Boendesegregationens grannskapseffekter – en studie av forskningen kring boendesegregationens konsekvenser

C-uppsats i byggd miljö, 15 hp Malmö Högskola, 20110817

Programmet Stadsbyggnad, stadsutveckling och Planering

Institutionen för Urbana Studier

Boendesegregationens grannskapseffekter

±

Författare: Hampus Bengtsson och Anton Sjöblom H andledare: Lina Olsson

Sammanfattning

Forskningsämnet boendesegregation har på senare år kommit att få en allt större roll inom den svenska segregationsdiskussionen. Uppsatsen är en litteraturstudie som diskuterar hur forskare studerar och har studerat begreppet boendesegregation, hur den synliggörs, varför den uppstår och vilka konsekvenser den ha på individer.

Genom att koppla ihop den rådande diskussionen kring boendesegregation, grannskapseffekter, stigmatiseringsprocesser samt blandad boendemiljö med empiriskt material från två fallstudieområden i Botkyrka Kommun, ämnar den här uppsatsen studera konsekvenser av boendesegregation.

Resultatet av fallstudien och litteraturstudien har visat upp ett komplext forskningsläge där det, dels går att finna forskare som använder teorin om grannskapseffekter som utgångspunkt i sin forskning, medan det å andra sidan finns skeptiker som pekar på empiriska brister vad gäller beläggen för existensen av grannskapseffekter.

I fallstudieområdena har det kunnat noteras relativt stora skillnader mellan den socioekonomiska karriären för unga vuxna i de båda områdena. Antydan till en exogen effekt av boende i områdena, har noterats, men i en studie av denna karaktären har inte ett orsakssamband mellan boendeområdet och invånarnas socioekonomiska karriär helt kunnat fastställas.

Abstract

Title: The neighbourhood effect of residential segregation. A study of the research regarding the consequence of residential segregation.

The research regarding residential segregation has in recent years come to play an increasingly large role in the debate concerning segregation in Sweden. This paper is a literature study which discusses how researchers both have studied and are studying the concept of segregation, how segregation is made visible, why it occurs and what consequences it may bring.

By connecting the current discussion of residential segregation, neighbourhood effects, stigmatisation and mixed residential environments with empirical data from two case study areas in Botkyrka Kommun in Sweden, is the intention of this paper to study the consequences of residential segregation on inhabitants.

The result of the case study and the literature study has shown a complex research area, whereas you on one hand can find researchers who uses the neighbourhood effect as a basis in their research, while on the other hand there are some sceptics who points at empirical shortcomings for the evidence of the existence of neighbourhood effects.

Furthermore it has been possible to detect relatively large differences between the to case study areas, when it comes to the socio-economic career of young adults. Traces of an exogenous effect have been spotted, but the study has had difficulties in proving a cause-and-effect connection between the residential area and its inhabitants socioeconomic career.

Innehåll

1. Inledning ...1  

1.1. Bakgrund ...1  

1.2. Syfte och frågeställning...1  

2. Metod och material ...3  

2.1 Litteraturstudier ...3  

2.2 Studier av offentliga dokument ...4  

2.3 Inventering och kartläggning ...4  

2.4 Statistisk data ...4  

3. Boendesegregation och dess konsekvenser...6  

3.1. Boendesegregation i Sverige ...6  

3.2 Vad är en grannskapseffekt? ... 11  

3.3 Blandad boendemiljö för minskad segregation ... 20  

3.4 Sammanfattning ... 24  

4. Statistikanalys... 28  

4.1 Områdesbeskrivning av Botkyrka, Storvreten och Skäcklinge ... 28  

4.2 Nulägesbeskrivning - Hur ser situationen ut idag i områdena? ... 31  

4.3 Går det att påvisa grannskapseffekter? ... 42  

5. Diskussion och slutsats ... 45  

1

1. Inledning

En stad kan generellt delas in i olika områden som anses mer eller PLQGUH´EUD´HOOHU´GnOLJD´ Kommuner, stadsdelar, förorter och till och med enskilda gator kan alla delas in efter vilken status det indelade området har. Uppdelning på det här viset påverkar i hög grad människors liv. Inte bara genom att skapa barriärer mellan olika områden eller befolkningsgrupper, utan också genom att bibehålla och förstärka dem.

När människor flyttar till eller inom en urban miljö är de i regel väldigt måna om vilket område de flyttar till. Var någonstans området ligger och vilken karaktär det har är grundläggande aspekter som styr var människor väljer att bosätta sig. Möjligheten att aktivt välja vilket bostadsområde man väljer att flytta till varierar mellan olika människor. Det är möjligt att tyda en inneboende föreställning hos många människor om att karaktären på boendeområdet smittar av sig på den boende. För de som kan och har möjlighet att välja är det YLNWLJWDWWERVlWWDVLJLHWW´EUD´RPUnGHVQDUDUHlQ HWW´GnOLJW´(QLQGLYLGVI|UXWVlWWQLQJDURFK möjligheter i livet bedöms vara starkt sammankopplade med vilket område den bott eller vuxit upp i.

Ett ledord det läggs stor värdering i är vikten av god livskvalitet, och livskvaliteten anses vara mer eller mindre direkt kopplad till vart man bor(Brännström, L, 2006). Möjligtvis går det att se att det existerar en sorts allmänt rådande uppfattning att om en familj flyttar till ett så kallat ´XWVDWW´ RPUnGH NRPPHU GHW DWW KD HQ QHJDWLY HIIHNW Sn IDPLOMHPHGOHPPDUQDV framtida förutsättningar och möjligheter.

1.2. Syfte och frågeställning

Den inledande ansatsen till det här arbetet har varit en strävan efter att samla ihop en teoretisk överblick kring hur boendesegregation tar sig uttryck i Sverige idag samt att se vad de får för konsekvenser på människor. Genom en litteraturstudie har vi velat utreda vilken inverkan boende i ett visst område kan få för konsekvenser för en individs förutsättningar och möjligheter att bli eller fortsätta vara en del av samhället. Med grund i den empiri som framkommer av litteraturstudien har en fallstudie gjorts i två till varandra angränsande områden i Botkyrka kommun, strax söder om Stockholm. Målet med det är att med hjälp av

2

den av oss framtagna empirin, se om, eller i vilken grad grannskapseffekter kan menas påverka individer. Om det ens går att empiriskt fastställa att bostadsområdet karakteristika ligger till grund för människors levnadsförutsättningar, samt vad teorin om grannskapseffekter har haft för inverkan på det politiska policyskapandet kring hur segregationsproblematik har bemötts.

Utifrån detta syfte har sedan följande frågeställningar utformats:

x Vilka aspekter är det som bestämmer huruvida ett område är segregerat eller inte? x Hur tar sig boendesegregation uttryck i olika typer av områden i dagens svenska

samhälle?

x Hur bemöts segregation inom politiken och planeringen idag? x Vad innebär fenomenet grannskapseffekt?

3

2. Metod och material

Som huvudmetod har en litteraturstudie använts, med syfte att utröna hur forskningsläget kring ämnet boendesegregation, samt utreda vilken del bostadsområdet har för människors förutsättningar och möjligheter i sin socioekonomiska karriär.

Genom en mindre överblick över litteraturen kopplad till ämnet boendesegregation, har en lista över litteratur som är relevant för vårt ämne tagits fram. Där en antologi, fyra avhandlingar samt fyra artiklar identifierats och studerats närmare.

Tanken är alltså inte att ställa olika avhandlingar mot varandra eller olika forskare mot varandra, utan avsikten är att studera forskningsområdet boendesegregation för att se om vi kan identifiera grannskapseffekter i fallstudieområdena.

