Gård 2 Åkervädd 40

Gårdsintervju genomförd den 11 februari. Citat är hämtade ur anteckningar från intervjun.

Gårdens utformande

Den andra gården vi besökte var en medelstor gård med 515 kor, varav 165 var mjölk- kor. Gården drivs som ett enkelt bolag, med motiveringen att det under svåra ekonomiska tider är enklare att driva ett mjölkföretag som enkelt bolag än aktiebolag,

då enkla bolag tillåts ha sämre resultat. På gården produceras cirka 5 000 kilo mjölk per dag, vilket blir cirka 1 800 ton per år. Respondenterna förklarade också att de på gården har kvar djur för köttproduktion.

Mjölkproduktionen är företagets huvudsakliga verksamhetsinriktning, och en av respon- denterna förklarade att de ”klassiska” lantbruksföretagen, som ägnar sig lite åt än det ena, än det andra, mer och mer försvinner då lantbruksföretag liksom andra företag har tvingats att bli mer rationaliserade och därför ofta inriktar sig på en specifik verksamhetsgren. Respondenterna menade att de går emot det nya samhällstänket, och då de behåller sin köttproduktion så garderar de sig mot ett fluktuerande avräkningspris genom att sprida sina inkomster.

Relation till mejeri

Även denna gård är ansluten till Arla. Respondenterna tyckte att relationen egentligen fungerar bra, men att Arla tvingar dem att konkurrera på en global marknad med svenska lagar, utan egentlig möjlighet att påverka situationen. Respondenterna menade att de är lojala mot Arla men att de inte är främmande för att byta mejeritillhörighet om ett bättre pris skulle ges från ett annat mejeriföretag.

Upplevd företagsanda och framtidsutsikter

På gården har man de senaste åren gjort stora investeringar. Man har investerat i nya byggnader och ett nytt, automatiserat robotmjölkningssystem. Med sitt nya robot- mjölkningssystem menade de att de kan minska arbetsbördan på gården. Just nu går det att hålla verksamheten igång med enbart familjemedlemmar som jobbar på gården, och de är fyra personer som arbetar där.

När vi byggde det här stället försökte vi bygga så rationaliserat som möjligt, för att minska arbetstimmarna, så vi kunde klara av det själva inom familjeföretaget. Hade vi byggt en mjölkgrop för 170 kor hade vi behövt anställa…

Hade de istället renoverat kostallet och haft en mjölkgrop för 170 kor räknar de med att de hade behövt vara åtta till tio anställda, inklusive dem själva, i företaget. De förklarade under intervjun att investeringskostnaden hade varit nästintill densamma, men lönekostnaderna hade blivit högre. ”Det fattas pengar, det går inte runt [mjölken]. Hade vi haft anställda hade vi ju behövt betala löner också…”. I och med att det gjort en automatiserad investering ser de ljust på de perioder då mjölkpriset går upp, då de har lägre kostnader än vad de hade haft med fler anställda.

Samtliga inom företaget ställer sig positiva till svensk mjölkproduktion i framtiden. De talade under intervjun om en ”ekologisk trend”, där de menar att konsumenter mer och

mer anstränger sig för att göra medvetna val. Dock menade de att konsumenter idag saknar mycket kunskap och att de lätt går i ”eko-fällan” och köper en ekologisk vara som har fraktats över halva jordklotet istället för att köpa en lokalt producerad vara. ”För mig är ju [att köpa] ekologiskt närodlat i så fall det bästa…”. De såg dock ljust på framtiden i och med att konsumenter ändå visar vilja till att göra medvetna val, och trodde att just närodlade varor kommer att ingå i dessa medvetna val i framtiden.

Identifierade problem

I företaget uppfattade respondenterna konkurrensvillkor som de största problemen för att kunna vara lönsam. Svensk lagstiftning såsom bestämmelser kring bete och foder är som tidigare respondenter även nämnt konkurrensnackdelar gentemot andra länders mjölkproduktion. ”Vi har internationella priser men inhemsk lagstiftning.”

De påpekade dock att Arla betalar dem 0,027 SEK mer per kilo, just för att den svenska mjölken är GMO-fri, men sa samtidigt att det inte väger upp för deras kostnader. De trodde inte heller att GMO-fri mjölkproduktion är ett mervärde konsumenter egentligen värderar, utan att det snarare är någonting man har vant sig vid. Inte heller tror de att konsumenter i andra länder skulle värdera den svenska mjölken högre bara för att den är GMO-fri. ”En tysk ser ju inget mervärde i att svensk mjölk är GMO-fri, de har ju det i allt!”

Respondenterna påpekade också att en anledning till att det är enklare att producera mjölk i exempelvis Danmark är att man värnar mjölkbranschen mer där än vad man gör i Sverige, och att svenska mjölkföretagare därför lättare glöms bort. ”I Danmark är ju mjölken vad skogen och malmen är i Sverige. Man värnar branschen mer där…”

Identifierade framgångsfaktorer

Respondenterna framhöll att en av anledningarna till att gården fortfarande går med vinst är att de har behållit sin köttproduktion. De berättade att köttpriserna nu har varit bra, vilket kan hjälpa dem att kompensera för det låga mjölkpriset. ”Såsom det ser ut idag så går ju inte mjölken runt, det gör den ju inte /…/ Men gården i helhet, den går med vinst…”

Även gårdens automatiserade mjölkningsanläggning samt nya kostall kan ses som en konkurrensfördel gentemot andra mjölkföretagare. Respondenterna framhöll att de har väldigt humana arbetstider för att vara mjölkföretagare, cirka 07 till 16. Detta då korna själva bestämmer när de vill bli mjölkade och de som arbetar på gården därför inte behöver gå upp väldigt tidigt för att mjölka korna.