Nulägesbeskrivning Hur ser situationen ut idag i områdena? 31

Som nämnts ovan har vissa områden i Botkyrka varit mål för statliga åtgärdsprogram med syfte att främja för integration. Botkyrka kan därmed anses vara en segregerad kommun där man, från politiskt håll, genom områdesbaserade åtgärdsprogram önskar bryta segregationen. I följande text kommer vi att redovisa i vilken grad områdena Storvreten och Skäcklinge kan anses segregerade eller integrerade, i förhållande till varandra, kommunala och nationella förhållanden. De parametrar som studeras är öppen arbetslöshet, inkomst, utbildningsnivå och utrikes födda. De fyra parametrarna har valts för att den typen av statistik kan bidra till att, tyda och studera mönster för respektive områdes socioekonomiska nulägessituation. Statistiken som används är senast tillgänglig data från 2010, i vissa fall 2009, hämtad från Statistiska Centralbyrån samt Botkyrka Kommuns databas, men diagrammen är gjorda av författarna till uppsatsen. Syftet med jämförelsen är att försöka se mönster för områdenas socioekonomiska situation för att diskutera ifall det går att utröna om områdena först och främst är segregerade, samt om det går att identifiera grannskapseffekter i områdena. I statistiken har befolkningsbeståndet mellan 18 och 65+ år valts ut, undantaget kategorin

32

utrikes födda där hela befolkningen studeras samt kategorin öppen arbetslöshet där åldersspannet 18-65 studeras.

F I G UR 1 - Statistiken avser andelen utrikes födda år 2010 av hela befolkningen i respektive kategori. Källa: SCB och Botkyrka Kommuns databas

Utrikes födda

År 2010 var 14,7 procent, eller drygt 1,4 miljoner, av den svenska befolkningen födda utomlands. Sett ur ett internationellt perspektiv är andelen utrikes födda i Sverige hög. Övriga nordiska länder har en betydligt lägre andel. Andelen utrikes födda i Sverige är på ungefär samma nivå som USA, det vill säga runt 14 procent.4Det ena fallstudieområdet, Skäcklinge, har märkbart lägre andel utrikes födda boende än både Botkyrka och grannområdet Storvreten. 41,4 procent Närmare hälften av invånarna i Storvreten är födda utanför Sverige och i hela Botkyrka är det närmare hälften. Extra noterbart för statistiken är att samtliga områden har en högre andel invånare födda utomlands än riket i stort, men med en relativt stor skillnad sinsemellan.

4

Statistiska Centralbyrån, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____296435.aspx(2011-08-16)

14,70%   48,20%   41,40%   22,30%   Sverige   Botkyrka   Storvreten   Skäcklinge  

Utrikes  födda  

33

F I G UR 2 - Statistiken avser andelen öppet arbetslösa år 2010 för åldrarna 18-65 för respektive kategori. Källa: SCB och Botkyrka Kommuns databas

Öppen arbetslöshet

Definitionen av öppet arbetslösa - arbetssökande som är inskrivna på en arbetsförmedling, är utan arbete, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. I Sverige låg år 2010 den öppna arbetslösheten på 8,4 procent mellan åldrarna 18-65. Jämfört med Botkyrka Kommun är rikets arbetslöshet betydligt högre under samma år, nästan dubbelt så hög. Både Storvreten och Skäcklinge har lägre arbetslöshet än riket. Däremot skiljer det mellan Storvreten och Skäcklinge där Skäcklinge endast har 2,1 % arbetslöshet och Storvreten 5,3 %. Det råder med andra ord en relativt låg öppen arbetslöshet i båda fallstudieområdena.

8,4%   4,8%   5,3%   2,1%   Sverige   Botkyrka   Storvreten   Skäcklinge  

Öppen  arbetslöshet  

34

F I G UR 3 - Statistiken avser årlig medelinkomst per person år 2009 av åldrarna 18-65+ i respektive kategori. Källa: SCB och Botkyrka Kommuns databas

Inkomster

Medelinkomsten år 2009 var i Sverige 236 000 kronor. Kvinnornas medelinkomst låg på 200 900 kronor och männens 272 100 kronor (SCB, 201-08-08). Botkyrkas samlade snitt bland män och kvinnor låg under samma tid på 217 200 kronor, vilket är lägre än medelinkomsten i hela landet. Detsamma gäller för kvinnornas och männens inkomstnivåer, där kvinnornas medelinkomst var 189 300 kronor och männens var 245 400 kronor (Områdesdatabas USK/Botkyrka, 2011-08-08). De två fallstudieområdena skiljer sig mycket åt vad beträffar områdenas medelinkomster.

