Går det att påvisa grannskapseffekter? 42

Hur kan resultaten tolkas som en grannskapseffekt?

Utifrån statistiken och analysen av densamma går det att påvisa att det finns relativt stora skillnader i unga vuxnas socioekonomiska karriär i de två fallstudieområdena. Unga vuxna i Skäcklinge har visat tendenser till en bättre framtida socioekonomisk bana, än vad de unga vuxna i Storvreten har haft. Medelinkomsten är generellt högre för boende i Skäcklinge samtidigt som andelen individer med eftergymnasial utbildning, för den studerade gruppen, är högre i Skäcklinge än i Storvreten. Dessa två parametrar, tillsammans med Skäcklinges låga siffra vad beträffar arbetslöshet, bidrar till att den socioekonomiska situationen får anses bättre i Skäcklinge än i Storvreten. Trots att gruppen i Skäcklinge haft en större tendens att utbilda sig, i jämförelse med den i Storvreten, har anmärkningsvärt nog, sett över hela befolkningen, en totalt sett högre utbildningsnivå än boende i Skäcklinge. Detta är anmärkningsvärt då medelinkomsten i Skäcklinge är markant högre än den i Storvreten. En hypotes är att boende i Skäcklinge, sett till sysselsättning, är mer integrerade i samhället än boende i Storvreten. Att de höga utbildningssiffrorna i Storvreten kan förklaras med att det finns en stor andel utrikes födda som har en högre utbildning, som av olika skäl inte arbetar med vad de är utbildade som.

Områdena har samma geografiska förutsättningar, men ändå är de polariserade från varandra och, som studien tydligt visat, finns det tydliga skillnader i individers socioekonomiska karriär i respektive område. Ser vi till upplåtelseformerna finns nästan uteslutande hyresrätter i Storvreten, medan det i Skäcklinge är uteslutande bostads- och äganderätter. Vilket, om man bortser från huruvida det finns lediga lägenheter eller inte, teoretiskt säger oss att ur ett ekonomiskt perspektiv kan inte alla flytta till Skäcklinge, men i viss mån kan alla flytta till Storvreten. Till en början skulle en optimistisk tolkning kunna göras att detta är positivt, att människor oavsett ekonomisk status har möjlighet att flytta till hyresrätterna i Storvreten, utan att behöva köpa sitt boende. En faktor som teoretiskt skulle kunna möjliggöra en uppblandning av olika socioekonomiska kategorier. Något som i sin tur, enligt teorin och planeringsmålet om ett blandat boende, skulle kunna leda till att statusen på området höjs och bostadsområdet tillsammans med de boende blir anses integrerade i samhället. Ändå framträder en klar och tydlig bild av att detta är segregerade områden, där det existerar en inkomstmässig socioekonomisk uppdelning med bättre bemedlade i Skäcklinge och lite sämre bemedlade i Storvreten. Där en slutsats blir att socioekonomiskt starka individer inte väljer att bosätta sig i Storvreten, utan föredrar Skäcklinge.

43

En möjlig förklaring till detta är att det skulle kunna gå att argumentera för en exogen grannskapseffekt som styr människors bild av och föreställning om områdena. Att Storvreten G|PV XW VRP RPUnGH Sn JUXQG DY GHVV VHJUHJHUDGH VWDWXV RFK ´XWVDWWKHW´ att individer upplever det som så att om de flyttar till Storvreten kommer de att själva ´VPLWWDV´ DY Storvretens negativa sidor. Storvreten stigmatiseras alltså, vilket kan få till följd att den negativa trenden fortsätter, eller till och med förstärks om socioekonomiskt starkare grupper systematiskt väljer bort området. Denna skillnad mellan områdena kan då komma att ytterligare stigmatisera Storvreten och sätta en etikett på området som sämre och till och med hämmande, när det inte finns någon prestige i att flytta dit.

Problem med att identifiera en grannskapseffekt

Stigmatiseringsteorin kopplat till de mönster som påvisats i utvecklingen för gruppen unga vuxna i de här områdena, gör att det kan argumenteras för att det finns en exogen grannskapseffekt i att bo i de här områdena. Att förutsättningarna och möjligheterna för individer i de båda områdena varierar beroende på om individen bor i antingen Storvreten eller Skäcklinge. Att den kontextuella miljön som existerar i de båda områdena skapar sämre eller bättre förutsättningar, beroende på vilket område en individ bor i.

De effekter som påvisats är så pass kraftiga att grannskapet, eller boendeområdet får anses ha en betydelse för individers utveckling. Eller teorin om en grannskapseffekt kan i den här studien inte uteslutas eller falsifieras. Utefter den här typen av studier, med dess tillgängliga data, går det att påvisa en antydan att det kan finnas en exogen grannskapseffekt som påverkar områdenas demografiska sammansättning. Det går att se mönster över hur det ser ut, men att genom orsakssamband se varför det ser ut som det gör, är ytterst komplext.

Det största problemet, som flertalet av forskarna i litteraturstudien poängterat, är att det inte går att utröna påverkan och kontakten mellan människorna i området i en sådan här studie. En form av inre, endogen effekt i stort sett omöjlig att påvisa i den här typen av registerbaserad studie. Då en endogen effekt behandlar hur kontakten mellan människor ser ut och vilka typer av sociala nätverk och sociala grupper man tillhör och påverkas av. Det blir också svårt att helt och hållet avfärda Roger Anderssons självselektionsproblematik, som innebär att de effekter studien redovisar är kontextuella effekter kopplade till teorin om exogena grannskapseffekter, inte kompositionella effekter kopplade till befolkningssammansättningen

44

i området. Det vill säga att en viss typ av människor tar sig till studieområdet, att utfallet av studien hade blivit exakt likadan om samma grupp människor hade studerats i en annan kontext.

Samtidigt dyker det då upp frågor kopplade till relationen mellan de kompositionella och de kontextuella faktorerna som styrande i segregationsprocessen. Att även om det går att argumentera för att kompositionella effekter möts, inte de kontextuella, blir det problematiskt att hävda att samma resultat skulle uppnås på en annan plats eller i en annan kontext. För utan att flytta hela den studerade befolkningen till en annan plats och studera den igen, blir det svårt att resonera för vilka resultat som skulle uppstå i en sådan studie.

Hypotetiskt sett måste också hela strukturen på det nya området vara likadant som det som redan studerats, för att en rättvis bedömning av den kompositionella effekten skall kunna göras. Att exempelvis ta hela befolkningen i Storvreten och flytta den till ett avgränsat område i innerstaden blir inte rättvist, då kontexten där är av helt annan karaktär. Och en sådan studie skulle likväl endast mäta kontextuella skillnader, då den kontextuella parametern bör hållas konstant för att en kompositionell effekt skall kunna mätas.

Argument skulle kunna föras kring att det i en studie som denna, som mäter dynamiken mellan två olika områden ur ett mer generellt perspektiv, blir inte den faktiska geografiska lokaliseringen lika fundamental. Likväl kan vi inte utesluta att grannskapet är underordnad de sociala kontakterna i vad det är som styr människor boendes i segregerade områdens livsförutsättningar och möjligheter.

45