Litteraturlista:

Andersson, Roger, 2009, Boendesegregation och grannskapseffekter, ur Graninger, Göran & Knuthammar, Christer, Samhällsbyggande och integration, frågor om assimilation, mångfald och boende, Linköping

Bergsten, Zara, 2010, Bättre framtidsutsikter? Blandade bostadsområden och grannskapseffekter, Uppsala

Brännström, Lars, 2006, Phantom of the neighbourhood, Stockholm

Holmqvist, Emma, 2009, Politik och planering för ett blandat boende och minskad boendesegregation ± Ett mål utan medel? Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

van Kempen, Ronald & Özüekren, A. Süle, 1998, Ethnic segregation in cities: New forms and explanations in a dynamic world, ur Urban Studies, Vol. 35, No. 10, 1631± 1656, 1998

Magnusson, Turner, Lena(red), 2008, Den delade staden. Segregation och etnicitet i stadsbyggden, Boréa Umeå

Sundlöf, Petra, 2008, Segregation och karriärposition, en studie av bostadsomgivningens betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i stockholmsregionen, Uppsala

4

Urban, Susanne, 2009, Is the neighbourhood effect an economic or an immigrant issue? A study of the importance of the childhood neighbourhood for future integration into the labour market, Uppsala

2.2 Studier av offentliga dokument

Utöver litteraturforskningen har vi studerat olika offentliga dokument för att komplettera bilden av ämnesområdet och redovisa vedertagna definitioner som också forskare använder sig av. Boverkets rapport Boendesegregation ± orsaker och mekanismer (2010), som är en genomgång av det aktuella forskningsläget har varit fundamental i arbetet, som den gedigna introduktion till ämnesområdet den är. För att undersöka vilka begrepp det resoneras kring hos myndigheter relaterade till segregation, har utdrag från två offentliga dokument gjorts. Ovan nämnda rapport från Boverket samt Socialstyrelsens Social Rapport 2010 (2010).

2.3 Inventering och kartläggning

För att kunna exemplifiera segregationsteorierna har två för ämnet intressanta fallstudieområden valts ut. Områdena ligger intill varandra men har olik sammansättning. Valet har gjorts med en hypotes kring att det med hjälp av den fysiska sammansättningen i ett område, även går att utröna olika socioekonomiska sammansättningar i de två områdena. Först och främst valdes Botkyrka som studieområde, då Botkyrka ur ett segregationsperspektiv är ett intressant område, med en stor heterogenitet, inte bara i befolkningen utan även när det kommer till strukturen på bostadsområdena. Många politiska insatser har riktats mot flertalet utsatta miljonprogramsområden i Botkyrka kommuns norra delar, med syfte att förbättra områdena och höja levnadsstandarden för de boende.

För att hålla sig så tolkningsneutral som möjligt gentemot vad sådana här insatser har för effekter på ett boendeområde, har en parameter i valet av områden att ingen av dem ska omfattas av insatserna satts upp. Valet föll med detta i åtanke därför på Skäcklinge och Storvreten i södra delen av Botkyrka, de två områdena angränsar till varandra men är sedd till den fysiska sammansättningen vitt skilda från varandra. Storvreten domineras av höghus uppförda under tiden för miljonprogrammet, medan Skäcklinge är mer av en blandstad, där villor, småhus, radhus och lägenheter samsas i ett och samma område.

2.4 Statistisk data

För att möjliggöra en analys av fallstudieområden har statistisk data sökts som dels redovisar de båda områdenas aktuella befolkningssammansättning och jämföra den data i relation till

5

nationella och lokala mått. Utöver nulägesanalysen har en longitudinell analys av områdena Skäcklinge och Storvreten utförts för att undersöka skillnader i respektive områdens befolkningssammansättning under en femårsperiod och därmed föra en diskussion om vad dessa skillnader kan bero på och vilka konsekvenser de får. Uppsatsens statistiska data har hämtats från Botkyrka Kommuns egen databas samt Statistiska Centralbyrån. Då två, geografiskt sett, relativt smalt indelade bostadsområden i Botkyrka undersökts krävdes tillgång till hela databasen eftersom det i den allmänna databasen inte går att söka information på den geografiska skala som studerats. Detta möjliggjordes dock genom att tillfälliga inloggningsuppgifter till Botkyrka kommuns databas erhölls, där för studien mer relevant data kunde hämtas.

6

3. Boendesegregation och dess konsekvenser

För att redogöra för boendesegregationen och dess påverkan på samhället behöver det inledningsvis redogöras för några centrala begrepp samt förklara innebörden av segregerade områden och varför dessa uppstår. Definitioner av de centrala begrepp som förekommer för vår litteraturstudie är hämtade dels från vald huvudlitteratur men också ur olika offentliga dokument.

Segregation kontra integration

Trots att förekomsten av en uppdelning mellan olika grupper alltid har funnits är begreppen segregation och boendesegregation relativt nya i Sverige. Diskussionen om den demografiska fördelningen i Sverige togs fasta på för bara några decennier sedan. Vid den tiden handlade diskussionen om att hushåll med stora familjer skulle ges möjlighet till bra bostäder.

Segregation är ett ord som betyder separation eller åtskillnad, något som är särskiljande, varpå det har tillskrivits en negativ värdeladdning. Motsatsen, integration, ses som en mer eftersträvansvärd företeelse då det står för det förenande, närhet och samförstånd (Holmqvist, E, 2009). Det är alltså viktigt att påpeka att det är värdeladdning i orden, som Per Strömblad uttrycker det behöver inte segregation i sig vara negativt, men vissa av effekterna av segregation kan inverka negativt på en individ eller grupp (Strömblad, P. 2008). Med grund i det går det att, som Eva Andersson et al (2008), konstatera att segregation idag oftast studeras utifrån aspekter som tillstånd, process och konsekvenser av segregationen samt dess åtgärder. Segregation som begrepp kan användas i olika sammanhang, varpå man kan dela in den i olika typer. Det kan användas då man vill påvisa ett fysiskt avstånd mellan områden med en koncentration av olika grupper eller fördelningen mellan olika befolkningsgrupper. Det kan sägas vara beroende av den sociala eller ekonomiska klassen en person tillhör samt av vilket bostadsområde en person väljer att bosätta sig i. Det kan också bero på vilken etnisk bakgrund en person har, vilket ålders- eller könskategori en person tillhör. Separationen kan vara geografisk, ekonomisk, social eller kulturell (Holmqvist, E. 2009).

7 Hur definieras boendesegregation?

Dagens diskussion om boendesegregation kan, precis som segregation i stort, studeras utifrån olika perspektiv. Olika gruppers geografiska uppdelning i staden visar graden av boendesegregation. Genom att jämföra med stadens, regionen eller hela landets genomsnitt visas graden av koncentration i olika områden. Dessa indikatorer kan följas upp för att studera förändringar över tid. Enligt Boverket delas boendesegregation vanligtvis upp i tre kategorier: demografisk segregation; skillnader mellan olika åldersgrupper, hushållstyper eller kön, socioekonomisk segregation; skillnader mellan olika inkomst-, yrkes- eller socialgrupper samt etnisk segregation; skillnader mellan grupper med olika nationaliteter, religion eller etnisk härkomst(Boverket, 2010). Holmqvist belyser dock att Roger Andersson et al (2007) menar på att vi idag kan lägga till en fjärde kategori, kopplad till livsstil, för att komplettera de tre ovanstående kategorierna. Även om den, liksom övriga kategorier, besitter en simultanitet som gör att kategorierna på vissa punkter går in i varandra(Holmqvist, E. 2009). Simultaniteten tas också upp i Social Rapport 2010:s del om Boendesegregation. Där det tas upp att kategorierna etnisk och socioekonomisk boendesegregation ofta uppträder samtidigt, något som gör dem svåra att hålla isär. Exempel på detta är att olika grupper av utrikesfödda är överrepresenterade i vissa områden samtidigt som deras ekonomiska situation ofta är ansträngd. Denna dynamik gäller framförallt för nyanlända invandrare som kan sakna materiella resurser, socialt kontaktnät samt kunskap om landets språkliga och samhälleliga struktur(Social rapport 2010).

När sedan segregation skall kopplas till boende menar Petra Sundlöf (2008) att ett bostadsområde inte är segregerat i sig, utan blir det först i jämförelse med ett större områdes befolkningssammansättning. En bild som delas av Mats Franzén som beskriver segregation med att den handlar om skillnader, om åtskiljanden ± inte sällan om åtskiljanden i rummet. Segregation beskriver han som en hierarkisk skillnad mellan minst två grupper, en icke-hierarkisk skillnad innebär däremot inte segregation. Segregation betyder, enligt Franzén, således över- och underläge, både moraliskt och materiellt i ett geografiskt rum (Franzén, M. 2008). Boendesegregation kan således ses utifrån olika geografiska skalor; som nationell, regional eller lokal nivå eller olika typer av städer; som stora, medelstora eller små städer. Sociologen Margareta Popoola nämner att det finns skilda perspektiv kring boendesegregation som utgår från två ståndpunkter; tvång eller frivillighet. Segregation kan antingen ses utifrån ståndpunkten att det uppstår ur människors egna val att avskärma sig eller att segregation

8

uppstår på grund av strukturellt tvingande orsaker som avgör människors hierarkiska uppdelning i det geografiska rummet(Popoola, M. 2008).