Även om de generella siffrorna visar på stora inkomstskillnader, går de största inkomstskillnaderna att finna mellan männen i respektive område. Männens medelinkomstnivå i Skäcklinge låg år 2009 på 304 539 kronor medan medelinkomstnivån för män i Storvreten låg på 203 434 kronor(Områdesdatabas USK/Botkyrka 2011-08-08). Det skiljer alltså nästan 100 000 kronor mellan männens årliga inkomst i Skäcklinge och Storvreten. Samma tendens går att finna också bland kvinnorna, men där skillnaderna mellan områdena är runt 65 000 (ibid). Mest noterbart för den generella statistiken är att Storvreten

236  000  :-­‐   217  200  :-­‐   181  800  :-­‐   264  500  :-­‐   Sverige   Botkyrka   Storvreten   Skäcklinge  

Medelinkomster  

35

har låg medelinkomstnivå i jämförelse med det nationella och kommunala snittet, medan Skäcklinge i samma jämförelse däremot hamnar en bit över snittet.

F I G UR 4 - Statistiken avser andelen med eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer år 2009 av åldrarna 18-65+ i respektive kategori. Källa: SCB och Botkyrka Kommuns databas

Utbildning

Statistiken om utbildningsnivå avser andelen individer mellan 18 och 65+ som har läst en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. I hela Sverige ligger denna siffra på 17,9 procent medan det i hela Botkyrka endast är 11,1 procent av befolkningen som har minst tre års eftergymnasial utbildning bakom sig. Extra noterbart är att Storvreten har högre andel än både Skäcklinge och Botkyrka, men är fortfarande under rikets procentandel.

Sammanfattning av statistisk jämförelse

Av statistiken att döma existerar relativt stora skillnader mellan områdena Skäcklinge och Storvreten. Den mest slående skillnaden mellan de boende i respektive områden är de stora klyftorna i inkomstnivå. Medelinkomsten per år bland Skäcklingeborna är nästan 85 000 kronor högre än boende i Storvreten. Samtidigt är medelinkomsten i Skäcklinge högre än snittet i Sverige, medan det för Storvretens del är betydligt lägre. Ur ett nationellt och

17,9%   11,1%   14,5%   12,5%   Sverige   Botkyrka   Storvreten   Skäcklinge  

Utbildningsnivå  

36

kommunalt perspektiv går det att påvisa att boende i Storvreten har en segregerande position vad beträffar den ekonomiska situationen. Detsamma gäller också i fråga om befolkningssammansättningen, där mer än 22 procent av de boende i Storvreten är födda utanför Sverige, vilket är närmare 8 procentenheter högre än i Skäcklinge. Däremot är siffran inom samma kategori betydligt lägre i Storvreten i jämförelse med Botkyrka i stort. Värt att notera är att Sverige har samma andel utrikes födda som i USA.

Av ovan nämnd sammanfattning kan konstateras att det råder en differens mellan de båda områdenas socioekonomiska befolkningssammansättning. Storvreten kan, av statistiken att döma, anses segregerat i jämförelse med Skäcklinge, men sticker inte ut i lika stor utsträckning i förhållande till Botkyrka i stort. Mest noterbart i den statistiska undersökningen har dock varit skillnaderna i utbildningsnivåer mellan de två områdena. Där det utsatta området Storvreten innehar en högre andel individer med en eftergymnasial utbildning på mer än tre år, än Skäcklinge.

Stödd av detta statistiska material kan konstateras att det råder en segregation mellan de två grannområdena, Storvreten och Skäcklinge. Ses det bara till siffrorna från Botkyrka blir det smärre problematiskt att påvisa segregation, men sett till ett nationellt snitt samt om områdena ställs mot varandra, samtidigt som snittet för Botkyrka kommun tas med i beräkningen är det ingen tvekan om att det går att se en segregation mellan fallstudieområdena.

Respektive områdes inverkan på gruppen unga vuxna

Efter att ha fastslagit att det existerar en segregation mellan områdena, blir nästa steg i studien att undersöka och jämföra en grupp individer från båda områdena under en femårsperiod, för att över tid kunna följa och analysera deras socioekonomiska utveckling. Syftet och målet med denna analys är att undersöka huruvida det med statistikens hjälp går att utröna en grannskapseffekt inom respektive fallstudieområdena. Valet av undersökningskategorier föll på åldrarna 18-22 år 2005 och fem år senare, 2009, när de individer som fortfarande bor kvar i områdena är mellan 23-27 år. Det valda åldersintervallet som undersökts baseras på vad som framkommit i litteraturstudien, att grannskapseffekter antas ha störst effekt på barn, unga samt unga vuxna. Att valet där fallit på kategorin unga vuxna har dels berott på att det funnits mest statistisk information att inhämta, men också på att gruppen, som myndiga, inte varit styrd att följa en förälders vilja, utan haft laglig rätt att bestämma över sin levnadssituation. Vilket underlättat en mer statistiskt gångbar analys. Samma kategorier som i

37

nulägesbeskrivningen används, med tillägget av kategorin flyttningar. Detta för att i diskussionen om grannskapseffekter kunna se om de studerade grupperna håller sig konstant eller om in-, ut- och omflyttningar kan variera.

