Familjen är ny i den nordiska floran och represen
terar här ordningen Garryales. Ordningen felar i trädet i första delen av denna artikelserie (Karlsson 2012); den skulle där ha varit syster till gruppen Gentianales–Lamiales (= asterider 1).
figur 10. Smalbladig kalmia Kalmia angustifolia, en prydnadsbuske från Nordamerika, uppträder hos oss sällsynt som förvildad. – Värmland, Hammarö, Bryngelsnäs 16 juli 2006.
foto: Åke Svensson.
Kalmia angustifolia, from North America, is a rare escape in NW Europe, but appears established in one site in Norway.
figur 11. Krypljung Kalmia procumbens fördes tidigare till släktet Loiseleuria men är, trots sitt avvikande yttre, en nära släkting till Kalmia. – Lule lappmark, Jokkmokk, Staddatjåkkå, 20 juli 2012.
foto: Åke Svensson.
Kalmia procumbens was formerly in the genus Loise-leuria but is closely related to some Kalmia species.
Aucuba japonica aukuba är en prydnadsbuske från Himalaya och Japan och är noterad som tillfäl
ligt utkommen i Sk Landskrona 2005 (Tyler m.fl.
2007). Bladen är motsatta, lansettlika, läder
artade, glest tandade och ofta fläckiga eller bro
kiga i gulvitt och grönt. Stenfrukterna är lysande röda. – Det svenska släktnamnet är aukubor.
• Varmt tack till Jan Thomas Johansson, Åke Svens
son, Owe Nilsson och Marita Westerlind för vackra och viktiga bilder. Jan Thomas och Åke hjälpte även med korrekturläsning. Ett stort tack också till er, som skickade bilder som dock inte kom med denna gång. Jan Thomas Johansson och Pertti Uotila har tipsat om förändringar, särskilt i Amaranthaceae.
Citerad litteratur
Akeroyd, J. R. 1991: A new subspecific combination in Rumex acetosella L.
Bot. J. Linnean Soc. 106: 97–99.
Akhani, H., Edwards, G. & Roalson, E. H. 2007: Diversification of the Old World Salsoleae s.l. (Chenopo
diaceae): molecular phylogenetic analysis of nuclear and chloroplast data sets and a revised classification.
Intern. J. Plant Science 168: 931–956.
Aldén, B. & Ryman, S. 2009: Våra kulturväxters namn. Ursprung och användning. Forskningsrådet Formas, Stockholm.
Alm, T., Gamst, S. B., Gamst, U. B. &
Sortland, A. B. 2004: Kulturspredte arter i Tromsø (Troms) ved starten av et nytt årtusen. 2. Artsomtaler:
nøkleblomfamilien (Primulaceae) til gressfamilien (Poaceae). Polarflokken 28: 99–194.
Arnfred, T. & Hartvig, P. 2008: Smal
bladet Vårportulak, Montia linearis, ny art af Portulakfamilien bofast i Danmark. Urt 32(4): 126–129.
Bergström, I. & Tochtermann, G. 2008:
Trådviva i Piteå. Svensk Bot. Tidskr.
102: 210–211.
Blom, C. 1961: Bidrag till kännedomen om Sveriges adventiv och ruderat
flora V. Acta Horti Gothob. 24: 61–133.
Bremer, B., Bremer, K., Chase, M.
W., Fay, M. F., Reveal, J. L., Soltis, D. E., Soltis, P. S. & Stevens, P. F.
2009: An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III. Bot. J. Linnean Soc.
161: 105–121.
Brummitt, R. K. 2002: Report for Sper
matophyta: 53. Taxon 51: 795–799.
Edqvist, M. & Karlsson, T. 2007: Små-lands flora. SBFförlaget, Uppsala.
Ekman, J. & Ekman, G. 2002: Några småländska växtfynd. Parnassia 15(2):
Elven, R. 2007: Bakgrunn for endringer 8–9.
i Lids flora 2005. 1. Kråkefotfamilien til ripsfamilien. Blyttia 65: 21–43.
