebär kan det inte framstå som tillfredställande, eftersom det inte krävs särskilt mycket för att kravet ska uppnås och barnet på den grunden frihetsberövas. Barn som begår brott anses vanligtvis socialt utsatta, därmed är behovet av stöd och hjälp mer effektivt.132 Att ett barn som redan satt sig i en allvarlig situation genom att begått en brottslig gärning, därefter utsätts för tvångsmedel från staten kan inte anses vara ett effektivt sätt för att främja att den brottsliga verksamheten upphör.
Staten bör vidta med åtgärder som hjälper barnet att återanpassar sig i samhället och finna en tryggare plats än häktning. Enligt barnkonventionen har dessutom Sverige förpliktelse att främja rehabilitering för barn, att anpassa förfarandet efter barnet och dess bästa. Detta kan möjligtvis resultera i att barnet på ett enklare sätt kan återanpassa sig till samhället.
12 Avslutande kommentarer
Syftet med barnkonventionen är onekligen att förstärka barns rättigheter.
Problematiken i att barn häktas ligger framförallt i att häktning medför en försämrad utveckling. Mot bakgrund av all kritik som riktats mot Sverige går det att konstatera att det inte enbart härrör från ett håll. Kritiken är samstämmig med de som framfört den och dessutom har det pågått under en längre tid. Utifrån kritiken kan slutsatsen dras att det föreligger brister i vad som ska gälla när
132 Prop. 2005/06:165 s. 40.
brottsmisstanken är riktad mot ett barn. För att uppnå ett motsatt resultat torde rutiner införas. En uppfattning är att det även verkar framstå som att det brister i barnrättsperspektivet som är ett krav som ska tillgodoses enligt barnkonventionen.
Dessa rekommendationer är emellertid inte bindande vilket innebär att Sverige inte är skyldiga att faktiskt vidta några åtgärder som hänför sig ifrån dessa. Men å andra sidan är det barns rättssäkerhet och eftersom kritiken är snarlik från de olika organen tyder det på att en förändring bör ske. Tydliga riktlinjer för vad som ska gälla och vem ansvaret åvilar bör läggas fram. Berörda parter torde ta del av dem och därefter upprätthålla dem i synnerhet för att Sverige ska leva upp till de kraven som är uppställda avseende dessa förfaranden. Det finns dessutom en risk att Sverige kommer i konflikt med antitortyrkonventionen mot bakgrund av det uttalande som FN:s special rapportör gjort – att barn häktas under tortyrliknande förhållande.
Utöver att lag kring häktningstider bör införas och restriktionerna avskaffas eller minskas menar jag att det bör finns andra alternativ för häktning som lagstadgas. Placera barnet, med stöd av LVU och hänvisning till § 12 hem.
Häktning får som framgått i denna uppsatt ske, förutsatt att inte betryggande övervakning kan ordnas på något annat sätt. Ett exempel på andra alternativ är omhändertagande med stöd av LVU. Emellertid krävs det, för att tillämpa LVU, att ett samtycke inte föreligger för att omhändertagandet ska vara aktuellt. Vad gäller restriktioner kan det givetvis inte meddelas om den misstänkte inte sitter häktad, av den anledningen är LVU inte alltid tillämplig som ett alternativ om det föreligger kollusionfara. Jag ser dock att den befintliga regleringen i LVU kan förändras i någon form i syfte att tillämpa lagen i större utsträckning än vad den gör idag. För att sedan placera barnet på § 12 hem som därmed får behandling istället. Det är önskvärt och säkerligen något att föredra inte minst ur ett barnrättsperspektiv men även ur ett samhällsperspektiv.
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck Propositioner
Prop. 1964:10 Prop. 1964:10 med förslag till lag om införande av brottsbalken m. m.
Prop. 1973:90 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m
Prop. 1986/87:112 Om anhållande och häktning m.m
Prop. 1989/90:107 Om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter
Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor
Prop. 1997/98:104 Behandling av häktade
Prop. 2004/05:107 Svenskt godkännande av fakultativt protokoll till FN:s konvention mot tortyr m.m.
Prop. 2005/06:165 Ingripanden mot unga lagöverträdare
Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter
Prop. 2019/20:129 Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering
Prop. 2019/20:118 Ungdomsövervakning
Statens offentliga utredningar
SOU 1938:44 Processlagberedningens förslag till
rättegångsbalk
SOU 1977:50 Häktning och anhållande
SOU 1985:27 Gripen – anhållen – häktad
SOU 2004:122 Ingripanden mot unga lagöverträdare
SOU 2016:52 Färre i häkte och minskad isolering
Departementskrift
Ds 2019:23 Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter Ds 1996:46
Justitieombudmännens ämbetsberättelser
Justitieombudmannens beslut av den 5 april 2016 dnr 6383-2014 (JO-beslut 2016/17)
Kommittédirektiv
Dir. 2015:80 Färre i häkte och minskad isolering
Lagtext
SFS (1942:740) Rättegångsbalken.
SFS (1974:152) Regeringsformen.
Litteratur
Bull, T, Sterzel F., Regeringsformen: en kommentar, 2 uppl., Studentlitteratur, 2013
Danelius, H., Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: en kommentar till
europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 4:1 uppl., Nordstedts Juridik, 2012.