Orsaker och teoretiska utgångspunkter för boendesegregation i dagens samhälle

Enligt Emma Holmqvist så existerar det två perspektiv över boendesegregationens orsaker, där vissa forskare menar att segregation är något som uppstår naturligt i alla samhällen, medan andra forskare tvärtom menar att det är en aktiv process där segregationen uppstår genom sättet människor bygger och planerar städer. En förklaring till det senare perspektivets teorier om boendesegregationens uppkomst menar att det är konsekvenser av många olika aktörers samlade handlande som bidrar till dagens mönster på bostadsmarknaden. Olika institutioner, individer, massmedia etc. är exempel på sådana aktörer som tillsammans påverkar boendesegregationens uppkomst (Holmqvist, E. 2009).

Boverket menar att en förståelse för boendesegregationens mekanismer och betydelse av grannskap utgår ifrån teorier kring människa - omgivning. Den förutsätter begrepp kring hur ett områdes omgivning strukturerar människors relationer till grannskapet och bidrar till integrerande respektive segregerande processer i området. Det existerar ett mänskligt beroende i form av materiella, fysiskt rumsliga och symboliska resurser och de relationer som utvecklas till dessa. Den fysiska omgivningen kan ge mycket av förutsättningarna för vardagslivet och kan dessutom ha betydelse för djupare strukturer i människors liv. En tanke är också att människor kan vara aktiva, kreativa i sitt handlande. De kan anpassa sig till rådande miljö i ett område men de kan också omtolka och förändra den (Boverket 2010). Teorin kring boendesegregation har under 1990-talet och fram till idag haft framförallt två

teoretiska utgångspunkter, den så kallade mismatch-hypotesen respektive

polariseringshypotesen. Efter 1970-talet gjordes inte några större framsteg i den teoretiska debatten på boendesegregationens område förrän under 1990-talet, då den så kallade mismatch-hypotesen lanserades. Denna teoretiska hypotes innebär att uppkomsten av en segregerad stad hör samman med vilken kategori av arbetskraft som efterfrågas. Hypotesens utgångspunkt är att hög- och specialutbildad arbetskraft efterfrågas i stadens centrala delar samtidigt som en allt mindre andel av de människor som bor där innehar den efterfrågade utbildningsnivån. Detta medför att inkomsten för dessa människor sjunker till följd av en lägre eller rent utav utebliven arbetsinkomst, vilket medför att de hänvisas till vissa bostadsområden där omgivningen har en negativ påverkan på deras framtida

9

arbetsmöjligheter. Grupper som ofta upplever detta scenario är enligt hypotesens förespråkare ofta människor med utländsk bakgrund (Andersson, E. et al, 2008).

Som alternativ till mismatch-hypotesen existerar polariseringshypotesen som även den betonar den socioekonomiska problematiken i det moderna samhället, men bygger på att den växande ekonomiska klyftan mellan olika grupperingar i samhället, får till följd att den växande gruppen av ekonomiskt svaga hushåll koncentreras till vissa bostadsområden. Vidare påpekar Eva Andersson et al att den ökade klyftan i befolkningen har uppkommit genom att samhällsekonomin skiftar från att vara industribaserad till att i en allt större utsträckning vila på servicenäringen. Detta skifte innebär att antalet arbetstillfällen minskar inom industrisektorn samtidigt som efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar. Samtidigt ökar också efterfrågan på en lågutbildad anpassningsbar arbetskraft, vilka dock har små möjligheter till ett välavlönat arbete, och således förpassas de till ett fåtal bostadsområden där deras låga inkomst täcker kostnaderna för boendet (Andersson, E. et al 2008).

Hur ser forskningen om boendesegregation ut i Sverige?

Inom svensk forskning rörande boendesegregation är discipliner som kulturgeografi, sociologi och i viss mån ekonomi representerade. Som nämnts tidigare kan forskningsfältet boendesegregation delas upp i tre kategorier; demografisk-, socioekonomisk- samt etnisk segregation. Dessa kategorier går oftast att finna sammanfallande med varandra inom segregerade bostadsområden. På senare tid har dock etnicitet kommit att bli det mest framträdande forskningsfältet, då boendesegregation anses ha nått en alltmer etnisk dimension. Roger Andersson och Irene Molina är några av Sveriges mest framträdande forskare inom forskningsfältet etnisk segregation. I artikeln Den rasifierade staden skriver Molina att koncentrationen av invandrade hushåll till vissa bostadsområden inte är ett problem i sig. Det finns inget särskilt drag hos invandrare som grupp som gör att områden med K|J DQGHO LQYDQGUDUH VNXOOH J|UD GHVVD RPUnGHQ WLOO ´SUREOHPRPUnGHQ´ 'HW lU HQOLJW Molina, inte relevant ifall invandrade individer väljer eller inte väljer att bosätta sig i vissa områden. I de fall det förekommer ett bostadsval sker detta under extremt begränsade förutsättningar, exempelvis valet mellan två olika miljonprogramsområden. Vad människor däremot inte väljer är olika materiella villkor som kan följa med ett segregerat bostadsområde. Exempel på sådana materiella villkor och egenskaper som kan förekomma i segregerade bostadsområden och som bidrar till att vissa områden klassas som problemområden är; arbetslöshet, social otrygghet, slitage i husen, marginalisering och lågkvalitativ utbildning.

10

Med andra ord är det inte problemet själva bosättningen i sig, utan de redan existerande villkor som råder i det aktuella området (Molina, I. 2008). Molina vill bryta ner föreställningen om att det är invandrargrupper som är orsaken till segregationen och menar att fokus istället bör läggas på starka grupper i samhället som i och med att de har mer resurser också bidrar mer till skapandet av segregerande mönster i staden(ibid).

Roger Andersson undersöker i sin tur konsekvenser av att bo i svenskglesa bostadsområden och menar att det är en vanlig erfarenhet för utlandsfödda, men ovanligt för majoritetsbefolkningen. En effekt av detta är att rykten och myter, snarare än erfarenhetsgrundad kunskap, kring segregationsfrågan sprids och får för stort utrymme i den nationella och lokala debatten. Han menar att etnisk boendesegregation återfinns i stora som små städer i hela Sverige. Däremot kan graden av negativa effekter få större konsekvenser i större städer då hela stadsdelar kan bli föremål för segregationsgenererande flyttningar och stigmatisering (Andersson, R. 2008). Enligt Andersson bör diskussionen om att försöka förstå den etniska segregationens uppkomst och verkan inte bara riktas till de aktuella svenskglesa områdena, utan också mot de processer som sker bland majoritetsbefolkningens handlande. (ibid)

I Sverige har den huvudsakliga debatten kring boendesegregation till stor del kommit att handla om polarisering och fattigdom i storstadsregionerna, vilket har gjort att boendesegregation ofta betraktas som ett storstadsproblem. Sundlöf anser att det är viktigt att lyfta blicken från storstäderna då boendesegregation även existerar på mindre orter. Boendesegregation bör studeras som ett sätt att försöka kartlägga olika rumsliga dimensioner hos sociala problem eller betrakta boendesegregation som ett särskilt socialt problem snarare än ur ett storstadsperspektiv (Sundlöf, P. 2008).

Stigmatiseringsprocessens påverkan på boendesegregation

En för effekterna och konsekvenserna av boendesegregation viktig aspekt är stigmatisering av boendeområden. Där både boendeområden och individer boende i de stigmatiserade områdena, av olika anledningar, blivit negativt värdeladdade. På det sättet menar Zara Bergsten skiljer sig stigmatisering, som segregerande mekanism, från andra mekanismer inom ämnet då fokus flyttas från de boende i området till utomståendes syn på området. Omgivningens syn på ett område avgör den allmänt rådande synen på området. (Bergsten, Z. 2010). Lars Brännström menar att den här typen av segregation främst upprätthålls genom

11

I|UHVWlOOQLQJHQ RP ´ElWWUH´ HOOHU ´VlPUH´ ERVWDGVRPUnGHQ RFK DWW GH LQGLYLGHU VRP har möjlighet att välja och välja bort bostadsområden väljer att bosätta sig i områden som anses ´ElWWUH´%UlQQVWU|P/'HQQDV\QSnROLNDERVWDGVRPUnGHQRFK möjligheten till val bidrar därför till ett områdes stigmatiserande ställning. Områdets sociala status kan alltså genom stigmatisering ha en effekt på människors förutsättningar i livet. Både Bergsten och Brännström nämner en studie av Loïc Wacquant (1993), där Wacquant menat att det går att XUVN|QMD HQ ´DGUHVV-HIIHNW´ eller stigmatisering av individer från ett visst område. Där individer när de söker arbete bemöts dåligt eller sållas bort på grund av att de har en adress i ett så kallat utsatt område (Bergsten, Z. 2010) (Brännström, L. 2006).