Elven, R. (red.) 2011: Annotated checklist of the Panarctic flora (PAF). Vascular plants. <http://nhm2.uio.no/paf/>
[nedladdad 20131023]
Ericsson, S. 2002: Inventeringsveckan i Malå 2002. Rapport från Väster
bottens läns flora. Natur i Norr 21:
61–71.
Euro+Med 2006 och senare: Euro+Med PlantBase – the information resource for EuroMediterranean plant diversity. <http://ww2.bgbm.
org/EuroPlusMed> [nedladdad 20131023].
Fan, C. & Xiang, Q.Y. 2001: Phylo
genetic relationships within Cornus (Cornaceae) based on 26S rDNA sequences. Amer. J. Bot. 88: 1131–1138.
Fries, H. 1927: Bidrag till kännedomen om floran i Göteborgs och Bohus län. 3. Acta Horti Gotoburg. 3.
Fröberg, L. 2006: Blekinges flora. SBF
förlaget, Uppsala.
FuentesBazan, S., Mansion, G. &
Borsch, T. 2012a: Towards a species level tree of the globally diverse genus Chenopodium (Chenopo
diaceae). Mol. Phyl. Evol. 62: 359–374.
FuentesBazan, S., Uotila, P. & Borsch, T. 2012b: A novel phylogenybased classification for Chenopodium sensu lato, and a tribal rearrange
ment of Chenopodioideae (Cheno
podiaceae). Willdenowia 42: 4–24.
Gutermann, W. 2011: Notulae nomen
claturales 41–45. Neue Namen bei Cruciata und Kali sowie einige kleinere Korrekturen. Phyton (Horn) 51: 95–102.
Haston, E., Richardson, J. E., Stevens, P. F., Chase, M. W. & Harris, D. J.
2009: The Linear Angiosperm Phy
logeny Group (LAPG) III: a linear sequence of the families in APG III.
Bot. J. Linnean Soc. 161: 128–131.
Herloff, B. 2006: Tillägg till Västergöt
lands flora. Calluna 23(4): 2–52.
Herloff, B. 2009: Tillägg till Västergöt
lands flora. Calluna 26(4): 2–31.
Hernández, C. 2006: Noter om PilcomayoGåsefod og Stilkblomst
ret Gåsefod. Urt 30(1): 29–31.
Hylander, N. 1966: Nordisk kärlväxtflora 2. Almqvist & Wiksell, Stockholm.
Jonsell, B. & Karlsson, T. (red.) 2010:
Flora Nordica 6. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm.
Jonsell, L. 2010: Upplands flora. SBF
förlaget, Uppsala.
Jonsell, L. m.fl. 1997: Projekt Upplands flora – halvtidsrapport. Daphne 8:
Supplement.
Kadereit, G. & Freitag, H. 2011: Molec
ular phylogeny of Camphorosmeae (Camphorosmoideae, Chenopo
diaceae): Implications for biogeogra
phy, evolution of C4photosynthesis and taxonomy. Taxon 60: 51–78.
Kadereit, G., Piirainen, M., Lambi
non, J. & Vanderpoorten, A. 2012:
Cryptic taxa should have names:
Reflections in the glasswort genus Salicornia (Amaranthaceae). Taxon 61: 1227–1239.
Karis, P. 2004: Taxonomy, phylogeny and biogeography of Limonium sect. Pteroclados (Plumbaginaceae), based on morphological data. Bot. J.
Linnean Soc. 144: 461–482.
Karlsson, T. 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Bot. Tidskr.
91: 241–560.
Karlsson, T. 2002: Nyheter i den svenska kärlväxtfloran III. Fjäll
gröneväxter–korgblommiga. Svensk Bot. Tidskr. 96: 234–255.
Karlsson, T. 2011: Schersminer, horten
sior och deutzior. Svensk Bot. Tidskr.
105: 99–115.
Karlsson, T. 2012: Nya namn på nor
diska växter. 1. Lummerväxter–kiri
mojaväxter. Svensk Bot. Tidskr. 106:
138–155.
Karlsson, T. 2013: Nya namn på nor
diska växter. 6. Almväxter–korsblom
miga. Svensk Bot. Tidskr. 107: 264–286.
