6. Tolkning och resultat
6.3.3 Göra klart för sig varför
6.3.3 Göra klart för sig varför
Deltagarna kommer till slut, genom diskussion i gruppen, till slutsatsen att det verkligen är nödvändigt att ha ett kritiskt förhållningssätt och att det borde ingå i undervisningen. Därmed är de också beredda på att möta motstånd från eleverna. Deltagarna har inställningen att det är nyttigt för deras elever att reflektera mer över normer och olika perspektiv, vilket motiverar dem till att ta upp ämnen som kan verka otacksamma att arbeta med. Det får ta tid, och även om undervisningen inte får effekt direkt tänker de sig att de kan så ett frö till kritiskt tänkande. Som Stenbock Hult 119 säger: “vi förändrar inte eleverna, vi ger dem möjlighet att förändra sig själva”. 120
Därför måste även detta vara ett viktigt steg på vägen till att bildlärare ska ta in mer av det kritiska förhållningssättet i sin undervisning - de måste själva komma fram till att de vill det.
6.4 Gestaltningen
Så som deltagarna fick utforska vad ett kritiskt förhållningssätt innebär och hur man lär ut det under workshopen, har jag utforskat hur man kan göra detta oklara och spretiga begrepp till ett påtagligt objekt i min gestaltning. Det har också varit en undersökning av hur man kan arbeta
118 Fokusgruppintervju 30.10.2018.
119 Ibid.
120 Stenbock-Hult, 2017, s. 192.
praktiskt med kritiskt tänkande i bildundervisningen, inte som ett tema att analysera kring, utan som ett sätt att fysiskt bearbeta en aspekt av det kritiska tänkandet. I gestaltningen ingår flera varianter på den bilduppgift jag har utvecklat som ytterligare ett förslag på hur lärare kan främja det kritiska tänkandet genom bildundervisningen - Vad är det?, det begränsade perspektivet, eller vad man nu vill kalla den.
Uppgifterna har både krävt kritiskt tänkande av mig och deltagarna i workshopen i skapandet av bilderna som placerades kring lådan, och av besökarna på utställningen, som konfronteras av alla dessa begränsade perspektiv. Förhoppningsvis har den lyckats med att främja kritiskt tänkande på ett kul sätt, så som deltagarna önskade se mer av.
Ett mål jag hade från början var att utställningsobjektetet i sig skulle uppmana till deltagande och kritiskt tänkande av besökarna. I ett arbete som handlar om att våga och orka ifrågasätta kändes det som att en gestaltning som inte utmanar betraktaren till att tänka efter hade motarbetat hela undersökningen. Deltagarna på utställningen blev, genom att lådan var ivägen, tvingade att uppleva hur det känns att ha ett begränsat perspektiv. Det kanske upplevdes som frustrerande att inte kunna se objektet, speciellt eftersom det är ett objekt i en konstutställning, där objekt ju brukar stå för att beskådas. Det var dock meningen att det ska vara lite jobbigt (detta ord som ständigt associeras till det kritiska tänkandet) att inte inse att man har ett begränsat perspektiv, precis som att det är jobbigt för eleverna som fokusgruppen talar om att inse att det inte finns ett rätt svar i en bilduppgift.
7. Slutdiskussion
Kritiskt tänkande må vara svårt att definiera, och därför jobbigt att ta upp i sin undervisning, men Eriksson och Hultman beskriver de som ett av de mest avancerade utbildningsmålen, så det borde vara värt ansträngningen. 121 Dessutom finns det det bra möjligheter att föra in det i bildundervisningen. Med lite hjälp och utrymme att utforska vad ett kritiskt förhållningssätt innebär så kändes det som att deltagarna i den här studien blev mycket mer säkra på hur de kunde ta sig an det. Det berättade att de sällan har studiedagar eller föreläsningar på skolan som var riktade specifikt mot bilden, och workshopen var mycket uppskattad.