Ytterligare en effekt av ett stigmatiserat område är att områdets institutioner har, på grund av områdets negativa värdeladdning, svårt att locka till sig den bästa arbetskraften. Exempelvis har ett stigmatiserat område svårt att locka till sig de duktigaste lärarna vilket, i det här fallet, kan påverka kvalitén på skolan. Vidare kan lokala institutioners kvantitet och kvalitet också indirekt påverkas av stigmatiseringen genom att resursstarka grupper undviker att bosätta sig i området på grund av dess dåliga rykte. En effekt av detta är att det stigmatiserade området får svårt att upprätthålla en fungerande lokal ekonomi (Bergsten, Z. 2010).

3.2 Vad är en grannskapseffekt?

Uppkomsten av intresset för grannskapseffekter

Inom forskningsområdet boendesegregation har blickarna på senare år allt mer riktats mot de samhälleliga effekterna och konsekvenserna av just boendesegregation, så kallade grannskapseffekter. De innefattar studier av hur och i vilken omfattning individer påverkas av den miljö de bor i. Samt hur man med en bättre insikt kring de här processerna kan skapa förståelse och förutsättningar för hur människor lättare ska bli integrerade i samhället. Studier av den här korrelationen mellan sociala effekter, mänskliga praktiker och den rumsliga kontexten är dock inte helt nytt, utan något som under en längre tid intresserat forskare inom samhällsvetenskapen, då främst inom urbansociologin (Bergsten, Z. 2010). Vanligtvis brukar forskarna kopplade till Chicagoskolan på 1920-talet krediteras för att vara först med att belysa och studera just den här aspekten av stadsbyggande, att bostadsområdets sociala och fysiska kontext kan ha betydelse för individers framtida möjligheter och livsvillkor. Dock menar Bergsten på att idéerna inte var helt revolutionerande, utan att exempelvis Friedrich Engels tog upp det här på mitten av 1800-talet i Condition of the working class in 1984, där Engels studerat konsekvenserna av koncentrationen av människor i trångbodda slumområden. Andra

12

författare pekar även på att det går att koppla andra teorier till det här problemområdet (Brännström, L. 2006) (Holmqvist, E. 2009), vilket får ses som ytterligare en indikation på att idéerna kring det här ämnesområdet på intet sätt är nya, utan har bara inte praktiserats i en lika stor utsträckning som idag. Under 1990-talet upplevde dock ämnesområdet en renässans som tillskrivits amerikanen William Wilson och hans bok The truely disadvantaged (Bergsten, Z. 2010) (Andersson, E. et al, 2009) (Urban, S. 2009). I sin bok menade Wilson på att det gick att se samband mellan andel arbetslösa i ett specifikt bostadsområde och möjligheterna för de boende i områdena att få arbete. Wilson menade att individer i ett område med hög DUEHWVO|VKHW KDGH HQ WHQGHQV DWW ´VPLWWDV´ WLOO DUEHWVO|VKHW Koncentrationen av socioekonomiskt svaga hushåll förstärkte hushållens egna svaga socioekonomiska position, konsekvensen av att bo bland fattiga blev således att individen fastnade i eller till och med förvärrade sin fattigdom. Det revolutionerande i Wilsons teori låg delvis i att tidigare forskning endast berört segregation som ett tillstånd där huvudsyftet låg i att ta reda på vilka de bakomliggande orsakerna var. Medan den som nu följde istället syftade till att ta upp frågor angående segregationens konsekvenser (Sundlöf, P. 2008). Det av Wilson nyväckta amerikanska intresset för det här perspektivet inom segregationsforskningen smittade av sig på den europeiska forskningen.

Europa befann sig nämligen under den här tiden i en ekonomisk tillbakagång som tvingat fram en större omstrukturering av ekonomin, en omstrukturering där nedskärningar i den sociala välfärden och större individuellt ansvar betonades. Händelser som tillsammans bidrog till att öka klyftorna i samhället och ytterligare stärka segregationen i de europeiska städerna. Exempelvis har Bergsten pekat på att tysken Jurgen Friedrich, med utgångspunkt i Wilsons resonemang, forskat i ämnet med ett europeiskt perspektiv. Där Friedrich kunnat konstatera att fattiga områden, jämfört med mer välbeställda områden, innehaft en större del av befolkningen som uppvisar normer vilka avviker från samhällets norm. Normer som han menar inte uppfattats som avvikande inom själva bostadsområdet utan snarare normala. Där risken finns att dessa områdesspecifika normer sprids mellan boenden och i sin tur riskerar att bli dominerande norm för en större andel människor. En normförändring där en överrepresentation i slutändan kan resultera i diskriminerande syn från stadens övriga invånare (Bergsten, Z. 2010).

Sverige var på intet sätt förskonade från de problem som följde av den ekonomiska krisen i Europa, utan samhällsutvecklingen och forskningen har följt i liknande hjulspår. Bland andra

13

påpekar Roger Andersson att den svenska ekonomiska krisen i början på 1990-talet lett till en fördjupad social polarisering samt en mer markerad klassmässig och etnisk segregation i Sveriges storstadsregioner (Andersson, R. 2009). Något som lett till att den svenska samhällsvetenskapliga forskningen i en större utsträckning börjat studera mekanismer som ligger bakom de här processerna, samt vad effekterna av en större och allt tydligare boendesegregation blir för människor.

Exempel på hur segregation och område kopplats samman i olika studier.

Många studier har genomförts för att utröna och finna svar på vilka mekanismer det de facto är som ligger bakom boendesegregation, samt vad olika typer av boende har för effekt på en individs socioekonomiska karriärs förutsättningar och möjligheter. Van Kempen och Özüekren exemplifierar teorin om grannskapseffekter genom att påpeka att olika studier visat att barn med invandrarbakgrund har svårare att skaffa sig en god utbildning om de lever i ett område där det finns en överrepresentation av invånare med invandrarbakgrund. Samt att barnen även har svårare att lära sig tala nationalspråket flytande. Samt att vara arbetslös i ett område med arbetslösa har en negativ effekt på en individs sociala kontakter, samtidigt som en brist på sociala kontakter kan ha en negativ effekt på möjlighet att genom sitt sociala kontaktnät lokalisera arbetstillfällen (Van Kempen, R, 1998).

I Sverige har bland andra Roger Andersson (2007) bedrivit forskning kring grannskapseffekter, kopplat till ett forskningsprojekt med forskare från flera olika länder. Resultatet av denna forskning visar, enligt Andersson, på tydliga bevis för grannskapseffekter då denna undersökts i relation till inkomst- och sysselsättningsutveckling för vuxna i Sverige. En del inom detta forskningsprojekt utgick ifrån frågan ifall enskilda invandrare vinner eller förlorar på att bo koncentrerat ihop med sina landsmän. Resultatet visar att individer som bor i områden med denna koncentration av landsmän tydligt påverkas i negativ riktning. Kombinationen av hög arbetslöshet och närheten till många landsmän innebär en tydligt negativ påverkan på individernas inkomstutveckling. I en parallell studie inom samma forskningsprojekt undersökte man ifall närvaron av höginkomsttagare är betydelsefull för individer som har en svag arbetsmarknadssituation, och svaret blev att så inte var fallet. Andersson hävdar att informella sociala nätverk, i form av grannar, spelar roll för individers framgång på arbetsmarknaden, men att dessa sociala nätverk ofta exkluderar övriga individer med stora skillnader i materiella levnadsvillkor (Andersson, R. et al, 2007) ur (Andersson, 2009).

