Kommundata Göteborgs stad
Invånarantal 513 751
Yta ca 463 km2
Befolkningstäthet 1 140 inv/km2
Gällande Översiktsplan 2009, 476 sidor Föregående Översiktsplaner antagna 1990, 1995, 2001
Uppföljningen är en kombination av den formella uppföljningen av miljökonsekvensbeskrivningen enligt miljöbalken och ett underlag för aktualitetsförklaringen varje mandatperiod.
Kommunen har lagt stor vikt vid förankringsarbetet hos de förtroendevald och tvärsektoriellt inom kommunens och grannkom- munernas förvaltningar under översiktsplaneprocessen. Det har hållits temadagar och anordnats grupparbeten runt specifika fråge- ställningar. Genom detta arbete anses översiktsplanen ha fått en gedigen förankring.
Konsekvensbeskrivningen togs fram inom en arbetsgrupp som representerade en bred, tvärsektoriell kompetens. De nationella miljökvalitetsmålen var med från början i diskussionerna och resultatet blev en redovisning av hur målen har beaktats i översikts- planen och miljökvalitetsmålens relevans i förhållande till översikts- planen. Under de tio åren som hade gått sedan föregående översikts- plan antogs hade det skett en stor förändring i synsätt. Nu är strävan att människorna måste in i staden och den politiska viljan anses spegla människornas inställning bra. Komplettering av stadens bebyggelsestruktur är den lösning som kommunen ser på flera av miljökvalitetsmålen. Staden planeras runt strategiska punkter i trans- portsystemet, vilket ska främja bl.a. resandet med kollektivtrafik.
Ur Översiktsplan för Göteborg 2009-02-36, Konsekvensbeskrivning ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r G 2 0 0 9 - 0 2 - 2 6 : k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n G » s i d a 5 4 mål hållande till översiktsplanen motverkas genom: Säker strål- miljö
Måttlig • Rekommendationer för avstånd mellan bebyggelse och kraftled-
ningar.
• hänvisning till stadens mast-policy. ingen övergöd-
ning
Måttlig • hantering av dagvatten enligt policy och handbok.
• Rekommendationer om skyddsavstånd till vattendrag. • Metoder för kompensationsåtgärder utvecklas och används. • Fördjupning av översiktsplanen för vatten finns.
• ökade transporter
levande sjöar och vattendrag
Måttlig • Mål och strategier för robust samhälle – innebär möjlighet att
säkerställa värdefulla natur- och kulturområden utmed skred- och översvämningshotade vattendrag, innebär ökat skydd för stör- ningar i Göta älv och övriga vattendrag samt innebär skyddszoner vid jordbruksmark och rening av dagvatten.
• Naturreservat ska bildas.
• hantering av dagvatten enligt policy och handbok. • Rekommendationer om skyddsavstånd till vattendrag. • Metoder för kompensationsåtgärder utvecklas och används. • Miljökvalitetsnormer för fiskvatten ska följas.
• Fördjupning av översiktsplanen för vatten finns.
• Skredförebyggande åtgär- der
Grundvatten av god kvalitet
liten Se levande sjöar och vattendrag.
hav i balans och levande kust och skär- gård
Måttlig • Mål och strategier för ”Tillgång till kusten” om god tillgänglighet
med bevarade natur- och kulturvärden. • Naturreservat ska bildas.
• de lek- och uppväxtområden för fisket som tidigare varit klassade som riksintressen för yrkesfisket av Fiskeriverket pekas i övers- siktsplanen ut som allmänt intresse för yrkesfisket, med särskilt stora värden.
• hantering av dagvatten enligt policy och handbok. • Rekommendationer om skyddsavstånd till vattendrag. • Metoder för kompensationsåtgärder utvecklas och används. • Mål och strategier om att bygga säkert med hänsyn till risk för
skred och översvämningar bör innebära större möjlighet att säkerställa värdefulla natur- och kulturområden vid havet. • Miljökvalitetsnormer för musselvatten ska följas. • Fördjupning av översiktsplanen för vatten finns.
• utpekade vindkraftsområ- den som kan påverka nega- tivt genom fysiska ingrepp och störningar på t.ex. fågellivet.
• Ny bebyggelse, infra- struktur och utveckling av småbåtshamnar som kan påverka havsmiljön nega- tivt.
Myllrande våt- marker
Måttlig • Mål och strategier för ”Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet”
- innebär att särskilt värdefulla och oersättliga natur-, kultur- och landskapsbildsvärden ska bevaras och skyddas.
