Gränsdragningen för vilka bolag som skall vara revisionspliktiga eller icke är en annan viktig fråga som tillhör avskaffandet. Thorell och Norberg anser att man skall börja med att avskaffa revisionsplikten för mikroföretagen, medan nationalekonomerna vid konsultfirman Econ Pöyry argumenterar för att inte bara ta hänsyn till företagets storlek utan även till företagets komplexitet och antalet ägare. Bankernas syn på gränsdragning följer av vad de brukar dela
upp aktiebolag utifrån kreditbehoven, här görs ingen större skillnad mellan stora och små aktiebolag. Dock gör Nordea en särskiljning mellan etablerade och nystartade aktiebolag.
Kjell Karlsson på Swedbank hävdar att ju större bolagen är desto större är behovet av kontroll. Kjell påpekar att de stora bolagen arbetar mot en planerad budget som avstäms med jämna mellanrum, medan de mindre bolagen arbetar mer löpande och använder sina monetära tillgångar som ett styrmedel för bolagets utfall. Samtliga av respondenterna anser att gränserna mellan revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga aktiebolag blir för hög om man följer EG-direktiven. De flesta respondenterna är överens om att gränserna bör vara betydligt lägre än de förslagna, några menar att gränsen istället bör dras vid cirka tio miljoner i omsättning. Revisorn anser även att hänsyn bör tas till bolagets verksamhetskaraktär vid gränsdragningen.
6 Slutsatser
I denna del ges slutsatser där våra åsikter kopplas till den genomförda studien. Avslutningsvis ges förslag på fortsatta studier.
En problematisk faktor anser vi är Skatteverkets negativa ställning till förslaget om att avskaffa revisionsplikten, eftersom en stor statlig myndighet ställer sig emot förslaget. Vi kan bara fundera på hur kommunikationen mellan regeringen och Skatteverket fungerar och hur mycket hänsyn regeringen tagit till Skatteverket. Skatteverket skall även fungera som en kontrollmyndighet åt regeringen, vars syfte är att tillgodose borgenärsintresset och samhällets välfärd. Frågan vi ställer oss är vilka som kommer att bära den största bördan vid ett eventuellt avskaffande. Skatteverket kommer uppenbarligen att behöva utöka sina kontrollfunktioner och sin verksamhet i helhet. Eftersom Skatteverket i dagsläget finansieras av skattebetalarna antar vi, att avskaffandet av revisionspliktens kostnader kommer att bäras av dessa.
Majoriteten av våra intervjurespondenter är negativa till att avskaffa revisionsplikten. Dock bör tilläggas att två av våra tre småföretagare var positivt ställda till förslaget. Detta skulle kunna innebära, om denna studie enbart riktat sig till företagare skulle detta resultat kunnat se annorlunda ut. Två marknadsledande banker som intervjuades hade olika meningar angående förslaget. Detta ställer vi oss frågande till, eftersom de båda är verksamma inom samma bransch, där dess produkter är relativt homogena. Enligt Thorell och Norbergs studie är samtliga intressenter i Sverige positivt ställda till revisionsplikten. Vi anser att vår studie är liten i jämförelse med ovanstående studie för att kunna dra några konkreta slutsatser om intressenternas inställning. Dock vill vi poängtera att samtliga intressenter som vi intervjuat inte är emot förslaget, exempelvis Swedbank som välkomnar förändringen och anser att nytänkande är bra för samhället. Vi ifrågasätter därför Thorell och Norbergs argument om att samtliga intressenter i Sverige är positivt ställda till revisionsplikten.
Sylve Gustafsson som är auktoriserad revisor tror att nya och blivande revisorer kommer, i och med avskaffandet, få det betydligt svårare än redan etablerade revisorer. Vi tror dock att revisorerna alltid kommer att behövas för konsultation och rådgivning samt kvalitetssäkring.
Försvinner revisorn helt från marknaden för små aktiebolag tror vi att denna kommer att
präglas av oklarheter och felaktigheter. Majoriteten av respondenterna var överens om att den ekonomiska brottsligheten inte kommer att påverkas, i och med att de seriösa bolagen kommer att fortsätta med detta och vice versa. Dock tror vi och respondenterna att vissa ägare kommer att frestas till att ”fiffla” eller manipulera räkenskaperna något mer än i dagsläget.
Trots detta ställer vi oss frågande till att det nästan enbart är revisorn och dess branschorganisationer som tror på ett ökat fusk. Detta kan bero på att dessa intressenter har ett egenintresse av att revisionsplikten kvarhålls. Revisorn och dess branschorganisation anser vi ändå är viktig för denna studie, eftersom dessa anses ha en god insyn i bolagen. Enligt Econ Pöyrys artikel håller fortfarande samma argument som ledde till att revisionsplikten infördes, alltså bland annat att hindra ekonomisk brottslighet.
Av de företagsägare vi intervjuat, var få insatta i förslaget om att avskaffa revisionsplikten.
Detta kan bero på att deras styrning präglas av ett mer kortsiktigt tänkande samt att förslaget inte offentliggjorts i stor utsträckning. Majoriteten av dessa företag kommer, trots detta, troligen att behålla revisionen så länge de anser att nyttan av revisionen överväger kostnaden och att den står för den kvalitetsstämpel den står för i dagsläget.
Avslutningsvis anser vi att Thorell och Norbergs argument om att avskaffa revisionsplikten bara för att övriga EU-länder gjort detta kan ifrågasättas. Vi anser att man skall vara försiktig med att följa flocken utan att titta närmare på förutsättningarna. Sverige, har som nämnts tidigare, ett annorlunda samband mellan beskattning och redovisning, vilket har medfört att svenska bolag är kända för att hålla hög kvalitet i sina räkenskaper. Vi anser även att gränsdragningen bör vara betydligt lägre än vad EG-direktivet rekommenderar, eftersom Sverige anses vara ett så kallat småbolagsland.