14 Boendeområdets påverkan på individer

Det är alltså väldigt många och komplexa orsakssamband som kan kopplas till relationen mellan människors levnadsstandard och det bostadsområde de har. En komplexitet som betonar vikten av att vara noggrann i studier av det här ämnesområdet. Både när det gäller vem och vad som ämnas studeras. En första viktig avgränsning som måste göras i studier kring grannskapseffekter är en definiering av studieområdet. En avgränsning som görs med två stycken aspekter i åtanke, dels handlar det om att definiera vilken geografisk skalnivå studien kommer att behandla, men även fastställa korrelationen mellan det fysiska och det sociala grannskapet som studien ämnar behandla. Lars Brännström menar på att det när det kommer till studier av grannskapseffekter oftast är ett bestämt fysiskt grannskap, snarare än ett socialt grannskap som åsyftas (Brännström, L. 2006). Det vill säga studierna har en tendens att undersöka social gemenskap genom ett fysisk fastställt grannskap. En ansats som kan bli smärre problematisk då det avgränsade fysiska grannskapet inte alls behöver stämma överens med det som människor uppfattar som sitt grannskap.

Roger Andersson menar i sin tur på att för att påvisandet av en inre social grannskapseffekt skall bli verkningsfull måste man ner på en mikro-nivå. Andersson menar på att sociala relationer som en kontext för vad som styr individers levnadsvillkor, endast är verksamma inom en snäv radie från det där individen bor. Som längst sträcker de sig till gatan där vederbörande bor, samtidigt kan även hus direkt i angränsning till det egna huset och gatan tänkas påverka (Andersson, R. 2009). Men som Emma Holmqvist uttrycker det har forskningen i de flesta fallen handlat om ganska generella termer, det har inte handlat inte om vilken typ av sociala kontakter människor har på individnivå i sitt boendeområde, utan mer om vilken typ av sammansättning av vilken typ av människor det funnits i ett område (Holmqvist, E. 2009).

Huvudansatsen vid studier av grannskapseffekter är alltså att det är själva grannskapet eller boendeområdet som, oberoende av en människas individuella karakteristika, påverkar hans eller hennes förutsättningar i livet. Susanne Urban menar att den individuella karakteristikan innefattas dels av familjesituationen, men också av andra mer individuella drag som kan verka både positivt och negativt (Urban, S. 2009). Det som istället betonas inom forskningen är en extern form av socialisation. Petra Sundlöf talar exempelvis om primär och sekundär socialisation (Sundlöf, P. 2008). Den primära socialisationen sker under barndomen, där

15

personlighet och inlärning av samhälleliga värderingar och normer utvecklas. Den sekundära fasen i sin tur är den fas som följer efter barndomen, då individen i samband med dagis, skola och arbete utökar sin kontakt med samhället. Men det bör dock inte tolkas som en process som endast verkar i unga år, utan sekundär socialisation bör ses som en livslång process där människors beteende formas kontinuerligt utefter det sociala samspelet och den kontext de befinner sig i (Sundlöf, P. 2008). Där det är just den kategori av socialisation som räknas in under sekundär socialisation som grannskapseffektforskningen i första hand intresserar sig för.

Det finns dock en smärre problematik kring hur individer påverkas av grannskapseffekter. Petra Sundlöf talar om två olika teorier kring vad det är som faktiskt styr grannskapseffekter och i slutändan vilka sociala kontakter som har betydelse för den. De teorier hon tar upp är de om social inlärning kontra sociala nätverk inom ett specifikt boendeområde. Där begreppet social inlärning syftar till att själva sammansättningen av området, att vi påverkas av människor i vår omgivning, utan att ha en direkt social kontakt med dem. Medan begreppet sociala nätverk menar på att vi istället påverkas och tar våra influenser ifrån vårt sociala nätverk (Sundlöf, P. 2008). Ytterligare en aspekt att ha i åtanke vid studier av grannskapseffekter är individuell karakteristika, människor har olika ålder, olika kön och i många fall även olika etnicitet. Det här är alla olika aspekter som var för sig och korrelerande gör att de påverkas olika av sociala och rumsliga aspekter kopplade till segregationen. Det blir därför lätt problematiskt att dra generella slutsatser av boende, utan de här aspekterna måste beaktas. Det är alltså viktigt att vara tydlig i sitt urval i en grannskapseffektstudie, då det finns metodologiska problem kopplade till vad det är som antas styra vad det är som påverkar människors levnadssituation och levnadsförutsättningar.

Bakomliggande mekanismer för grannskapseffekter

Då de styrande mekanismerna bakom konsekvenserna av boendesegregation är ytterst komplexa och i allra högsta grad mångfacetterade, krävs alltså ett tydligt och avgränsat begreppsavsnitt för att utförligt kunna förklara de skeenden och effekter som uppkommer av att en individ bor i ett visst område. Inledningsvis är det två begrepp litteraturen tar upp för att förklara ett områdes inverkan på sina boende, kompositionell och kontextuell effekt. Där den kompositionella effekten behandlar befolkningssammansättningens inverkan på individen, medan de kontextuella effekterna handlar om områdets och omgivningens karaktär (Sundlöf, P. 2008). Litteraturen eller forskningen kring grannskapseffekter handlar, enligt Sundlöf,

16

oftast just om ett områdes kontextuella effekt. Där målet är att, med grundantagandet att omgivningen och boendet i hög grad påverkar olika avseenden i en individs utveckling, fastställa vilken effekt den sociala omgivningen har för en individ.

För att närmare förklara vilka processer det är som ligger bakom de här grannskapseffekterna tar litteraturen hjälp av Charles F. Manskis teori kring endogena, exogena och korrelerade effekter, som en förklaringsmodell (Andersson, R. 2008) (Bergsten, Z. 2010) (Brännström, L. 2006) (Sundlöf, P. 2008) (van Kempen & Özükeren, 1998).

Endogena effekter

Är det som idag orsakar mest metodologiska problem i samband med grannskapseffekter, där en endogen effekt syftar till hur människor påverkas av sin sociala interaktion inom grannskapet, eller boendeområdet. Där en individs beteende bestäms av gruppens beteende alternativt att en dominerande individ sätter standarden för hur hela gruppen agerar. En aspekt som statistiskt sett är problematisk att studera.

Exogena effekter

Exogena effekter är istället kopplade till en intern och extern uppfattning om området. Att individer i området påverkas av den sociala sammansättningen i området samt den allmänna uppfattningen av området. Enkelt uttryckt att en individ påverkas negativt av att bo i ett stigmatiserat område med låg socioekonomisk status. Där bilden av området och de boende blir till en självuppfyllande profetia.

Korrelerade effekter

Angränsar till de endogena effekterna, men i begreppet utesluts de sociala relationerna, och innefattar endast den indirekta påverkan en individ utsetts för av andra individer i området med samma egenskaper som en själv. Men då främst ur ett strukturellt perspektiv, hur boende i ett stigmatiserat område kan ha en negativ inverkan på individens förmåga att få nytt arbete, eller nytt boende.

Distinktionen mellan endogena effekter och korrelerade effekter är dock, som Bergsten menar, ett problem med Manskis modell. Då det är ytterst svårt att i den empiriska forskningen skilja de båda aspekterna från varandra. Bergsten pekar istället pekar Jencks & Mayers arbete inom sociologin för att se samband mellan sociala processer och rumsliga

17

kontexter. Ett arbete som begreppsmässigt är identiskt med Manskis, med skillnaden att de endast använder sig av exogena och endogena effekter som förklaringsmodell. Bergsten menar på att Jencks & Mayers modell klarare tydliggör begreppen och förenklar studier av grannskapseffekter. Men att döma av övrig litteratur är det ändå Manskis förklaringsmodell som är den mest frekvent använda. De tre kategorierna är komplexa, enligt Bergsten menar Manski att det inte går att empiriskt skilja de tre grupperna åt, utan pekar på att den här förklaringen även synliggör hela grundproblematiken med grannskapseffekter, simultaniteten. De tre kategoriseringsgrupperna går in i varandra och en aspekt som kategoriseras som endogen kan även vara exogen (Bergsten, Z. 2010). Vilket resulterar i att det finns en kontinuerlig växelverkan kring de här aspekterna.

