Gång och cykelandelarna

I kommunens Cykelprogram för Malmö stad 2012-2019 framhäver Malmö stad sitt starka fokus på att öka andelen cykelresor i Malmö och förbättra förutsättningarna för detta. Bland annat heter det att ”cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och

kollektivtrafik vara normen i staden” (Malmö stad/Gatukontoret 2012, s.2) och man har ett effektmål på 25 % andel cykelresor år 2013 samt 30 % 2018 (ibid, s.9). Vad gäller resorna till Emporia utgör dock bilen normen. Cykel och gångresorna uppgår till omkring 4 %. Målen ovan gäller förvisso för hela Malmö, men resorna till Emporia lär sänka genomsnittet för staden rejält.

Sammantaget blir slutsatserna från den kritiska granskningen av kommunens offentliga dokument, att verkligheten står långt från ambitionerna och målen. Extra bekymmersamt är att kommunledningen parerat både juridiska prövningar och sina egna miljöambitioner genom att inte kalla Emporia för ett externt köpcentrum, trots att både vedertagna definitioner och kommunens egna utredningar pekade tydligt på detta. Även om resorna till Emporia är mindre koldioxidgenererande än man befarade, får speciellt andelen cykelresenärer ses som extra illavarslande.

53

Slutresultat och diskussion

I detta kapitel sammanfattas studiens resultat och tillika svaren på frågeställningen ställd i textens inledning. Huvudfrågan som skulle besvaras handlade om vilka tendenser Emporia uppvisar vad gäller transportmönstren hos dess besökare, och syftade till att bidra till forskningen om externa köpcentras miljöeffekter.

Resultatet visar att Emporia kan klassificeras som ett externt köpcentrum, men med god tillgänglighet för främst kollektivtrafik som färdsätt. Detta resultat betonar vikten av skillnader i fall till fall, vad gäller studier av externa köpcentras miljöeffekter. Andelen kollektivtrafikbesök till Emporia är alltså ett överraskande positivt resultat; främst andelen tågbesök. Detta kan tänkas bero på att köpcentrets sortiment tilltalar en ung kundgrupp som har lägre personbilsinnehav.

Även om den sammanlagda andelen besökare som tar sig till Emporia med tåg, buss, gång och cykel är relativt hög, sker majoriteten med bil. Den höga bilanvändningen och dess utsläpp rimmar dåligt med Malmös miljömål och stadsdelen Hyllies miljöprofil. Vad gäller de helt koldioxidneutrala färdsätten gång och cykel, har dessa låga andelar till Emporia. Detta kan tänkas bero på att det upplevda avståndet förstärks av stora tomma ytor mellan köpcentret och övrig samlad bebyggelse.

Uppskattningar av personbilens andel av färdsätten till Emporia är helt beroende av antal passagerare man räknar per bil. Detta är i sin tur problematiskt eftersom samåkning är positivt ur miljösynpunkt men ger negativa utslag i statistiken över färdmedelsandelar. Även att exakt beräkna skillnaden i avstånd mellan resor till Emporia och andra platser innan öppnandet, är mycket komplicerat och kräver omfattande resvaneundersökningar/enkäter. Det går dock att fastslå att den genomsnittliga bilresan till Emporia med bil är cirka 35 km lång tur och retur

och generar minst 6 108 g CO2-utsäpp. Detta genomsnitt höjs kraftigt av långväga besökare

från t.ex. Danmark. Emporia genererar också en ökad mängd personbilstrafik på närliggande vägar; uppemot 40 %, samt cirka 3 000 nya personbilar under veckans fyra sista dagar.

Ökningen ger CO2-utläpp på cirka 17,5 ton per veckoslut.

Det har också visat sig svårt att utreda externa köpcenter av typen Emporia i relation till annan inköpsstatistik, eftersom det handlar om en resekategori som kan benämnas som en blandning av inköp och nöje/fritid. Denna nya ”shoppingkategori” bör implementeras på ett brett plan, både när det gäller statistik över resor och transporter i Malmö, men även i studier av konsumtionskulturen och dess miljöeffekter i stort.

