1.5.1 Helhetssyn och individuell bedömning
Helhetssyn handlar i första hand om ett synsätt och innebär bland annat att se människor i hela deras livssammanhang och beakta olika aspekter av deras liv.
Till skillnad från de flesta andra svenska bidragssystem bygger rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ytterst på en individuell behovsbedömning. Socialtjänstlagen förutsätter därför att det i varje enskilt fall görs en individuell bedömning av hjälpbehovet och omfattningen av det.
Bedömningen ska präglas av ett helhetsperspektiv på den enskildes eller hushållets totala situation.
Den enskilde ska efter förmåga bidra till sin försörjning och den som kan arbeta är skyldig att söka arbete. Varje enskilt ärende förutsätter en individuell behovsbedömning, som ska utgå från den enskildes egna förutsättningar att klara ett visst arbete. Det är alltså inte meningen att biståndet ska vara kravlöst, men kraven måste individualiseras. Det är inte bara den enskildes problem som ska ses individuellt utan det är bemötande, arbetssätt och insatser som ska vara individuellt utformade.
1.5.2 Delaktighet och självbestämmande
Av socialtjänstlagens portalparagraf framgår det att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 3 kap. 5 § SoL ska insatserna för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. Den enskilde ska vara delaktig i insatserna och ges möjlighet till att aktivt medverka i och påverka planeringen av sin egen
framtid. Att göra den enskilde delaktig i sin egen förändringsprocess är en grundläggande uppgift i socialtjänstens arbete.
Planeringen kring den enskilde som söker försörjningsstöd i Åstorp ska finnas i en strukturerad plan/kontrakt med målet- Annan försörjning.
1.5.3 God kvalitet
I Socialtjänstlagens 3 kap 3§ står att socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Det står även att verksamhetens kvalitet ska utvecklas och säkras, systematiskt och fortlöpande.
Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete i verksamhet enligt SoL, LSS, hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen (SOSFS 2011:9). Socialtjänsten ska planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten med stöd av ledningssystemet. Arbetet med ekonomiskt bistånd domineras av att utreda och fatta beslut. En viktig del i att utveckla och förbättra kvaliteten är att identifiera, beskriva och fastställa arbetsprocesser, aktiviteter och rutiner som hör ihop med exempelvis information, kontroller, beslut och kommunikation. En förutsättning för god kvalitet är att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utvärdera både verksamhetens innehåll och resultat.
1.5.4 Lex Sarah
Bestämmelserna om Lex Sarah står i 14 kap 3§ SoL. Där framgår att personal inom socialtjänsten är skyldiga att rapportera missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande i verksamheten.
Alla som arbetar på förvaltningen ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Utredningar enligt lex Sarah syftar till att verksamheten ska
kvalitetsutvecklas och säkras. Skyldigheten att rapportera missförhållanden regleras i Socialtjänstlagen och anmälningar, utredning samt anmälningsskyldighet till tillsynsmyndighet framgår av föreskrifter från Socialstyrelsen. Verksamheten ska följa gängse lagstiftning samt de föreskrifter som reglerar handhavandet enligt lex Sarah.
Återkoppling av utredningar gällande lex Sarah ska ske till nämnden. Är det tal om ett allvarligt missförhållande ska ärendet anmälas till tillsynsmyndighet och nämndens ordförande informeras.
1.5.5 Samverkan
Om den enskilde behöver insatser från andra samhällsorgan, ska socialnämnden samverka med dem enligt 3kap 5§ SoL. Huvudregeln är att det då måste finnas ett samtycke från den enskilde, till samarbete och informationsöverföring.
1.5.6 Försörjningsstöds uppdrag
Lagstiftaren har gett socialtjänsten två uppdrag: målet är att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistånd – hjälp till självförsörjning. I väntan på att detta blir möjligt har den enskilde under vissa förutsättningar och efter en individuell behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd – hjälp med försörjningen.
1.5.7 Barnperspektiv
Enligt FN:s barnkonvention (artikel 3) ska alltid barnets bästa komma i främsta rummet. Vid åtgärder som rör barn ska hänsyn tas till vad barnets bästa kräver. I en beslutssituation behöver olika lösningar analyseras och vägas mot varandra. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas, men är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas. För att säkerställa att barnets livssituation och behov uppmärksammas vid ansökningar om ekonomiskt bistånd ska barnets situation synliggöras. Därför finns det bland annat speciella rubriker kring barnperspektivet i den rubrikmall för utredning som används i alla ärenden. Under dessa rubriker ska de överväganden som gjorts noteras. Skriftlig dokumentation som visar att dessa överväganden har skett och hur detta påverkat bedömningen i ärendet är nödvändig för att kunna följa upp hur barnperspektivet beaktas. Barnens behov ska särskilt uppmärksammas och beaktas i hushåll som bedöms ha ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.