• Naturreservat ska bildas.
• Metoder för kompensationsåtgärder utvecklas och används. • Fördjupning av översiktsplanen för vatten finns.
• Framtida bebyggelse- och vägprojekt i bl.a. nordöstra hisingen, Gatersered, Kville- bäcken och hökälla.
levande skogar
Måttlig • Stora skogsområden markeras med särskilt stora värden för
naturvård, friluftsliv, landskapsbild och kulturlandskap. • Naturreservat ska bildas.
• Metoder för kompensationsåtgärder utvecklas och används. • det behövs en värdering av skogsmarken utifrån såväl bruknings,
upplevelse-, kultur- och kretsloppsvärden som biologisk mångfald.
• Framtida bebyggels- och vägprojekt bl.a. i nordöstra hisingen, söder om Gråbo- vägen och i utkanten av mellanstaden.
Sammanfattning av exemplet Göteborg
• Översiktsplanens hantering av miljökvalitetsmålen beskrivs i MKB:n. Beskrivningen är konkret och kopplad till de åtgärder i planen som kan medverka till att målen nås.
• Översiktsplanen följs upp årligen då arbetet inom de 13 strategiska frågorna analyseras och fr o m 2011 innehåller uppföljningen också miljökvalitetsmålen.
Kommunen ställs inför att väga miljökvalitetsmål mot ekonomis- ka och sociala aspekter. I miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har olika delmål staplats på varandra och riskerar därmed att slå ut möjligheter till utveckling och gör det svårt att koppla ihop målet med en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling, anser man. Målet är för komplext och har inte bearbetats tillräckligt på nationell nivå, vilket gör det svårt för kommunen att koppla målet till översiktspla- nens olika delar. Ställningstaganden gentemot miljökvalitetsmålen görs möjligen i fördjupningar av översiktsplanen, men inte i några andra beslut inom PBL eller annan lagstiftning. Kommunen håller på att ta fram indikatorer för de lokala målen.
I uppföljningen av översiktsplanen för år 2011 ingår också en redogörelse för de lokala miljömålen, vilka är en nedbrytning av de 10 relevanta nationella miljökvalitetsmålen. Uppföljningen består av en analys av betydande miljöpåverkan gentemot de lokala miljökva- litetsmålen. Denna metod kan leda till ett effektivare miljökvalitets- målsarbete i och med att diskussionen om målen aktualiseras varje år.
Översiktsplanens upplägg bygger på att planens skilda delar presenteras i egna dokument för att öka användbarheten. Totalt träffade kommunen ca 4 000 medborgare under översiktsplanepro- cessen.
Syfte
Boverket har ansvar för uppföljningen av plan- och bygglagens (PBL) tillämpning samt ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökva- litetsmålet God bebyggd miljö. Det är utifrån dessa ansvarsområden som Boverket har initierat projektet Miljökvalitetsmålen i kommu- nernas samhällsplanering. Rapportens syfte är att belysa hur miljö- kvalitetsmålen har behandlats i kommunernas översiktsplaner, samt att peka på bra exempel där översiktsplanerna har samordnats med miljömålen. Exemplen karaktäriseras av att miljökvalitetsmålen är en av utgångspunkterna för den fysiska planeringen och att översikts- planen som strategiskt instrument också används för att definiera ställningstaganden som medverkar till möjligheten att nå miljökvali- tetsmålen. Utifrån dessa aspekter har studien också syftat till att utre- da hur ställningstaganden gentemot miljökvalitetsmålen har fung- erat som underlag för beslut inom PBL samt annan lagstiftning.
Utgångspunkten är översiktsplanen som strategiskt instrument och hur ställningstaganden i översiktsplanen skulle kunna leda till en positiv trend för miljökvalitetsmålen. Detta är också intressant att studera i förhållande till utformningen av den nya PBL och i synner- het lagens 3 kap 5 § 4:e punkt ”hur kommunen i den fysiska plane- ringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen”.
Eftersom föreliggande rapport är en bild av läget 2011/2012 i ett skede där översiktsplaner enligt den nya PBL ännu knappt hade börjat tas fram, så ger resultatet av utredningen en möjlighet att studera effekterna av nya PBL längre fram. Syftet med rapporten är därför också att vara framåtsyftande och konklusionen av densamma är frågeställningar för framtiden, framför allt sammanställning av behov av vägledning och forskning.
Metod
Studien har koncentrerats på översiktsplaner antagna under åren 2005–2010. Det är rimligt att tänka sig att kommunerna skulle ha