54

Framtida studier bör noggrannare undersöka hur resans upplägg förändras av ett externt köpcentrum, främst vad gäller avstånd. Fenomenet shopping behöver också kartläggas mer ingående, vad gäller både typer av konsumtion och framför allt beläggningsgrader för personbilar.

55 Källor

Becker, H.( 2008) Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö : Liber

Bergström, F. (2000) ”Är externa köpcentra ett hot mot cityhandeln?” Ekonomisk Debatt, årg. 28, nr 4

Beijer, F. (2013) Muntlig källa 2013-03-06. Malmö stad/Gatukontoret.

Berner, B. (2007) Kunskapens vägar: teknik och lärande i skola och arbetsliv. Rapport 47. Linköpings universitet

Booth, W., Colomb, G. & Williams, J. (2004) Forskning och skrivande: konsten att skriva enkelt och effektivt. Studentlitteratur

Boverket (2004) Dags att handla nu – Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling. Karlskrona: Danagårds grafiska

Boverket (2013) ”Stormalmö” Hämtad 2013-05-20. http://www.boverket.se/Boende/Analys-

av-bostadsmarknaden/Bostadsmarknadsenkaten/Region-karta-over-kommuntyper/Stormalmo/

Centrumkatalogen (2013). (2013) Hemsida. Kopcentrum.nu ”Skåne” Hämtad 2013-02-28 Dahmström, K. (2005) Från datainsamling till rapport: att göra en statistik undersökning. Lund: Studentlitteratur

Edling, C. & Hedström, P. (2003) Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för - och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur

Ellberg, C. (2006) Utvärdering av linjeomläggningen i Malmös stadsbusslinjenät. Examensarbete. Lund: Lunds tekniska högskola

Eniro (2013) Hemsida. ”Malmö” Hämtad 2013-03-06.

http://kartor.eniro.se/query?what=maps&search_word=&geo_area=malm%C3%B6&from=

Emporia (2013) Hemsida. ”Hitta hit”. Hämtad 2013-02-15, 2013-02-28. http://emporia.se/Hitta-hit/

Eriksson, L. & Wiederheim-Paul, F. (2001) Att utreda, forska och rapportera. Karlshamn: Liber

56

Falkemark, G. (2006) Politik, mobilitet och miljö: om den historiska framväxten av ett ohållbart transportsystem. Möklinta: Gidlund

Farag, S., Schwanen, T., Dijst, M., Faber, J. (2007) “Shopping online and/or in-store? A structural equation model of the relationships between e-shopping and in-store shopping.” Transportation Research Part A 41, 125–141

Fastighetsvärlden (2012). ”Se bilder inifrån Emporia”. 2012-10-16. http://www.fastighetsvarlden.se/notiser/se-bilder-inifran-emporia/

Forsberg, H., Hagson, A., Tornberg, J. (1994) Effekter av externa köpcentran. Rapport 1994:1. Stads-och trafikplanering, Arkitektur. Chalmers Tekniska högskola

Guba, E. & Lincoln, Y. (1981) Effective Evaluation. San Fransisco: Jossey-Bass

Hannigan, J. (2006). : A Social Constr .

Cornwall outledge

Hagson, A. (2003). Effekter av externetablerad handel, särskilt dagligvaruhandel, på

trafikarbete och miljö: En kunskapsöversikt. Chalmers tekniska högskola. Göteborg

Holm, N. (2012)”Kampen hårdnar om kunderna”. Sydsvenskan. 2012-10-24

Häglund, G. (2013) Muntlig källa 2013-03-20. Trafikverket

Kågeson, P (2007) Vilken framtid har bilen?: en analys av vägtrafiken. Stockholm: SNS