Ekelöf, P O, Bylund, T & Edelstam, H, Rättegång – Tredje häftet, 7 uppl., Norstedts Juridik AB, 2006.
Fitger, Mellqvist, Domstolsprocessen – en kommentar till rättegångsbalken, 4 uppl., Nordstedts juridik AB, 2002.
Jareborg, N., Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004.
Kleineman, J., Rättsdogmatisk metod. Juridisk metodlära, 2 uppl.,
Studentlitteratur, 2018 Korling, F & Zamboni, M (red.) Juridisk metodlära, 1:3 uppl., Studentlitteratur 2013.
Lindberg, G., Straffprocessuella tvångsmedel – när och hur får de användas?
3 uppl., Karnov Group 2017.
Peczenik, A., Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, Förvaltningsrättslig Tidskrift 1990 (2).
Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation. 4 uppl., Nordstedts Juridik Stockholm, 2018.
Singer, A., Barnets bästa, Om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, 7 :1 uppl., Nordstedts Juridik AB, 2019
Thelin, T., Om ungdomsmål: Några reflektioner i anledning av en pågående översyn, SvJT 2017.
Westerlund, G., Straffprocessuella tvångsmedel: en studie av rättegångsbalkens 24 till 28 kapitel och annan lagstiftning, 5 uppl. Stockholm Brunn, 2013.
Myndighetspublikationer
Barnombudsmannen, Granskning av häktesprotokoll, dnr. 9.7:0594/12, 2012.
Barnombudsmannen, Från insidan – barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte, 2013.
Riksåklagarens riktlinjer avseende restriktioner och långa häktningstider, RåR 2015:1.
Åklagarmyndigheten, Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden, RåR 2006:3.
Åklagarmyndigheten, Redovisning av granskning av restriktionsanvändning, 2011.
Åklagarmyndigheten, Unga lagöverträdare och barnkonventionen
Åklagarens årsredovisning 2019.
Socialstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Rättsfallsförteckning Högsta domstolen NJA 1978 s 471 NJA 2008 s. 81 NJA 2015 s 649
Hovrätten RH 1985:112 RH 2004:61 RH 2013:42
Europadomstolen
T. och V. båda mot Förenade kungariket
Internationellt material
FN:s kommitté för barnets rättigheter, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 10, (2007) Barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare, CRC/C/GC/10, 25 april 2007.
FN:s kommitté för barnets rättigheter, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 (2013), Barns rätt att i första hand få beaktat vad som bedöms vara barnets bästa, CRC/C/GC/14, 29 maj 2013.
FN:s kommitté för barnets rättigheter, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 10 (2007) - Barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare, CRC/C/GC/10. (HÄMTAD)
FN:s tortyrkommitté, Consideration of reports submitted by states parties under article 19 of the convention – concluding observations of the Committe against Torture, CAT/SWE/C/CO/5, 2008. (HÄMTAD)
Europarådets tortyrkommitté, Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 18 to 28 May 2015, CPT/Inf (2016) 1. (2020-01-04)
Europarådets tortyrkommitté, Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 9 to 18 June 2009, CPT/Inf (2009) 34. (2020-01-04)
FN:s specialrapportör mot tortyr, Torture and other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment - note by the Secretary-General, A/66/268, 2011. (2020-01-04)
Unicef, Handbok om barnkonventionen,
Internetkällor
Advokatsamfundet vill ha tidsgränser för häktning
https://www.advokatsamfundet.se/Nyhetsarkiv/2014/oktober/Advokatsamfundet-vill-ha-tidsgranser-for-haktning/ 15/10 2014 (2020-12-01)
Barnombudsmannen, Från insidan- barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/fran-insidan-final.pdf 2013 (2020-12-12)
Barnkonventionen, Barnombudsmannen
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/
(2020-11-29)
Barnombudsmannen, Uppdrag, organisation och arbetssätt
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/om-oss/uppdrag/
(2020-11-13)
Lindberg, G., Rättegångsbalken- en kommentar version 01/12 2020 (2020-11-16) https://juno-nj-se.
Hem för vård eller boende (HVB) (SoL)
https://www.ivo.se/tillstand/sol-och-lss-tillstand/hem-for-vard-eller-boende-hvb/.
12/12 2019 (2020-12-28)
Häktningstider och restriktioner
https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rapporter/ovriga-rapporter/2014_-_restriktioner_och_haktningstider.pdf 01/01 2014 (2020-12-27)
HVB – Hem för barn och ungdom
https://behandlingshem.se/hvb-hem-for-barn-och-ungdom/ 11/11 2020 (2020-12-28)
Jermsten, H., Regeringsformen- en kommentar, version 1/07 2020 (2020-11-17) https://juno-nj-se.
Unga i häkte- De intagnas uppfattning av de insatser som vidtagits för att förbättra situationen
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/nyheter/unga-i-hakte_150911.pdf (2020-12-14)
Utreda barn och unga - Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-1-9.pdf 06/2016 (2020-12-20)
Övriga källor
UNHCR, Handbok om barnkonventionen Svenska FN-förbundet (2008),