Tidigare studier av grannskapseffekters metodologiska angreppssätt

När det kommer till olika metoder och tillvägagångssätt för att kartlägga grannskapseffekter går det att urskilja tre huvudstrategier (Andersson, R. 2009). De huvudsakliga strategierna som använts är:

Kartläggning av individers sociala interaktion

En mer kvalitativt baserad studieteknik där fokus ligger på att komma så nära människor som möjligt för att försöka förstå vilka mekanismer och aspekter det är som styr deras liv, att förstå på ett mer personligt plan vilka processer det är som styr en individs sociala interaktion. Enligt Andersson bäst exemplifierat genom en studie av Danielle van Burgt från 2007, där hon studerat barns sociala liv. Med frågeställningen, hur rör sig barn geografiskt och vilka kompiskontakter har dem, samt bidrar boendesegregationen till att skapa kontaktbarriärer mellan barn från olika områden.

Experimentella studier

En metod som i stort sett aldrig använts i Europa, då de projekt eller program ansatsen vilar på inte implementerats i Europa, utan främst praktiserats i USA (Andersson, R. 2009). Ansatsen har syftat till att studera grannskapseffekter på människor, uteslutande fattiga svarta amerikaner, som i olika program flyttats till ett helt nytt, av GHP HM YDOW ´YLWDUH´ medelklassområden, då deras tidigare boende rivits. Studier görs före och efter flytten för att se hur och på vilka sätt familjerna och individerna påverkats av flytten. Som både Andersson (2009) och Sundlöf (2008) påpekar är det forskningsmässigt intressanta med den här ansatsen att självselektionsprincipen försvinner när människorna inte själva får välja vilket område de

18

flyttar till. Vilket gjort att det mer avskalat gått att studera huruvida det är området i sig som har betydelse för människors levnadsvillkor, eller om det istället styrs av människors individuella val och personliga förutsättningar.

Longitudinella registerbaserade individstudier

Där forskare genom egna undersökningar och genom officiella registerdatabaser kunnat kartlägga människors levnadsvillkor. Den här metoden har varit särskilt bra inom svensk forskning, då det i Sverige under en längre tid lagts ner stora resurser på att noggrant kartlägga och dokumentera befolkningens levnadsförhållanden. Medan det till viss del varit problematisk i andra länder att utföra likvärdiga studier, då de antingen saknat lika stora och väldokumenterade registerdatabaser eller inte haft tillgång till dem (Andersson, R. 2009) (Sundlöf, P. 2008).

Rent konkret finns det två olika sätt att statistiskt studera individer på. Antingen går det att titta på individers utveckling som Urban (2009), där hon tittar på en ålderskategori av människor och sedan följer deras utveckling, för att sedan se i vilken demografisk kontext de hamnat i. Eller så går det att som Andersson (2009) att utgå från ett bestämt geografiskt område och sedan med hjälp av den statistik som finns, bygga upp en modell för hur olika grupper av människor inom det bestämda geografiska områdets demografiska kontext ser ut. Generellt är det studier som Anderssons som är mest förekommande, att studien startar i ett geografiskt område för att sedan titta på individer, men det är som vi tidigare nämnt att det metodologiska valet av studie helt är beroende på vad det är som ämnas studeras.

På senare år har också de av svenska forskare använda registerbaserade studierna i stor utsträckning använt sig av flernivåanalyser för att studera problemen (Andersson, R. 2008) (Bergsten, Z. 2010) (Brännström, L. 2006). Analyserna har då i syfte att få ett bredare och empiriskt mer gångbart material, arbetat med det studerade problemet på flera olika geografiska skalnivåer. Studierna har inte bara riktats mot ett specifikt område, utan för att få mer statistiskt gångbart material, har man studerat problemområdet på flera olika nivåer. Riktlinjer för utformning av en grannskapseffektstudie

Roger Andersson lyfter tre generella problem en studie av grannskapseffekter måste tampas med. De är skalnivån, tidsaspekten och självselektionsfrågan (Andersson, R. 2009). En första aspekt att förhålla sig till i studier av grannskapseffekter är skalnivån, det vill säga vilken

19

geografisk nivå man ämnar undersöka för att se vilken kontext som påverkar individer. Per Strömblad liknar den geografiska anknytningen till ryska dockor, där mindre dockor gömmer sig i en stor docka. En individ är nämligen inte geografiskt sett enbart knuten till en skalnivås kontext, utan en individ boende i exempelvis Bagarmossen är geografiskt knuten till först Stockholm, sen Sverige, sen Europa. Skalan fortsätter även åt andra hållet, där individen knyts till ett specifikt område inom Bagarmossen, sen en viss gata, sen en viss portuppgång, sen en viss lägenhet (Strömblad, P. 2008).

Den andra aspekten, som behandlar tid, intresserar sig forskningen för den dynamiska aspekten av problemet genom studier av individer och områden över tid. Då konsekvenser av boende i ett visst område endast kan uppstå och mätas över ett längre tidsperspektiv, är tillgången till longitudinell registerdata fundamental för att en studie som förväntas påvisa grannskapseffekter skall kunna genomföras. Inom den svenska forskningen är detta ett mindre problem. Svenska forskare har goda möjligheter att i mer eller mindre offentliga register av vitt skilda slag erhålla långa tidsserier för i stort sett hela befolkningen. För forskare i andra länder har dessa databaser varit betydligt mindre, alternativt har stora delar varit

sekretessbelagda, vilket gravt komplicerat genomförandet av longitudinella

grannskapseffektstudier.

Den tredje och sista aspekten om självselektion är den ur forskningssynpunkt mest problematiska. För går det verkligen att vara säker på att de effekter som mäts upp inte bara är kompositionella effekter, det vill säga att människor med en viss typ av demografiska och sociala egenskaper, bosätter sig i vissa områden. Samt att de utfall som fås, hade uppstått oavsett vart dessa människor hade bosatt sig (Andersson, R. 2009).

Empiriska belägg för existensen av grannskapseffekter

Litteraturen kring huruvida grannskapseffekter empiriskt kan fastläggas är tudelad, men inte på det sättet att det finns ett läger som säger att de existerar och ett läger som säger att de inte existerar. Utan i likhet med ämnet är frågan eller ställningstagandet mer komplext än så. Å ena sidan finns forskare som Roger Andersson och Susanne Urban som menar på att debatten idag inte handlar om huruvida grannskapseffekter existerar eller inte, utan snarare pekar på att flertalet studier konstaterat att det är en realitet (Andersson, R. 2008) (Urban, S. 2009). Exempelvis hävdar Urban att forskningen istället, som i hennes studie, bör inrikta sig på att fastställa vilka bakomliggande orsaker det är som styr de negativa och positiva

20

grannskapseffekterna. Medan det å andra sidan finns forskare som Brännström och van Kempen & Özüekren som är mer utav skeptiker och menar på att det än så länge saknas tillräckligt med empirisk forskning för att helt kunna verifiera teorin (van Kempen, R. 1998) (Brännström, L. 2006) (Sundlöf, P. 2008).

Lars Brännström är försiktig i sin analys av grannskapseffekter´7RGDWHWKH empirical body of evidence is inconclusive about the scope and magnitude of QHLJKERXUKRRG HIIHFWV´ (Brännström, L. 2006:11). Det går enligt honom att påvisa en effekt av boendeområdet på den boende, men exakt vad den beror på går inte att helt och fullt ut fastställa. Det finns mycket fakta som pekar på att grannskapseffekter är en realitet, att människor i hög grad påverkas av vilken typ av område de bor i. Men, den extrema mångfacettering som omfattar ämnet gör det komplicerat att fastställa vilken nivå och vilka aspekter som är verkande inom begreppet.

3.3 Blandad boendemiljö för minskad segregation

Bemötandet av negativa grannskapseffekter och segregation

Något som är viktigt att poängtera kring ämnesområdet grannskapseffekter är att begreppet i sig varken är positivt eller negativt laddat. Forskningen kring ämnesområdet handlar om en generell förståelse för hur bostadsområdet, oavsett de boendes olika individuella karakteristika, påverkar individers socioekonomiska karriär. Som Emma Holmqvist menar har den här föreställningen om människors närmiljös inverkan på deras liv, som teorin om grannskapseffekter behandlar, mynnat ut i ett bostadspolitiskt mål som förespråkat ett blandat boende, för att bemöta segregation (Holmqvist, E. 2009). Segregation betyder nämligen separering av människor, motsatsen till en separering är en blandning, därför har det naturligt funnit sig som så att insatser för att bemöta olika typer och former av segregation vilat på ansatser till att främja en mer uppblandad befolkningssammansättning. Det här är en strategi som använts för att höja statusen på utsatta områdena och förbättra levnadsvillkoren för de boende, samt att i den mån det går försöka blanda upp olika kategorier av bostäder och blanda människor från olika socioekonomiska grupper. Målet med den här typen av blandade boendemiljöer har varit att kontakt mellan olika typer av människor antas verka positivt influerande, vilket kan leda till att fler människor integreras i samhället.

