3.2 Strategisk marknadspositionering 17
4.2.5 Gård 5 Ängsklocka 47
Gårdsintervju genomförd den 23 februari. Citaten är hämtade ur transkriberad intervju.
Gårdens utformande
Den femte och sista gården som ingick i förundersökningen var en liten gård med cirka 110 djur, varav 50 var mjölkkor. Gården bedrivs som ett aktiebolag och där jobbar respondenten själv och hennes make. Mjölken som produceras är konventionell och de levererar cirka 500 ton mjölk till Arla per år. Respondenten tog 2012 över gården från sina föräldrar.
Relation till mejeri
Respondenten menade att relationen till Arla egentligen fungerar bra, men att möjligheten att påverka är liten. Respondenten var av åsikten att Arla i många fall värnar för huvudkoncernens ekonomi, och att det leder till att det är mjölkföretagarna som blir lidande. ”Jag tror att de värnar för mycket för sitt eget, Arla värnar om att de ska gå bra och bönderna får ta för stor smäll.”
Då Arla är ett ägarkooperativ är det varje medlems rätt att vara med och påverka kooperativet, men det är något respondenten inte menade är möjligt. Respondenten på- pekade också att det är dyrare att producera mjölk i Sverige än i de andra länderna där Arla verkar, då Arla i Sverige har ett kvalitetsprogram som i många fall är hårdare än den svenska lagstiftningen. Hon menade att det vore bra om man kunde bli kompen- serad för Arlas krav, men tyvärr blir inte mjölkföretagare det i dagsläget.
Upplevd företagsanda och framtidsutsikter
Efter föregående års mjölkkris upplevde respondenten att företagsandan har försämrats. Hon menade att deras verksamhet är för liten och inte tillräckligt modern för att följa med i dagens utveckling. ”Vi har väl inte fått tillbaka vår företagsanda som vi hade innan 2012. För då insåg vi hur sårbart det var och att vi är för små för att klara det här”. Företaget går fortfarande inte med förlust, men respondenten framhöll att det inte är tack vare branschens goda betalning utan tack vare att de spar in på sina löner och inte gör de investeringar de borde göra. I längden är situationen inte hållbar och respon- denten menar att man egentligen inte spar in kostnader utan bara skjuter dem på fram- tiden. Under intervjun förklarade också respondenten att de för tillfället fortfarande har tillräcklig likviditet för att kunna betala sina inkommande fakturor, men att en fortsatt negativ utveckling av branschen skulle leda till att betalningsförmågan tids nog uteblir. Vid tal om oro förklarade respondenten att hon inte upplevde speciellt stor oro just nu, men att de under 2012 haft det riktigt dåligt och då var oron större.
På framtidsagendan står avveckling av företaget. Respondenten förklarade att det har varit en tydlig känsla ända sedan 2012 då de tog över företaget från hennes föräldrar. Hade möjligheten funnits att fortsätta driva gården hade det varit önskat, men respon-
denten menade att det inte är möjligt att fortsätta på samma sätt om inte verksamheten förändras. En förändring skulle innebära att man var tvungen att byta gård, och respondenten menade att det finns mer än själva företaget i verksamheten, det handlar också om en känslomässig relation till gården, där hon också bor.
I framtiden tror respondenten att de kommer att bedriva verksamhet med köttdjur på gården, samt även ha ”vanliga jobb” utanför verksamheten. Att fortsätta med djur- hållning kändes för respondenten som en självklarhet.
Vi älskar denna gård och alla djur. Det är sorgligt egentligen. Vi tycker om våra kor. Men vi jobbar ju jätte, jättemycket och vi är aldrig lediga och det är jobb och jobb och jobb och det är ingen lön. Det är ingen som tvingar en till det heller… Identifierade problem på gården
Gårdens huvudsakliga problem är den nedåtgående ekonomiska styrkan, även om de för tillfället inte går med förlust. Respondenten förklarade även att deras ekonomiska råd- givare ser på företagets ekonomiska situation på ett annat sätt än vad många bransch- kollegors ekonomiska rådgivare gör:
Vi träffar vår bokförare som hjälper oss med ekonomirådgivning och bokföring några gånger om året, för att bolla vår ekonomi. Han har ingenting med lantbruk att göra, så vi är hans enda lantbruksföretag och det är jättebra, för han ser det här med helt andra ögon. För om vi hade haft en LRF-konsult så hade vi nog tyckt att det gått ganska bra. Men vi tycker inte det nu, för han säger att ”Ni jobbar för jättedåliga löner och ni måste få mer snurr och ni måste bygga mer kapital i företaget och ni måste göra det här, för ert företag mår inte bra”.
Respondenten nämnde att den svenska lagstiftningen kan göra det problematiskt att vara lönsam i den svenska mjölkbranschen, men påpekade även att Arla lägger in fler krav än vad som redan finns i den svenska lagstiftningen för att tillgodose konsumenters efterfrågan. ”Men sen har ju de [Arla] sitt kvalitetsprogram och de är nästan hårdare än de lagar som finns i Sverige.” Dock förklarade hon att det inte är den egentliga lagstift- ningen som är problemet, utan snarare det faktum att man som mjölkföretagare tvingas konkurrera på olika villkor, och att konsumenter efterfrågar en sak från svenska mjölk- bönder, medan det i handeln förkommer mycket varor som inte svarar mot svenska standarder.
Ja, det som är tråkigt är att det är så mycket lagar och regler i Sverige, vilket är bra, jag tycker egentligen att det är bra att vi har lagar och regler och att vi
producerar på ett bra sätt. Men sen finns det mycket som säljs från andra länder som inte hade varit godkänt överhuvudtaget om det producerats i Sverige...
Det sista identifierade problemet på gården är den avtagande viljan att vara mjölk- företagare. Respondenten menade att deras företag är för småskaligt för att idag ha någon möjlighet att klara sig i längden. ”Det kommer gå upp och ner och vi tror inte riktigt på mjölkproduktionen, inte i den här driften som vi har. Jag tror ju mer på det som [gårdsrespondent 4] har.”
Identifierade framgångar
Under intervjuernas gång har respondenter ställt sig olika till Arlas produktutveckling. Respondenten på denna gård höll sig dock positivt till produktutveckling och menade att hon trodde det var framtiden i branschen.
Ja man måste vara framåt liksom och kämpa på. De som säljer mineralvatten, det är ju lite coolt att det kan sälja en liter vatten som man pumpat ut kolsyra i. Vi måste ju, man kan ju inte bara sitta på en stol och säga att alla borde dricka mjölk, för det är väl ingen som måste dricka mjölk heller, eller mjölkprodukter. Det är ju en bra produkt och gott och nyttigt är det och vi har ju massa bra att marknadsföra det med, så ut med det liksom.
Tabell 4.3 Information kring de besökta mjölkgårdarna