F I G UR 5 ± Statistiken avser årlig medelinkomst per person och år i respektive område i åldrarna 18-22 år 2005 samt 23-27 år 2009. Källa: Botkyrka Kommuns databas

Genom inkomsttabellen kan det konstateras att det inte existerar några större skillnader i inkomstutveckling mellan grupperna, utan under den studerade femårsperioden har individerna i både Skäcklinge och Storvreten följts åt i ungefär samma ekonomiska utvecklingskurva. Medelinkomsten var förvisso lite högre för boende i Storvreten både 2005 och 2009, skillnaderna är marginella, men ändå tillräckligt stora för att noteras. Generellt har alltså gruppen från Storvreten tjänat 5 000 kronor mer per år än sina grannar i Skäcklinge. Att inkomsterna är så pass låga under 2005 beror förmodligen på att flera individer inom studiegruppen fortfarande går i gymnasiet eller har börjat studera en eftergymnasial utbildning. Den studerade gruppen i Storvreten har en marginellt större inkomstutveckling än Skäcklinge. De följer i princip samma utvecklingskurva. Noterbart är dock att medelinkomster per år inom vår fallstudiegrupp är, om än marginellt, högre i Storvreten.

69  500  :-­‐   61  100  :-­‐   154  700  :-­‐   149  700  :-­‐   Storvreten   2005   Skäcklinge   2005   Storvreten   2009   Skäcklinge   2009  

38

F I G UR 6 - Statistiken avser andelen invånare med eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer i respektive område i åldrarna 18-22 år 2005 samt 23-27 år 2009. Källa: Botkyrka Kommuns databas

Andelen individer med eftergymnasial utbildning på minst tre år var år 2005 ytterst låg. Något som får antas bero på att flera av individerna antingen är kvar i gymnasiet eller precis har tagit studenten, och då precis börjat studera vid högskola eller universitet och inte hunnit läsa de tre år, som gör att de syns i statistiken. Noterbart är att närmare dubbelt så många boende i Skäcklinge har eftergymnasial utbildning än samma grupp i Storvreten år 2009. Vidare är de tidigare redovisade inkomstskillnaderna intressanta, sätts de i relation till utbildningsnivå är det anmärkningsvärt att man i Skäcklinge, trots en högre utbildning, tjänar mindre i den här åldern.

Skillnaderna kan bero på akademisk arbetslöshet, alternativt en sämre ingångslön men med en god möjlighet till bra löneutveckling. En mer trolig tendens är dock att det höga examenstalet, kan tyda på att fler individer i området fortfarande studerar, vilket kan förklara att man inte ser en större skillnad i inkomstfördelningen, då studiemedel räknas in som inkomst.

0,7%   0,3%   9,1%   15,3%   Storvreten   2005   Skäcklinge   2005   Storvreten   2009   Skäcklinge   2009  

Utbildningsnivå  

39

F I G UR 7 - Statistiken avser andelen utrikes födda individer i respektive område i åldrarna 18-22 år 2005 samt 23-27 år 2009. Källa: Botkyrka Kommuns databas

År 2009 var skillnaderna i andel utrikes födda marginell, skillnaden mellan grupperna var då ca 5 procentenheter. Båda grupperna har under femårsperioden ökat markant vad det gäller andel utländskt födda. Vilket antingen tyder på att hela befolkningen och då speciellt den svenskfödda delen av den lämnat områdena och krympt gruppen, eller så är det som så att en stor andel utländskt födda har flyttat in. En hypotes är att då Storvreten har nästan uteslutande hyresbostäder och Skäcklinge bostadsrätter eller äganderätter bor många unga fortfarande kvar i sina föräldrahem. En hypotes kring utvecklingen av utländskt födda i respektive område är att de mer socioekonomiskt starka grupperna tenderar att flytta till Skäcklinge, med grund i att andelen med utländskt födda, inom ålderspannet, har höjts i Skäcklinge och att området endast består av bostads- och äganderätter. Förmodad utveckling kan vara att man mellan 18-27 år flyttar ut från föräldrahemmet och de socioekonomiskt starka grupperna har möjlighet att bosätta sig i Skäcklinge. Medan det i Storvreten, där differensen mellan åren är mindre, kan falla sig som det andra alternativet, att svenskfödda istället flyttat därifrån. I övrigt kan konstateras att i Storvreten har arbetslösheten ökat under femårsperioden medan den under samma period i Skäcklinge näst intill halverats.

