Grönstrukturen i Trosa består bl.a. av parker och bostadsnära grönområden men även av Trosa våtmark och vattenområden som Trosaån och Stadsfjärdarna. Tillgången och tillgängligheten till bostadsnära natur och större strövområden är god. I planförslaget redo- visas särskilt prioriterade, tätortsnära grönområden som pekas ut och bevaras. Se nedan samt plankartan för Trosa för närmare beskrivning och detaljerad kart- redovisning.
Borgmästarholmen
Borgmästarholmen med närliggande holmar är ett vär- defullt närströvområde. Området består av tät ädellöv- skog med förekomst av medelålders vidkronade ekar. Kalkpåverkan märks tydligt i floran med bl.a. orkidén
och når en höjd av 32 meter över havet med goda utsiktsmöjligheter. Bergsområdet av barrblandskog är klätt med ett rikt inslag av buskvegetation i de öppna gläntorna. Värdefullt närströvområde.
Hunga strövområde
Ett motionsområde som sträcker sig från Trosa tätort till Häradsvallen i Vagnhärad. Området är ett värdefullt närströvområde. Elbelyst motionsslinga finns och Trosa Alpina klubb har anlagt slalombacke med skidlift. Bergsområdet i söder är bevuxet med barrblandskog. Topografiskt domineras området av fem bergshöjder som når nivåer mellan 38 och 52 meter över havet. På den högsta toppen finns en fast fornlämning i form av ett röse.
Tomtaklintskogen
Området är i gällande översiktsplan till viss del redovi- sat som ett så kallat Natura 2000-område. Det innebär att skogsområdet är valt att ingå i det europeiska nät- verket av skyddsvärda biotoper, Natura 2000. Natura 2000 är dock ej avsett som en permanent skyddsform varför Trosa kommun nu har inrättat ett kommunalt naturreservat för delar av Tomtaklintskogen. Tomtaklintskogen är en något olikåldrig äldre barr- skog med många gamla och grova träd främst mot bergkanter och i otillgängliga delar. Död ved, främst som barrträdslågor, finns rikligt i området. Kalkhaltig morän ger en näringsfordrande flora med blåsippa och Kranshakmossa i mängd. Även skogsknipprot förekom- mer i området. Det är i Sörmland mycket ovanligt med naturskogar på näringsrikt underlag. Ett antal fina sockelkärr med vattenspeglar förhöjer områdets värde ytterligare.
Utöver de naturvetenskapliga värdena har området stora värden för rekreation och det rörliga friluftsli- vet. Med tanke på de exploateringstankar som finns både söder och norr om aktuellt område är tanken att området på sikt kommer få än större betydelse för olika former av bostadsnära rekreation. Vid exploatering av områdena Bråta torp, Skjuvkärr och Västra Krymla är det således särskilt angeläget att ta hänsyn till dessa värden och aktivt verka för att tillgängligheten till dessa grönområden ökar.
Långnäs
Berggrunden är uppbyggd av sedimentgnejser med inslag av diabasgångar och pegmatitförekomster. Vid vattentornet drygt 40 meter över havet finns en fin utsiktspunkt över Trosa och skärgården.
66
”Kommunen skall växa i sådan takt att dess speciella karaktär och idyll bibehålles. Varje orts särprägel skall tillvaratas. Kommunen skall arbeta för att fler bostäder och fler arbetstill- fällen skapas.”
Ur Fastlagd kurs för Trosa kommun, 1991 och ur Översiktsplan 2010, Trosa kommun
Det anses dock komplicerat att förena många motstridiga intressen och det är en pedagogisk utmaning att motivera vad som görs avkall på och vad som kan vinnas. Översiktsplanen måste ge en tydlig bild av vad som kan åstadkommas. Uppenbara krockar är förtätning kontra att bebygga ”jungfrulig” mark då gröna värden kan äventyras. Vid konflikter kan kompensationsåtgärder föreslås, som att exempel- vis inrätta naturreservat.
Kommunen strävar efter en så kortfattad och koncis översiktsplan som möjligt. De vill inte använda sig av fördjupningar eller tematiska tillägg. De vill inte ha en hög med dokument som gör översiktsplanen ohanterlig. Översiktsplanen ska innehålla de ställningstaganden och underlag som behövs för en detaljplan.
Den senaste översiktsplaneprocessen började med en strukturdis- kussion och på så sätt har man lagt grunden för nästa översiktsplan. Översiktsplanearbetet fortsätter kontinuerligt utan formell uppfölj- ning (enligt miljöbalken?). Diskussionen är fortlöpande. Fram till nästa mandatperiod samlar man på sig frågeställningar som man ska arbeta bättre med i nästa översiktsplan, exempelvis klimathot, vattendirektivet, grundvatten, miljökvalitetsnormer och vattenför- sörjningsproblematik.
God bebyggd miljö anses vara ett komplext mål, eftersom det innehåller samhällsplaneringens alla frågor. Men som kommunen uttrycker det i översiktsplanen:
”Miljömålets del avseende planeringsunderlag anses vara väl tillgodosett i Trosa kommun. För den fysiska planeringen, bygglovshantering m.m. fungerar översiktsplanen som ett väl underbyggt, sammanhängande stöddokument. Kommunen har generellt arbetat med aktuella översiktsplaner”… ”vilka till stor del kunnat fungera istället för en rad separata dokument – ett arbetssätt som passar bra i Trosa kommun. Ett antal policydo- kument och liknande fungerar dock som värdefulla fördjup- ningar av sakfrågor. Bland dessa kan nämnas VA-policy, Energiplan, Trafikstrategi etc.”
(Ur Översiktsplan 2010 s.99)
Det faktum att människor trivs som boende och verksamma i kom- munen ses som en indikation på att man har arbetat bra med just detta miljökvalitetsmål.
Miljömålen har inte använts för bedömning i andra beslut, men man har utgått ifrån miljömålen i olika projekt. Målen har legat till grund för de ställningstaganden i planen som sedan i sin tur har legat till grund för beslut inom PBL eller annan lagstiftning.
Sammanfattning av exemplet trosa
• Översiktsplanens hantering av miljökvalitetsmålen beskrivs i MKB:n. Beskrivningen är konkret och kopplad till de åtgärder i planen som kan medverka till att målen nås.
• Översiktsplanen följs upp kontinuerligt och informellt. Områden tas bort och områden läggs till, så också när det gäller miljökvalitetsmålen. • Politiken är angelägen om att ställningstaganden håller över mandat-
perioderna.
• Kommunen vill ha en tydlig miljöprofil och tydlig, seriös inställning till miljökvalitetsmålen.
Göteborgs stads översiktsplan antogs 2009 efter fyra års arbete. Den består av tre delar: Utgångspunkter och strategier, Användning av mark- och vattenområden samt Riksintressen, miljö- och riskfakto- rer.
Översiktsplanen bygger på tretton strategiska frågor och kommunen gör årliga uppföljningar av planen där det bl a redogörs för hur kommunen har arbetat med strategierna. De 13 strategiska frågorna är:
• Attraktiv stadsmiljö
• Stadskvaliteter och skönhet • Robust samhälle
• Fler bostäder
• Växande och förändrad handel • Expansivt näringsliv
• Nordens logistikcentrum • Förändrat transportbehov • Mångfald, tryggt och mänskligt
• Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet • Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet • Tillgång till kusten
Särskilda lokaliseringar