B ser det roliga i att komma på roliga lektioner, komma på eget användbart material som går att använda för olika ändamål. Hon tycker om att lära ut och kunna förklara för eleverna så att de förstår. På många sätt har hennes förväntningar infriats men hon trodde inte att det skulle vara så svårt för eleverna att sitta still och hon erkänner att hon har känt sig mer gapig än vad hon har velat.
För C har det aldrig handlat om någon stor kärlek till barn. Hon tycker såklart inte illa om barn men menar att hon ibland upplever det som att många som arbetar som lärare själv söker väldigt stor bekräftelse och att de får det genom barnen.
– Jag tror en del lärare har behov att av bli sedda och vara omtyckta. Och det blir man ju lätt av barn, det är precis som några som kan vända sig till djuren och ”tutti nutta” lite, de precis som barnen kan inte säga ifrån på samma sätt som vuxna. Egentligen tror jag att det handlar mer om hur de är som personer. Det behöver kanske inte direkt vara bekräftelse, det kan helt enkelt vara så att de, lärarna, tycker om den uppmärksamheten de får genom barnen, de blir sedda, kommer de inte till skolan en dag så blir eleverna ledsna. Så är det ju inte riktigt på en vanlig arbetsplats, där struntar folk i om du kommer eller inte, barn är mer direkta, de är mer spontana i hur de tycker och tänker.
C ser snarare att sitt intresse för läraryrket ligger i att hon känner att det är ett ganska fritt arbete. Hon kan på många sätt själv reglera tiden med barnen och sin arbetsbörda, hon kan bestämma vad hon ska göra och hon kan anpassa rätt mycket efter hur hon själv och hur barnen mår.
– Det är nog den största anledningen till att jag tycker om att arbeta som lärare, det här att man känner att man har ett stort eget ansvar samtidigt som man har en väldigt stor frihet. Jag
tycker också att det är som hjärngympa för mig själv. Man blir väldigt allmänbildad av att arbeta som lärare. Dessutom tycker jag att det är kul att lära ut saker, jag gillar att förmedla saker så att barnen kommer ihåg det sen, jag vill vara med om att skapa förståelse.
C tycker att man som lärare till stor del formar sina elever, både medvetet och omedvetet. Hon säger att man medvetet kan forma dem med värderingar och tankar som man tycker är värdefulla att delge och omedvetet genom att vara den person man är. Hon menar att det är viktigt att tänka till ibland för barn tar efter.
– Jag tycker att barn i grunden oftast är positiva, åtminstone de flesta. Det är därför det är roligt att jobba med barn, för att de är så spontana, de är så oförstörda och de flesta är inte präglade av negativa tankar.
D tycker det i första hand är arbetet med eleverna som gör läraryrket roligt men hon tror ändå att även om hon styrs av klockan och tid och lektioner och så påverkas lusten av att det är ett väldigt fritt arbete. Hon känner också att hon utvecklas i takt med eleverna och upplever en stor frihet i att kunna svänga om i planeringen när det behövs.
– Får jag plötsligt för mig att göra något annat som vi, både jag och eleverna känner glädje inför, kan jag göra det oavsett vad som står i min kalender. Och det här upplever jag att jag kan göra fortfarande trots att vi ständigt får pålagt nya uppgifter.
Hon tror delvis att hennes bakgrund som förskollärare påverkar hennes bild av frihet i yrket. De tankarna förstärks när hon lyssnar på kollegor som har arbetat länge som lärare och som har haft ett annat arbetsklimat som gör att de känner sig mer fjättrade nu än tidigare.
Hon påpekar vikten av att man kan nå målen på olika sätt och det är upp till varje lärare att hitta former som passar både lärare och eleverna inom ramarna för de mål som ska uppnås och strävas mot.
– Det finns inte en väg som är rätt bara för att man har gjort så i 40 år. Det är lätt att generalisera, äldre lärare är si och yngre lärare är så. Det stämmer inte alltid. Om man t.ex. tittar på de nya lärare som arbetar här så är de väldigt olika. Som ny lärare har man nog ofta en bild av hur det ska vara att arbeta som lärare, en bild som inte alltid stämmer. Kanske har man en drömbild som inte stämmer när man kommer ut.
D upplever skolan på många sätt som en konstlad värld och hon anser att det inte är optimalt att komma ut för ung som lärare. Hon tror att det kan vara svårt att vara vidsynt när man inte har sett något annat. Hon är dock övertygad om att alla har mycket att ge även om de inte alltid tycker lika som henne.
– De ger barnen något annat, de har kvalitéer som jag inte har. Det viktigaste måste ändå vara att ha ett genuint intresse av att lära ut. Har man det så kvittar det hur man är som människa,
om man är tillräckligt genomsyrad av det man gör så spelar metoden egentligen inte så stor roll bara man tror på den själv. Om man tror tillräckligt starkt på något får man med sig eleverna ändå. Det är inte en väg som är den rätta, det är därför man inte ska försöka härma någon annans stil.
F tycker att han på många sätt brinner för sitt yrke. Han är medveten om att lågan ibland inte lyser lika starkt och han ser det som att det till mångt och mycket handlar om vilket gensvar man får från eleverna. Han kan se hur han själv har utvecklats under årens gång men att han samtidigt har haft en stomme, en röd tråd som han har velat starta hos eleverna.
– Ibland känner jag dock att det inte är så lätt att hålla den röda tråden, det är inte alla elever som tycker att den är något att ha. Rent slöjdmässigt finns det vissa moment man behöver för att kunna gå vidare, man måste lära sig vissa verktyg för att kunna arbeta med egna idéer. Det är mitt mål i arbetet med eleverna. Jag vill att de utvecklas så att de kan utveckla egna idéer. Tyvärr finns det en mentalitet bland många elever idag som säger, ”ah det behöver inte vara bättre”. Man gitter inte, vilket jag ser som en form av lättja.
F vill tro på att de flesta elever tycker att det är kul med träslöjd. Får han elever som säger tvärtom försöker han att inspirera dem till att göra det på deras egen nivå. Han poängterar vikten att det inte är meningen att det ska vara pest och pina. Han tycker att det svåraste är mötet med de barn som har för höga tankar om sig själv och som sätter ribban för högt. Då kan han tänka att det här kommer de inte att fixa. För honom är det eleverna som är viktigast. Som nyutexaminerad lärare skulle han ha sagt att det var hans intresse för slöjd. F trodde att slöjden skulle ge mer på högstadiet men där mötte han lika många elever som hellre bröt pinnar bakom bandsågen än arbetade. Under året som högstadielärare insåg han att slöjd är något som han får bedriva på sin fritid. Att undervisa eleverna blev istället den viktigaste drivkraften. Han tycker det är glada stunder då det fungerar och de glada stunderna överväger – När man träffar dem i årskurs två är det kul. Jag träffar ibland elever på skolgården som kommer fram till mig och säger; ”imorgon ska vi ha slöjd, oh vad kul det ska bli”. Om jag av någon anledning måste säga att lektionen är inställd och de då blir besvikna, känner jag att jag bidrar positivt. Här är något som de tycker är kul och det ger kredit. Det är ofta en härlig stämning i slöjdsalen. Ibland kan det nästan kännas magiskt. De stunder som det flyter, när man får feedback, då är det kul.