Lembre, K. (2013) Muntlig källa 2012-03-01. Malmö stad/Miljöförvaltningen

Ljungberg, Caroline (2011) Hållbar pendling till Malmö: Analys och förslag till åtgärder. Examensarbete. Lunds Tekniska Högskola

Ljungberg, C., Sjöstrand, H., Smidfelt-Rosqvist, L. (1995) Externa affärsetableringar och deras effekt på miljö och energianvändning. Lunds universitet

Ljungqvist, M. (2012) Muntlig källa 2013-04-09, 2013-04-24 samt 2013-05-13. Malmö stad/Miljöförvaltningen

Länsstyrelsen (2008). Extern handel i planeringen: en lägesredovisning. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne

57

Malmö stad (2003) Miljöprogram för Malmö stad 2003-2008. Malmö: Malmö stad

Malmö stad (2005) Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2005-2010. Malmö: Malmö stad

Malmö stad (2008) Rättelser för Områdesfakta för Malmö, 2008. Malmö: Malmö stad

Malmö stad (2009) Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020. Malmö: Malmö stad

Malmö stad (2012) Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2012-2017. Malmö: Malmö stad

Malmö stad (2013a) ”Dp 4827 Hyllie Arenan”. Hämtad 2013-04-16

Malmö stad (2013b) Hemsida. ”Koldioxidutsläpp”. Hämtad 2013-05-16

http://miljobarometern.malmo.se/key.asp?mp=MP&mo=1&dm=3&nt=1&uo=1

Malmö stad, E-on, VA-Syd (2011) Klimatkontrakt för Hyllie

Malmö stad/Gatukontoret (2004) Trafikutredning till detaljplan för ARENA/SHOPPINGCENTER mm i Hyllie, Dp 4827. Malmö: Malmö stad

Malmö stad/Gatukontoret (2012) Cykelprogram för Malmö stad 2012-2019. Malmö: Malmö stad

Malmö stad/Gatukontoret (2013) Trafikräkningar för Annetorpsvägen, Hyllie Boulevard, Hyllie Allé Hyllie stationsväg samt Henrikdalsvägen. Erhållet av Eriksson, B. 2013-02-04

Malmö stad/Stadsbyggnadskontoret (2005) Samrådsredogörelse tillhörande preliminärt förslag till detaljplan för ARENA/SHOPPINGCENTER mm i Hyllie i Malmö

Malmö stad/Stadsbyggnadskontoret (2013) Planering i Malmö. 2013:1

Malmö stad/Statistiska centralbyrån (2010) Inkomst 2010

May¸T. (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Merriam, S. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Michanek, G. & Zetterberg, C. (2008) Den svenska miljörätten. Uppsala : Iustus, 2008 (Västerås : Edita)

MKB Dp 4827 2004. Hyllie arena/shoppingcenter. Malmö stad/ Scandiaconsult Sverige

58

Nationalencyklopedin (2013b) ”Köpcentrum” Hämtad 2013-02-28

Naturskyddsföreningen (2001) Skisser för reglering av externa köpcentra. PM

Nilsson, O. (2012) ”Vi vill skapa traditioner” Sydsvenskan. 2012-12-12

Palm, A. & Puskas-Nordin, A-K. (2001) Externa köpcentra och målet om ett hållbart samhälle – sett utifrån ett aktörsperspektiv. Examensarbete. Malardalens högskola

Paulsson, A. (2012) ”Parkeringskaos på Emporia”. Sydsvenskan. 2012-12-08

P-Malmö (2013) Parkeringsstatistik erhållen av personlig mejlkontakt med Knutsson, T.