Nu jobbar två av dem på samma skola och lärarstudenten var på praktik hos dem, så det hade kunnat bli mer av ett utbyte om lärare från andra skolor hade medverkat, men denna studie visar att reflektion och diskussion kring hur man arbetar med kritiskt tänkande, även med sina nära kollegor, gav dessa tre deltagare en större insikt om vilka möjligheter de hade för att främja ett kritiskt förhållningssätt bland eleverna. Då borde det antas att andra lärare kan ha nytta av liknande utvärderande samtal.
Min undersökning har gjorts på en väldigt liten skala, så det kan vara svårt att generalisera utifrån den, men eftersom flera källor fastställt att kritiskt tänkande är ett så pass oklart begrepp så kan man anta att det är många bildlärare, precis som deltagarna i studien, som inte är medvetna om alla sätt de skulle kunna ta upp det i sin undervisning. Det skulle vara intressant att se en undersökning på en större skala om hur fler bildlärare uppfattar detta begrepp, eller ännu mer intressant att se hur de diskuterar kring det, om de fick liknande förutsättningar som fokusgruppen i denna undersökning.
Just eftersom kritiskt tänkande är ett så brett begrepp skulle framtida studier kunna fördjupa sig i mer specifika områden, som de som tas upp i läroplanen - att kunna orientera sig i en värld fylld av olika budskap, att vara kritisk mot könsmönster, att ha ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik, samt att formulera egna åsikter. Deltagarna i denna studie talar även mycket om sociala medier, vilket också känns som ett mycket relevant område att binda ihop med kritiskt tänkande, år 2019.
121 Eriksson & Hultman, 2014, s. 5.
Utöver att deltagarna upplyste sig själva om hur de redan jobbar så har flera teman framkommit i undersökningen som jag fann intressanta. I min gestaltning har jag undersökt det begränsade perspektivet på olika sätt, i ett försök att tvinga fram en förståelse för hur det alltid finns olika sätt att se på saker och inte alltid några rätta svar, men utan att det ska bli för tungt. Denna ingång till kritiskt tänkande; problematisering, eller tankeutbyte, eller synliggörande av olika perspektiv, beroende på vem som beskriver fenomenet, tycker jag är otroligt spännande och aktuell och det känns som att det finns många spännande bilduppgifter att utveckla inom detta tema.
Ett annat spännande resultat av studien var hur enkla medel som en presentation och två
korgar med lappar gav deltagarna förutsättningar att börja fundera kring grundläggande antaganden om sitt ämne och hur det “ska” undervisas. Detta visar också på att det finns en enorm potential till utveckling i bildämnet.
Ytterligare en intressant observation var hur deltagarnas egna övertygelse om att det kritiska förhållningssättet är nödvändigt utvecklades, och hur viktig den övertygelsen var. För att lärare ska känna att de vill och kan jobba med alla delar av det kritiska förhållningssättet i sin undervisning krävs naturligtvis att de vet vad det innebär, det förstod jag själv när jag höll på att sammanställa de fem ingångarna för min presentation. Men under workshopen insåg jag att när de väl hade hört presentationen uppstod ett annat hinder - det var eventuellt för ansträngande att arbeta med, med de förutsättningar som fanns i bildundervisningen.
Att ha ett kritiskt förhållningssätt är mer ansträngande än att följa strömmen, och deltagarna var tvungna att reflektera ett tag innan de bestämde sig för att ansträngningen var värd besväret.
Och enligt Stenbock-Hult innebär ett kritiskt förhållningssätt att “stå ut med tanken att all kunskap är osäker”. Det låter inte särskilt inbjudande. Men samtidigt är det på ett sätt hoppfullt. 122 För att förändra förtryckande samhällsstrukturer som tas för givna idag måste man ju tro på att det inte behöver vara så i framtiden. Det mesta som finns i vårt samhälle idag har någon gång varit en nyhet eller innovation - för hundra år sedan var en “säker kunskap” som ifrågasattes varför kvinnor inte hade rösträtt i Sverige.
122 Stenbock-Hult, 2017, s. 195.