Kraft, J. 1987: Falsterbohalvöns flora.
Växterna vid kusten mellan Malmö och Trelleborg. Lunds botaniska förening.
Kron, K. A. & King, J. M. 1996:
Cladistic relationships of Kalmia, Leiophyllum, and Loiseleuria (Phyl
lodoceae, Ericaceae) based om rbcL and nrITS data. Syst. Bot. 21: 17–29.
Kron, K. A., Fuller, R., Crayn, D. M., Gadek, P. A. & Quinn, C. J. 1999:
Phylogenetic relationships of epacrids and vaccinioids (Ericaceae s.l.) based om matK sequence data.
Plant Syst. Evol. 218: 55–65.
343
Karlsson: Nya namn 7
Karlsson, T. 2013: Nya namn på nordiska växter. 7. Sandel-trädsväxter–aukubaväxter.
[Novelties in the flora of Norden.
7. Santalaceae–Garryaceae.]
Svensk Bot. Tidskr. 107:
329–343.
Additions and name changes in the flora of Norden during the last decade are reviewed, covering the families Santalaceae
through Garryaceae in APG III order.
Thomas Karlsson är emeritus vid Naturhistoriska riksmuseet, där han tidigare ansvarade för de nordiska kärlväxterna.
Adress: Naturhistoriska riks-museet, Box 50007, 104 05 Stockholm
E-post: thomas.karlsson@nrm.se Källersjö, M., Bergqvist, G. & Ander
berg, A. A. 2000: Generic realign
ment in primuloid families of the Ericales s.l.: A phylogenetic analysis based on DNA sequences from three chloroplast genes and morphology.
Amer. J. Bot. 87: 1325–1341.
Le Duc, A. 1995: A revision of Mirabilis section Mirabilis (Nyctaginaceae).
Sida 16: 613–648.
Lid, J. & Lid, D. T. 2005: Norsk flora. 7.
utgåva (red. R. Elven). Det norske samlaget, Oslo.
Lindquist, B. 1939: Primula Murbeckii nov. hybr., en förmodad trippel
hybrid från bokskogen på Möns klint. Bot. Notiser 1939: 701–710.
Lindström, Å. 2002: Bidrag till Öre
brotraktens flora 3. Tillägg. Svensk Bot. Tidskr. 96: 306–312.
Linné, C. 1753: Species plantarum.
Stockholm.
Ljungstrand, E. 2003: Fikonkaktus Opuntia ficusindica funnen i Skåne.
Bot. Notiser 136(3): 19–23.
Madsen, H. E. S. & Lyck, G. 1991:
Introducerede planter. Forvildede og adventive arter. Københavns universi
tet, Institut for økologisk botanik og Miljøministeriet, Skov og Natursty
relsen. Hørsholm.
Manns, U. & Anderberg, A. A. 2005:
Molecular phylogeny of Anagallis (Myrsinaceae) based on ITS, trnLF, and ndhF sequence data. Intern. J.
Plant Sci. 166: 1019–1028.
Manns, U. & Anderberg, A. A. 2009:
New combinations and names in Lysimachia (Myrsinaceae) for species of Anagallis, Pelletiera, and Trienta
lis. Willdenowia 39: 49–54.
Mosyakin, S. L. & Clemants, S. E. 2002:
New nomenclatural combinations in Dysphania R. Br. (Chenopodiaceae):
Taxa occurring in North Amer
ica. Ukrayins’k. Bot. Zhurn., n. s. 59:
380–385.
Nickrent, D. L. & Malécot, V. 2001: A molecular phylogeny of Santalales.
Hos A. Fer, P. Thalouarn, D. M. Joel, L. J. Musselman, C. Parker & J. A.
C. Verkleij (red.), Proceedings 7th International Parasitic Weed Sympo-sium: 69–74. Faculté des Sciences, Université de Nantes, Nantes.
Nickrent, D. L., Malécot, V., VidalRus
sell, R. & Der, J. P. 2010: A revised classification of Santalales. Taxon 59:
538–558.