Samsyn Hyllie (2013) Hemsida. Hämtad 2013-03-20.http://www.hyllie.com/

Skånetrafiken (2013a) Hemsida ”Tidtabeller”. Hämtad 2013-03-15

http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=3428&epslanguage=SV

Skånetrafiken (2013b) Hemsida. ” eseplaneraren”. Hämtad 2013-03-21 http://www.reseplaneraren.skanetrafiken.se/querypage_adv.aspx

SOU 2005:51 Bilen, biffen bostaden: Hållbara laster – smartare konsumtion. Stockholm: Justitiedepartementet

Stengård, M.(2010). ”Fel om externa köpcentrum” Aftonbladet. 2010-07-10

Steen & Ström (2007). Powerpoint-föredrag Etablering av köpcentrum. Region Skåne

Säfström, C & Östman, L (red.) (1999) Textanalys. Lund: Studentlitteratur

Takami, K. (2006). “Car use and sustainability: Reflection on retail development control

systems” i Tamagawa, H (red) Sustainable Cities, Japanese perspectives on physical and social structures, p. 139-166. United Nations University Press

Trafikverket (2011) Hållbarhet och trender i handel och service: En litteraturstudie. Rapport 2011:070

Trafikverket (2012a). Hemsida “Mål och inrikting”. http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo- och-halsa/Klimat/Klimatmal-for-transportsektorn/

59

Trafikverket (2012c). Hemsida. ”Jämför färdmedel”. Hämtad 2013-04-01

http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Dina-val-gor-skillnad/Jamfor-trafikslag/

Trafikverket (2013a). PM Minskade utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken

Trafikverket (2013b)Hemsida ”Vägtrafikens klimatutsläpp minskade 2012”. Hämtad 2013-

03-29 http://www.trafikverket.se/Pressrum/Pressmeddelanden1/Nationellt/2013/2013-

03/Vagtrafikens-klimatutslapp-minskade-2012-/)

Trivector Traffic (2003) Externa och halvexterna affärsetableringar – litteraturstudie och kartläggning. Trivector Traffic/Vägverket 2003:148

Trivector Traffic (2007) Resvanor Syd 2007: sammanställning av resultat. Rapport 2007:27

Trivector Traffic (2009) Malmöbornas resvanor och attityder till trafik och miljö 2008: sam tjämförelse med 2003. Lund: Trivector Traffic

Trivector Traffic (2011) Hållbara besöksresor till köpcentra: förslag på strategier i Skåne. Lund: Trivector Traffic

Trivector Traffic (2012) Powerpoint-föredrag. Hållbara inköpstransporter – nu och med framtidens e-handel

Tufte, P. ”Kvantitativ metod” i Fangen, K. & Sellerberg, A-M. (red.). (2011). Många möjliga metoder. Studentlitteratur, Lund

Tyréns/Atrium Ljungberg (2009) Nya Mobilia Shopping Center: Trafikutredning i strategiskedet. Malmö: Tyréns/Atrium Ljungberg

TØI, 2010, Handelslokalisering og transport – Kunnskap om handlereiser, TØI rapport 1080/2010 (hämtad från Hållbara besöksresor till köpcenter s.23)

Vägverket (2008) Lokalisering av extern handel: vägledning för beskrivning av effekter på trafik och miljö. Rapport 2008:34

Wilk, R.R. (2006) “The Ecology of lobal Consumer Culture” i Haenn , N. & Wilk, R.R.

(red.), s.418-429. : A Reader in Ecology, Culture, and

Sustainable Living . New York New ork University Press

WSP (2012) Hållbara Handelsplatser: En förstudie om hållbart resande till externa handelsplatser.

60

Wärnhjelm, M. (Utgivningsår saknas) Powwrpoint-föredrag. Fallstudier av handelsetableringar - Konsekvenser för trafiken.

Öresundstågen (2013) Hemsida. Tabeller för Göteborg-Köpenhamn. Oresundstag.se Hämtad 2013-03-15

Örneberg, J & Carlsson, J. (2010) Resvaneundersökning: Tillhåll 2; Hållbara transporter i handelsområdet Svågertorp. Malmö: Hållbar mobilitet Skåne/Malmö stad/Gatukontoret.

61

Bilaga 1 Mätpunkter vid Gatukontorets trafikräkning samt geografisk