Att överlåta sin näringsverksamhet genom gåva kan vara ett bra alternativ då den äldre ge- nerationen inte behöver någon eller endast liten kompensation för överlåtelsen. Gåvotaga- ren behöver inte ådra sig stora skulder som kanske hade varit fallet om överlåtelsen skett genom köp. Som diskuterats ovan i avsnitt 4.2.2.1 om huvudsaklighetsprincipen kan en gåva ske mot visst vederlag så länge vederlaget understiger taxeringsvärdet. Det kan vara nödvändigt om föräldrarna behöver kapital för sitt framtida uppehälle och/eller om det finns syskon som behöver kompenseras.
Det kan för den yngre generationen vara till stor nackdel att en fastighetsöverlåtelse klassas som gåva trots att ett visst vederlag faktiskt erlagts. Det beror på den så kallade kontinui- tetsprincipen som innebär att gåvotagaren inträder i gåvogivarens skattemässiga situation.160
Det vill säga att gåvotagaren övertar den tidigare ägarens omkostnadsbelopp på fastigheten trots att han erlagt ett högre vederlag för fastigheten. Gåvan anses vara fördelaktig om nyt- tan med ett nytt anskaffningsvärde anses vara begränsat, om lönsamheten i företaget är låg eller om det saknas utrymme för expansion.161
Ett exempel som visar på problemet är om den äldre generationen förvärvat en fastighet för 50 år sedan till ett anskaffningsvärde på 50 000. Fastigheten har idag ett marknadsvärde på 1 000 000 och ett taxeringsvärde på 750 000. Föräldrarna vill nu skänka bort fastigheten till ett av sina två barn men för att föräldrarna ska klara av sin egen försörjning resten av sin tid och för att de vill behandla barnen ”lika” och även kompensera det andra syskonet vill de ha en ersättning på 500 000 för fastigheten. Det barn som övertar fastigheten drar på sig en skuld på 500 000 men eftersom överlåtelsen klassas som en gåva då ersättningen under- stiger taxeringsvärdet övertar barnet även föräldrarnas omkostnadsbelopp på 50 000. Det
158 Silfverberg, 1992, s. 325.
159 Silfverberg, 1992, s. 325.
160 44:21 1 st. IL.
resulterar i skattekonsekvenser vid en framtida försäljning då det ur ett skattemässigt per- spektiv är bra att ha ett högt omkostnadsbelopp och innebär också att förvärvaren får en reducerad möjlighet till räntefördelning och avsättning till expansionsfond. Se vidare om räntefördelning avsnitt 3.9.4 och om expansionsfond avsnitt 3.9.5.
4.3.1 Villkor i samband med gåva
En fördel med gåva är att villkor kan uppställas i gåvobrevet. Det finns i stort sett inga be- gränsningar på vad parterna kan avtala om, men villkoren måste i regel finnas med i gåvo- brevet för att vara giltiga. Om ett villkor gäller en längre period än två år gäller det så länge som angivits mellan gåvogivaren och gåvotagaren men skulle gåvotagaren sälja fastigheten vidare gäller det inte mot tredje part om två år har passerat.162
Ett vanligt villkor i gåvobrevet är att fastigheten ska utgöra gåvotagarens enskilda egen- dom,163 vilket innebär att fastigheten inte kommer att ingå vid en eventuell framtida bodel-
ning vid äktenskapsskillnad. Vill gåvogivaren att även avkastning från egendom ska vara enskild ska det skrivas in i villkoret.164 Enligt lag ska även det som trätt i egendomens ställe utgöra enskild egendom och det behöver inte tas med i villkoret.165
Det är inte alla föräldrar som vill behandla sina barn rättvist ur ett värdemässigt perspektiv Ibland vill de ge en större summa pengar eller en fastighet till ett av barnen, utan att det ska drabba honom vid ett senare arvsskifte. Ett viktigt villkor är då att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. En överlåtelse av en fastighet genom gåva till bröstarvinge presumeras, som tidigare utretts under avsnitt 3.6, utgöra förskott på arv. Om givaren inte vill att gåvan ska vara förskott på arv ska det tas in som villkor i gåvobrevet. På detta sätt riskerar inte gåvotagaren att i framtiden behöva avräkna värdet på gåvan vid gåvogivarens arvsskifte. Villkor som begränsar gåvotagarens förfoganderätt, såsom förbud mot vidare försäljning eller förbud mot att söka inteckning, till fastigheten är möjliga. Ett sådant villkor kan vara fördelaktigt om givaren inte vill att gåvan omsätts i kontanter genom försäljning eller pant- sättning.166 Här är det viktigt att det skriftligen anges i gåvobrevet för att ett sådant villkor ska vara giltigt.167 En inskränkning som begränsar förfoganderätten ska antecknas i fastig- hetsregistrets inskrivningsdel168 vilket leder till att en tredje man inte kan köpa fastigheten
och åberopa god tro.169
Om överlåtaren vill att fastigheten ska stanna inom familjen kan parterna komma överens om en återköps- eller förköpsrätt. Det innebär att om gåvotagaren av någon anledning inte vill behålla fastigheten i sin ägo måste han först erbjuda fastigheten till sina syskon, gåvogi-
162 4:30 1 st. JB. 163 7:2 1 st. 2 p. ÄktB. 164 7:2 2 st. ÄktB. 165 7:2 1 st. 5 p. ÄktB. 166 Grauers, Fastighetsköp, 2006, s. 273. 167 4:29 JB hänvisar till 4:3 JB. 168 20:14 JB. 169 18:8 1 st. JB.
varen eller övrig släkt. Vilka som gåvotagaren måste hembjuda fastigheten till står naturligt- vis parterna fritt att avtala om.
Det finns i stort sett inga gränser för vad som går att avtala om. Ovan nämnda villkor är de som kan anses vara vanligast i generationsskiftessammanhang men även villkor gällande jakträtt, avverkningsrätt och annan nyttjanderätt av fastigheten är möjliga. Det ska dock varnas för att inskränka gåvotagarens möjligheter genom att villkora gåvan, framförallt gäll- er det rättigheter för gåvotagaren att i framtiden förfoga över egendomen. Det kan ställa till bekymmer för gåvotagaren om de ekonomiska förutsättningarna för ägandet ändras och villkoren bör därför, om alls, ställas med en tidsbegränsning.170