Enligt Zara Bergsten går det att utröna två huvudsakliga dimensioner i diskussionen om blandade boendemiljöer; den fysiska samt den sociala dimensionen(Bergsten, Z. 2010). Emma Holmqvist (2009) och Zara Bergsten (2010) använder sig båda av begreppet blandat boende i

21

sina avhandlingar, då de lägger in både fysiska och sociala aspekter i begreppets betydelse och båda två menar att det är möjligt att tala om den svenska ambitionen för blandat boende som en sammanhållen vision bestående av olika aspekter av heterogenitet i bostadsområden. Holmqvist menar också att den politiska föreställningen har varit att homogena rum antagits skapa negativa grannskapseffekter, med reservationen för att homogeniteten syftar till resursfattiga områden, inte resursstarka områden. Antagandet är att resurssvaga homogena områden är geografiskt segregerade och de boende kan löpa en större risk att bli socialt exkluderade och desintegrerade (Holmqvist, E. 2009). Politiken för ett blandat boende syftar, med grund i dessa antaganden, till att främja en utveckling av heterogena rum som tvärtemot homogena rum förväntas kunna skapa positiva grannskapseffekter. Grannskapseffekter som förväntas bidra till integration, genom social inkludering och minskad segregation.

Svensk forskning om blandade boendemiljöer

Den svenska forskningen kring den mer generella målsättningen om att främja blandade boendemiljöer har dock, enligt Bergsten, varit begränsad, då det största intresset istället har varit att studera segregationsprocesser, dess orsaker och konsekvenser(Bergsten, Z. 2010). Enligt Holmqvist har den svenska forskningen som kan kopplas till blandning, gjorts i två nivåer; en mikronivå och en makronivå. Inom mikroperspektivet är det främst forskningsfälten grannskapsplaneringsstudier och grannskapseffektsstudier som studeras. Grannskapsplanering undersöker i vilken mån omgivningen påverkar de boende och vilken betydelse den fysiska och sociala miljön har för sociala relationer som, kontakt och gemenskap i ett område. Grannskapseffekter, som vi tidigare har gått igenom, försöker däremot bevisa förekomsten av, och samtidigt mäta styrkan av ett områdes

befolkningssammansättnings betydelse för individers framtidsutsikter. Inom

makroperspektivet ligger fokus på politik och strategier för att minska segregationen i bostadsområden genom blandat boende, vilka till viss del består i att undersöka hur och ifall områdesbaserade politiska åtgärdsprogram kan motverka segregation. Kortfattat syftar dessa åtgärdsprogram till att genom områdesspecifika insatser bryta negativa segregerande effekter och främja för integration. Det kan handla om verksamhetsstöd, upprustning av den fysiska miljön etc. Den svenska forskningen om strategier för blandade boendemiljöer har däremot framförallt bestått av mindre, kvalitativa studier inom forskningsområdet (Holmqvist, E. 2009).

22

Vidare menar Holmqvist att Lars Hjärne visat på i en studie att, på grund av förändrade villkor för bostadsbyggande och en rädsla för konflikter, minskade intresset för att bygga blandat på 1980-talet. I kölvattnet av det här har forskningen kring området minskat under 1990- och 2000-talet, för att ersättas av forskning kring områdesbaserade åtgärdsprogram, i likhet med Storstadssatsningen som vi kommer behandla längre fram i arbetet. Det finns ett par studier som pekar på att idén om ett blandat boende vilar på ett osäkert fundament. Exempelvis påpekar Bergsten att det i en studie av Lars Hjärne (1994) påvisas att de kontakter som fanns inom ett bostadsområde, där det fanns en blandad bostadsstruktur, det vill säga blandning av hustyper och upplåtelseform, främst var mellan boende inom samma upplåtelseform. Studien visade dock på att det existerade kontakter mellan boende i olika upplåtelseformer, men dessa kontakter uppstod främst inom den egna gården och spreds inte över hela området (Bergsten, Z. 2010). Hjärne ansåg däremot att gemenskapen och kontakten inom ett område skulle kunna ökas ifall de boende fick möjlighet att själva delta i arbetet med att utforma bostadsområdet (Holmqvist, E. 2009). Lars Brännström går ett steg längre och menar på att teorin till stora delar saknar empiriskt stöd. Det finns ytterst få studier som pekar på att detta skulle stämma, snarare motsatsen (Brännström, L. 2006). En bild som studien av Lars Hjärne (1994) bekräftar, där det rent krasst skulle kunna sägas att människor tyr sig till de som de har mest gemensamt med socioekonomisk, snarare än av geografisk bekvämlighet, även om den geografiska närheten kan underlätta. Något som Roger Andersson betonar är att om det är så att det går att påvisa negativa effekter för individer boende i så kallade utsatta bostadsområden, ökar legitimiteten inte bara för förstärkta insatser mot individer, utan även till bredare upplagda kompensatoriska insatser riktade till utsatta områden och distrikt i staden. Vidare menar han på att grannskapseffektforskning och frågor är av direkt relevans för just legitimiteten i urbana områdesbaserade interventioner. Han menar att det kan finnas olika drivkrafter bakom dessa satsningar, varför just vissa områden berörs, men stödet och satsningen riktas alltid mot tydligt avgränsade delar av staden (Andersson, R. 2008).

Forskares tankar om politiska ambitioner för blandade boendemiljöer

Zara Bergsten har i sin avhandling, undersökt tre städer; Uppsala, Örebro och Linköping och deras arbete med att skapa blandade boendemiljöer. Hon menar att dagens allmänna svenska bostadspolitiska målsättning att skapa blandade boendemiljöer till stor del är ett svar på kritiken som riktats mot de bostadsområden byggda under tiden för miljonprogrammet. Den svenska planeringen om blandade boendemiljöer under 1940- och 1960-talet riktades enbart mot enskilda bostadsområden, medan målsättningen om blandade boendemiljöer under

1970-23

talet vidgades till att innefatta alla bostadsområden i staden. I samband med denna förändring, med en större blandning av storlekar på bostäder i hela staden, började man också planera för en blandad upplåtelse- och hustypsstruktur, vilket Bergsten anser vara en trolig följd av att det under tiden ansågs finnas ett starkt samband mellan upplåtelseformsstrukturen och en specifik socioekonomisk befolkningssammansättning. En av de största skillnaderna från 1970-talets målsättning att planera för en blandad boendemiljö och dagens strategier handlar om att istället för att, som under 1970-talet, jämställa de olika upplåtelseformerna med varandra, ska dagens blandade boendemiljöer möjliggöra boendekarriärer inom det enskilda bostadsområdet. Ytterligare en skillnad handlar om ambitionen att planerna för blandad boendemiljö som ska motverka etnisk boendesegregation och främja för etniskt blandade bostadsområden. Bergsten anser däremot att det kan vara svårt att främja för en etnisk blandad befolkning, dels på grund av att det främst är den socioekonomiska sammansättningen som betonas inom planeringen för blandat boende samt att den etniska segregationen ofta har ansetts vara en följd av den socioekonomiska segregationen. (Bergsten, Z. 2010)

Emma Holmqvist undersöker också hur arbetet och diskussionen om blandade boendemiljöer, utifrån ett politiskt och planeringsmässigt synsätt, har sett ut i Sverige. Hon har i sin studie bland annat fram till att det, inom både nationell som lokal politik, idag råder delade meningar huruvida blandningsstrategin bör riktas mot samtliga ensidiga bostadsområden, eller om den enbart bör riktas mot de ensidiga bostadsområdena som också är resurssvaga. Holmqvist menar också att i och med att den svenska staten har minskat sina utgifter och inblandning i bostadsproduktionen så kan det tolkas som att staten inte står bakom målsättningen om blandat boende. Ansvaret för implementeringen av målet med blandat boende har istället förskjutits till kommunerna. Holmqvist ser svårigheter för kommunerna att införliva målsättningen för blandat boende utan statligt stöd och bättre verktyg för att kunna styra bostadsproduktionen. Hon efterlyser bland annat ett starkare styrmedel, exempelvis i form av ekonomiskt stöd från staten, som kan påverka de privata aktörerna på bostadsmarknaden att främja för ett blandat boende, istället för att låta marknaden styra bostadsproduktionen endast genom att bygga efter efterfrågan. Denna utveckling inom bostadsproduktionen ser Holmqvist som ett hot för att nå målet om ett blandat boende i Sveriges kommuner. (Holmqvist, E. 2009) Trots detta forskningsläge har Holmqvist studie över den politiska synen på blandat boende visat upp att den politiska målsättningen om ett blandat boende i allra högsta grad lever kvar på en kommunal och nationell nivå. Holmqvist genomgång av styrdokument som kommunala planerare arbetar efter visade att inte mindre än 90 procent av dokumenten hade blandat

24

boende som målsättning (Holmqvist, E. 2009). 6n WURWV GHW SnYLVDGH ´RLQWUHVVHW´ IUnQ forskarvärlden är begreppet och strategin i allra högsta grad levande inom svensk planering.

