Gäller samma principer i alla olika fall?

2.4.1 Ägandeförhållanden

Makarnas eller sambornas bostad kan vara antingen samägd eller ägd av den ena parten.

Hur det förhåller sig med ägandet saknar emellertid betydelse för om nyttjanderättser-sättning skall utgå eller inte, vilket framgår av senaste praxis från HD där det fastställts att ersättning kan krävas även när bostaden är samägd.¹² Som tidigare konstaterats har det dock inverkan på storleken av nyttjanderättsersättningen eftersom ersättning utgår i proportion till ägandet.

2.4.2 Giftorättsgods och enskild egendom

Oavsett om parternas gemensamma bostad utgör giftorättsgods eller enskild egendom kan den föremål för frågan om kvarsittningsrätt och därmed även frågan om nyttjande-rättsersättning.¹³ Dock är det möjligt att det uppstår en storleksmässig skillnad senare i processen med hänsyn till redovisningsplikten i ÄktB 9:3 som behandlas närmare i av-snitt 4.

2.4.3 Behandlas fallen olika beroende på om parterna är sambor eller makar?

Frågan om rätten att kvarsitta i det gemensamma hemmet under bodelningen är något som kan behöva lösas för såväl sambor som makar. Även om reglerna i SamboL bygger på samma grunder som ÄktB, finns det en del som skiljer sig åt och av den anledningen

11 NJA 1968 s. 197 in fine, se även tingsrättens dom i mål nr T 271-01 på s. 6 f. (2006 års fall).

12 NJA 2006 s. 206 som närmare redogörs för i avsnitt 3.

13 Teleman, Bodelning, s. 196.

bör särskilt undersökas huruvida samma principer skall gälla för sambor och makar i frågan om nyttjanderättsersättning.

Till att börja med kan konstateras att för det fall sambornas bostad inte utgör samboegendom, återfinns svaret direkt i lagtexten. SamboL 31 § stadgar att domstolen skall på yrkande bestämma vad den kvarboende sambon skall betala till den andra sam-bon för nyttjandet av en sådan bostad. Vad gäller sambors bostad som utgör samboegendom, finns däremot ingen motsvarande reglering, utan SamboL 28 § stadgar helt sonika att domstolen skall fatta beslut om kvarsittningsrätten.

Det framstår som att lagstiftaren avsiktligt har valt att reglera frågan om nyttjanderätts-ersättning sambor emellan när bostaden inte utgör samboegendom, medan frågan läm-nats oreglerad så bostaden ingår i bodelningen som samboegendom. Någon motivering till detta går dock inte att återfinna i förarbetena till SamboL.¹⁴ Frågan blir då om en sambo som flyttat från en bostad utgörande samboegendom ändå kan finna stöd för att kräva ersättning för den kvarboende sambons nyttjande.

Här får ledning istället hämtas ur rättspraxis, se NJA 2006 s. 206 där frågan diskutera-des i domskälen. Med hänvisning till förarbetena¹⁵ anfördes att eftersom lagstiftarens avsikt varit att regleringen skall likna sambor och makar vad gäller kvarsittningsrätten, bör i denna linje samma principer gälla i frågan om nyttjanderättsersättning. I dylika tvister mellan makar görs ingen åtskillnad mellan om bostaden faller inom eller utom bodelningen och därför bör inte heller någon sådan skillnad göras för sambor.

2.4.4 Registrerat partnerskap

Även om det inte görs någon principiell åtskillnad mellan makar och sambor vad gäller rätten till nyttjanderättsersättning, kan det vara meningsfullt att utreda till vilken av dessa kategorier som par med registrerat partnerskap hänförs till. Eftersom nyttjande-rättsersättningen är förknippad med bostaden, är det naturligtvis en förutsättning att parterna har haft en gemensam bostad. Av denna anledning måste registrerade partner i sammanhanget kunna likställas antingen med sambor eller makar.

14 Prop. 2002/03:80.

15 Prop. 1986/87:1 s. 102.

Lagen om registrerat partnerskap är numera upphävd. Samkönade par som redan har registrerat sitt partnerskap har möjlighet att genom anmälan eller vigsel få sitt partner-skap konverterat till ett äktenpartner-skap. Följaktligen kan dessa personer även ha rätt till nyttjanderättsersättning i anledning av en äktenskapsskillnad. För dem som väljer att inte konvertera sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap, är dock den upphävda lagen fortfarande tillämplig, UPL 3 §. Av PL 3 kap. 1 § följer huvudregeln att ett regi-strerat partnerskap har samma rättsverkningar som ett äktenskap. Undantagen tar sikte dels på lagregler som explicit särbehandlar en make endast på grund av dennes kön, dels på internationellt privaträttsliga regler. Eftersom PL 3 kap. 1 § är formulerad med syfte att täcka in alla bestämmelser om äktenskap och makar,¹⁶ torde följaktligen registrerade partner kunna likställas med makar i frågan om nyttjanderättsersättning. I denna fram-ställning likställs registrerade parter med makar även i övriga hänseenden.

2.4.5 Bostadens karaktär

Rätten för den ena parten att kvarsitta i hemmet till dess att bodelning är gjord gör sig gällande oavsett om bostaden är en fastighet¹⁷, bostadsrätt eller hyresrätt.¹⁸ De fall rö-rande nyttjanderättsersättning som har behandlats i praxis har berört fastigheter och bo-stadsrätt. Det måste emellertid framstå som självklart att den part som givits rätt att bo kvar i parternas hyresrätt till dess att bodelningen är gjord, är den som skall betala hy-ran. Om nu så är fallet att det är den part som flyttar som är ensam eller solidariskt talningsansvarig enligt kontraktet med hyresvärden, och parten således fortsätter att be-tala hyran för den andres räkning måste den bebe-talande parten kunna begära ersättning för detta.

I praktiken lär detta dock inte bli något problem. Den part som flyttar bör kunna upprätta ett avtal mellan sig och den kvarboende parten där det regleras att den sistnämnde skall er-lägga hyran så länge den ensam nyttjar bostaden. Om den kvarboende parten inte vill med-verka till ett sådant avtal och inte heller är villig att betala hyra, torde detta utgöra en grund för att andre parten skall tillerkännas kvarsittningsrätten och den kvarboende parten tvingas flytta.

16 Bet. 1993/94:LU28; Agell och Brattström, s. 295.

17 I begreppet fastighet inkluderas även tomträtt i detta fall.

18 Teleman, Bodelning s 199 f.

Vid en närmare genomgång av regleringen kring bostadsfrågan i SamboL, kan utläsas att kvarsittningsrätt kan komma ifråga då den gemensamma bostaden är samboegen-dom, 28 §, eller då det är en hyres- eller bostadsrätt som inte utgör samboegensamboegen-dom, 22 och 31 §§. Det förefaller dock som att ett undantag gjorts för en gemensam bostadsfas-tighet som inte utgör samboegendom. Frågan som uppstår är då om detta undantag skall ha någon inverkan på rätten till nyttjandeersättning. Under avsnitt 2.1 har konstaterats att ett domstolsbeslut om kvarsittningsrätt inte bör vara ett krav för att kunna göra an-språk på ersättning. Av den anledningen torde inte heller det nyss nämnda undantaget ha den verkan att en sambo som gått med på att flytta från sin fastighet till dess att bo-delningen är avklarad förlorar rätten till ersättning för den kvarboende sambons nytt-jande.