Speciella hänsyn tas också till om det finns barn i familjen om föräldrarna till exempel ansöker om ledigt från en aktivitet eller om familjen ansöker om bistånd till hemutrustning, dator eller
fritidsaktiviteter för barnen. Här ska även vägas in hur långvarigt biståndsbehovet varit. I utredningar gällande sökande med barn som riskerar att bli avhysta eller där risk finns för att el- och/eller vatten försörjningen stängs ska alltid barnets/barnens behov särskilt beaktas.
Det är viktigt för barnets välmående att deras vårdnadshavare mår bra och blir långvarigt
självförsörjande, därför prioriteras barnfamiljer till vissa insatser. Barnperspektivet framhålls även på nationell och kommunal nivå genom att inga barn ska vräkas, därför ska det i möjligaste mån
förhindras. Budget- och skuldrådgivning ska erbjudas då el- och hyresskulder är aktuellt.
Socialtjänsten ska dokumentera hur barnens intressen beaktas, vilka överväganden som gjorts och hur det påverkat beslutet (JO:s ämbetsberättelse 2006/07 s.281). Det gäller oavsett om bedömningen resulterar i att ekonomiskt bistånd beviljats eller inte.
När åtgärder rör barn skall socialnämnden enligt 1 kap. 2 § SoL särskilt beakta vad hänsynen till barnets bästa kräver; det s.k. barnperspektivet. Att barnets intressen särskilt skall beaktas innebär inte att barnets bästa alltid kan vara avgörande för vilka beslut som fattas. Barnperspektivet kan nämligen stå i strid med andra intressen. Det är dock angeläget att olika förslag till lösningar analyseras och vägs mot varandra i en beslutssituation samt att detta framkommer i dokumentation. Barnets bästa skall därför alltid beaktas, utredas och redovisas (prop. 1996/97:124 s. 99 f.). (JO:s ämbetsberättelse s.281 2006/2007)
Ytterligare vägledning kan fås av Socialstyrelsen tillsynsåterföring i rapporten Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd.
1.5.8 Anmäla oro för barn
Enligt 14 kap. 1 § SoL är alla som arbetar med försörjningsstöd skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
Skyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheterna med stöd av 10 kap. 28 § OSL.
Orosanmälan mellan enheterna görs via enheten för Barn och familjs e-tjänst för interna orosanmälningar. Vid frågeställningar kring orosanmälan tas kontakt med Barn- och familjs
mottagningssekreterare eller områdeschef. Socialnämnden utreder därefter allvaret i barnets situation.
1.5.9 Hot och våld i nära relation
Personer som är utsatta för våld i nära relation ska erbjudas stöd och hjälp från socialtjänsten. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det viktigt att uppmärksamma det behov av hjälp som kan finnas i
bidragshushållen i samband med våld i nära relationer och i samband med hedersrelaterat våld.
Vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd i det akuta skedet ska hänsyn tas till att den våldsutsatta kan ha begränsade möjligheter att bidra till utredningen. Att hänvisa till partnerns försörjningsskyldighet är olämpligt i det akuta skedet och i samband med familjevåld ska man göra separata akter för
personerna. Vid en prövning av den våldsutsattas rätt till ekonomiskt bistånd ska endast personens egna inkomster och tillgångar ingå.
Vid behov av bistånd av exempelvis skyddat boende ska inte den våldsutsattas ekonomi avgöra om behövliga biståndsinsatser ska beviljas eller inte. Vidare vägledning kan fås exempelvis genom
dokumentet ”Metodstöd i arbetet med personer utsatta för ekonomiskt våld i nära relation” (Länsstyrelsen Västmanland 2019 ) och ”Våld – handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relation (Socialstyrelsen 2016), samt från ”Riktlinjer vid våld i nära relation inom socialtjänsten i Åstorp”(Kommande riktlinjer)
1.5.10 Budget- och skuldrådgivning
Budget- och skuldrådgivningen i kommunerna ska genom olika former av ekonomisk rådgivning bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. Det
kan handla om att aktivt medverka till en skuldsanering eller att hjälpa till att försöka uppnå frivilliga överenskommelser med fordringsägarna. Rådgivaren stödjer de rådsökande genom information, diskussion och uppmuntran. Hen påverkar attityder samt motiverar och förändrar sättet de rådsökande handskas med sin privatekonomi. Rådgivningen har i första hand ett långsiktigt perspektiv, men vissa akuta problem måste ibland lösas på kort sikt. Budget- och skuldrådgivaren ska, genom att i lämpliga situationer involveras, få möjlighet att nå ut till skuldsatta personer som söker ekonomiskt bistånd med sin rådgivning.