3.4 Sammanfattning

Utifrån litteraturstudien har ett visst antal aspekter lyfts som hjälp i uppsatsens strävan att se om det är möjligt att se hur människor påverkas av boende i fallstudieområdet i Tumba. Här sammanfattas aspekterna summariskt och avslutas sedan med en metodologisk genomgång av hur studien utformats och vilka aspekter som har lyfts i den.

Effekter av boendesegregation

Boendesegregation kännetecknas av en åtskillnad kopplat till det fysiska rummet, en hierarkisk skillnad mellan minst två olika grupper, vilket skapar ett materiellt som moraliskt över- och underläge. Boendesegregation brukar vanligen delas upp i tre olika kategorier; etnisk-, demografisk- samt socioekonomisk segregation. Till dessa kategorier vill vissa forskare, också lägga till kategorin livsstil, för att vidga begreppet boendesegregation. De tre förstnämnda kategorierna kan studeras utifrån inhämtad statistik, medan livsstil kräver mer kvalitativa studiemetoder. Forskare inom ämnet menar att kategorierna är svåra att hålla isär, då de ofta opererar tillsammans. Det gäller framförallt för socioekonomisk och etnisk segregation som vanligtvis är tätt sammankopplade.

Olika forskare har olika syn på varför boendesegregation uppstår. Vissa anser att det uppstår automatiskt i alla samhällen medan andra anser att det är tvärtom, att det är en aktiv process där segregationen uppstår via sättet vi bygger och planerar städer. Olika aktörer, som massmedia, institutioner, individer etc. och dess gemensamma handlande ger upphov till segregation. Boendesegregationens effekter på individer kan variera, men en konsekvens för segregationen som är av speciell vikt för uppsatsens syfte är stigmatiseringsprocessen. En process där både bostadsområden och individerna boende i områdena blir negativt värdeladdade av olika anledningar. Där fokus flyttas från de boende i området till utomståendes syn på området, området uppfattas alltså som sämre och utsatt utan att nödvändigtvis vara det.

Denna typ av segregation upprätthålls främst genom tanken om bättre och sämre bostadsområden och för de som är bosatta i ett utsatt område kan stigmatisering ha en effekt på individers förutsättningar i livet. Exempel på en sådan negativ effekt kan ske för

25

arbetssökande som bemöts dåligt eller sållas bort på grund av att de bor på en adress i ett så kallat utsatt område. Den utomstående bilden av ett område kan med andra ord ge upphov till samma värdeladdning hos individer boende i området.

Avgränsningar vid utformande av studier

När man ska studera eventuella grannskapseffekter i ett område är det viktigt att definiera studieområdets geografiska skalnivå samt fastställa korrelationen mellan det fysiska och sociala grannskapet studien ämnar behandla. För att om möjligt kunna påvisa en inre social grannskapseffekt inom ett område anser vissa forskare att man bör gå ner på mikro-nivå för att undersöka individers levnadsvillkor. Ytterligare en viktig aspekt att ha i åtanke vid grannskapseffektstudier är tanken om individuell karakteristika; människor har olika ålder, olika kön och i många fall även olika etnicitet, vilka är alla olika aspekter som var för sig och korrelerande gör att de påverkas olika av sociala och rumsliga aspekter kopplade till segregationen. Grannskapseffekter antas påverka individers livsvillkor oberoende av individuella karakteristika. Enligt Susanne Urban innefattas den individuella karakteristikan dels av familjesituationen, men också av andra mer individuella drag som kan verka både positivt och negativt(Urban, S. 2009).

I dagens studier av grannskapseffekter använder sig flertalet svenska forskare av flernivåanalyser, där problemet studeras ur flera olika geografiska nivåer. De anses ge ett bredare och empiriskt mer hållbart material. Tre huvudsakliga aspekter bör beaktas vid studier av grannskapseffekter: skalnivån; den geografiska nivå studien ämnar undersöka för att undersöka vilken kontext som påverkar individer, tidsaspekten; tillgång till longitudinell registerdata för att se konsekvenser av boende i ett visst område under en viss tid, samt aspekten om självselektion; ifall effekter på en individs livsvillkor formas av området eller om det snarare är människor med vissa demografiska och sociala egenskaper som väljer att bosätta sig i olika områden. Själva valet av metod är också komplext, då vid sidan av datamaterialets utseende, styrs metoden främst av vad man är intresserad av att veta. Enkelt uttryckt besvaras frågan hur studien ska utföras med att det beror helt på vad som ämnas studeras.

Vilken typ av grannskapseffekt studien ämnar påvisa

Inom forskningen kring grannskapseffekter använder sig många forskare av Charles F. Manskis förklaringsmodell över vilka processer som ligger bakom grannskapseffekter, det vill

26

säga de endogena-, exogena- samt korrelerade effekterna. För vår studie kring grannskapseffekter har vi valt att lägga tonvikten på de exogena effekterna då vi vill undersöka om det genom longitudinell och geo-kodad registerdata går att utröna negativa effekter för individer som bor i ett stigmatiserat område. Kan en generell bild av ett område och dess boende påverka de boende individernas livsvillkor? Det är problematiskt och metodologiskt svårt att fastställa att ett område är stigmatiserat, men en tolkning av statistiskt material skulle kunna utröna att en stigmatisering av området pågår eller är en potentiell framtida negativ effekt av boende i ett visst område.

Verktyg att bemöta boendesegregation

Blandad boendemiljö tas i litteraturen upp som ett möjligt verktyg som kan verka för att minska segregation och stigmatisering av bostadsområden. Olika forskare undersöker ifall man genom att planera för en blandad social- och upplåtelseformsstruktur i svenska bostadsområden därigenom kan främja integration. Ett annat verktyg som också tas upp handlar om ifall man genom områdesbaserade åtgärdsprogram kan motverka segregation genom att specialinsatser riktas mot områden som anses vara socialt, ekonomiskt och fysiskt utsatta. Vi kommer senare i arbetet att diskutera möjliga konsekvenser av att planera för blandade boendeområden, då vi utreder möjliga verktyg som skulle kunna bryta segregation och främja för integration.

Vad tas med vidare till analysen?

Utefter vad som sammanfattats och lyfts från teorin har några metodologiska riktlinjer tagits fram för hur analysen kommer att utföras. Med ledning i att val av metod styrs av vad hjälp av den statistik som gått att få fram, kommer vi i likhet med merparten av de studier vi tagit del av, utföra en longitudinell registerbaserad individstudie, för att se hur den socioekonomiska karriären för unga vuxna från Storvreten respektive Skäcklinge utvecklar sig. Roger Anderssons (2009) exempelstudie i artikeln boendesegregation och grannskapseffekter har varit en vägledning kring hur det mer konkret går att utforma en studie av den karaktär som tas upp i denna studie. Samt vad det är vi studerat, då han i artikeln hänvisar till en tidigare studie av Andersson, Musterd, Galster, Kauppinen, (2007), där det konstaterats att, det oftast går att finna starkare effekter om inkomststrukturen används som mått på grannskapsegenskaper (Andersson, 2009). Kopplat till detta har även segregationsaspekterna socioekonomi och etnicitet studeras, dels för att de flesta studier behandlat just de här