54,2%   32,1%   60,5%   54,6%   Storvreten   2005   Skäcklinge   2005   Storvreten   2009   Skäcklinge   2009  

Utrikes  födda  

40

F I G UR 8 - Statistiken avser andelen öppet arbetslösa individer i respektive område i åldrarna 18-22 år 2005 samt 23-27 år 2009. Källa: Botkyrka Kommuns databas

En förklaring till skillnaderna vad gäller öppet arbetslösa i områdena, skulle kunna vara att boende i Skäcklinge i större utsträckning har valt fortsatta studier på universitetsnivå och därmed inte går under kategorin arbetslösa. Tesen att fler studerar kan också finna stöd i den här statistiken, då den öppna arbetslösheten är högre i Storvreten än i Skäcklinge och studerande inte räknas med som öppet arbetslösa. Detta tillsammans med det faktum att gruppen i Skäcklinge har lägre lön men högre utbildningsnivå skulle kunna vara en indikation på att många studerar i området.

Ytterligare en hypotes som skulle kunna förklara utvecklingen i arbetslösheten mellan Skäcklinge och Storvreten från 2005 och 2009 är att ungefär samma andel i respektive område har anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen när de gått ut gymnasiet. Men att, som konstaterats tidigare, fler individer från Skäcklinge börjat studera en eftergymnasial utbildning, till skillnad från individerna i Storvreten som istället står kvar som öppet arbetslösa. Det är också möjligt att det samtidigt har flyttat in en ny grupp socioekonomiskt resurssvaga individer till Storvreten under denna period.

4,8%   4,2%   6,0%   2,3%   Storvreten   2005   Skäcklinge   2005   Storvreten   2009   Skäcklinge   2009  

Öppen  arbetslöshet  

41

F lyttningar

Av statistiken från Botkyrkas databas att döma kan man utläsa vissa tydliga mönster i respektive område vad beträffar kategorierna: flyttningar inom stadsdelen, flyttningar ut till övriga kommunen samt flyttningar in från övriga kommunen. Individer inom vår studerade ålderskategori tenderar att, i större utsträckning, flytta in till Skäcklinge från övriga delar inom kommunen först vid 25-årsåldern och uppåt. Något som kan stödja vår tidigare teori om att det är först när individer har nått en stabil socioekonomisk position som de väljer, samt har möjlighet, att skaffa sig en bostad i Skäcklinge. Vad beträffar Storvreten är tendensen att det förekommer mer kontinuerlig in-, ut- och omflyttningar kopplade till området. Dessa flyttningar är inte kopplat till ålder på samma vis som fallet med Skäcklinge. Förmodad anledning till dessa skillnader områdena emellan kan bero på respektive områdens dominerande upplåtelseformer, där Storvreten till största delen består av hyresbostäder och Skäcklinge bostads- och äganderätter (Områdesdatabas USK/Botkyrka, 2011-08-08).

Sammanfattning av statistikanalys

Av den statistiken över Skäcklinge och Storvreten har följande slutsatser och teorier dykt upp. Störst skillnad i utvecklingen för grupperna har skett i andelen individer som skaffat sig en eftergymnasial utbildning, där den siffran är betydligt högre i Skäcklinge än i Storvreten. Detsamma gäller arbetslösheten där det i Skäcklinge har minskat och i Storvreten ökat under samma period. Denna utveckling kan kopplas samman på olika vis. En hypotes som tagits upp är möjligheten att flera individer i respektive områden skrev in sig som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i samma veva som man tog studenten, men att då fler individer i Skäcklinge har valt att läsa vidare på universitet än i Storvreten så har arbetslösheten automatiskt minskat i Skäcklinge, medan det i Storvreten riskerar att öka. Det kan också bero på att individer inom ålderskategorin 23-27 är ekonomiskt starkare än mellan 18-22 tidigare och därmed har möjlighet att skaffa sig en bostads- eller äganderätt och väljer därför att bosätta sig i Skäcklinge hellre än Storvreten. Denna tanke kan också stödjas av informationen om flyttningar, där tendensen är att det sker en högre andel inflyttningar till Skäcklinge vid 25-årsåldern och uppåt, men att omflyttningsutvecklingen i Storvreten är relativt konstant och inte lika tydligt kopplad till ålder.

42