Nyffeler, R. & Eggli, U. 2009: Dis
integrating Portulacaceae: A new familial classification of the suborder Portulacinae (Caryophyllales) based on molecular and morphological data. Taxon 59: 227–240.
Often, A. 2007: Laurbærrose, kjempe
poppel og vestamerikansk hemlokk på Åsmyra, Ås i Akershus. Blyttia 65:
187–194.
Pedersen, B. V. 2003: Nyt fra felten i Jylland. Urt 27: 6–10.
Räsänen, J. 2003: Lisiä PohjoisKarja
lan tulokaskasvistoon. Lutukka 19:
121–124.
Sanchez, A., Schuster, T. M., Burke, J.
M. & Kron, K. A. 2011: Taxonomy of Polygonoideae (Polygonaceae): A new tribal classification. Taxon 60:
151–160.
Schuster, T. M., Wilson, K. L. & Kron, K. A. 2011a: Phylogenetic relation
ships of Muehlenbeckia, Fallopia, and Reynoutria (Polygonaceae) investigated with chloroplast and nuclear sequence data. Intern. J. Plant Sci. 172: 1053–1066.
Schuster, T. M., Reveal, J. L. & Kron, K.
A. 2011b: Phylogeny of Polygoneae
(Polygonaceae: Polygonoideae).
Taxon 60: 1653–1666.
Stace, C. A. 1997: New flora of the British Isles. Ed. 2. Cambridge University Press.
Stace, C. A. 2010: New flora of the British Isles. Ed. 3. Cambridge University Press.
Stenberg, L. 2003: Förteckning över Norr-bottens kärlväxter 2003. Föreningen Norrbottens flora.
Stenberg, L. 2010: Norrbottens flora 2.
SBFförlaget.
Stevens, P. F. 2001 och senare: Angio
sperm phylogeny website, version 13.
<http://www.mobot.org/MOBOT/
research/APweb/welcome.html>
[nedladdad 20131023].
Tranberg, H. 2007: Floristiske fund fra den fynske underregion 2006. Urt 31(1): 18–22.
Tranberg, H. 2010: Floristiske fund fra den fynske underregion 2009. Urt 34(1): 13–18.
Tyler, T., Olsson, K.A., Johansson, H.
& Sonesson, M. 2007: Floran i Skåne.
Arterna och deras utbredning. Lunds botaniska förening.
Uotila, P. 2001: Chenopodium L. Hos B.
Jonsell (red.), Flora Nordica 1: 4–31.
Svenska Vetenskapsakademien, Stockholm.
Wahlert, G. A., Parker, V. T. & Vasey, M.
C. 2009: A phylogeny of Arcto
staphylos (Ericaceae) inferred from nuclear ribosomal ITS sequences. J.
Bot. Res. Inst. Texas 3: 673–682.
Xiang, Q.Y., Moody, M. L., Soltis, D.
E., Zhu Fan, C. & Soltis, P. 2002:
Relationships within Cornales and circumscription of Cornaceae – matK and rbcL sequence data and effects of outgroups and long branches. Mol. Phyl. Evol. 24: 35–57.
G
amla träd utgör en viktig livsmiljö för många organismer, men har minskat kraftigt i det moderna skogs och jordbrukslandskapet (Kirby m.fl. 1995, Nilsson 1997). I södra Sverige återfinns riktigt gamla träd främst i hagmarker och andra kvarvarande rester av gamla odlingslandskap. Skötseln av dessa är därför mycket viktig för den långsiktiga överlevnaden av många arter.Igenväxningen av hagmarker är ett stort naturvårdsproblem, eftersom igenväxningen missgynnar både själva träden och de många
ljuskrävande arter som lever på dem (Hul
tengren m.fl.1997, Paltto m.fl. 2011).
Dålig föryngring är ett annat omfat
tande naturvårdsproblem som ofta beror på ett alltför hårt betestryck eller att andra träd slag växer upp och ökar konkurrensen (Kirby m.fl. 1995, Niklasson & Nilsson 2005). Även om föryngringen skulle öka igen kommer flera åldersklasser av träden att saknas (Ranius m.fl. 2009).
Både igenväxning och dålig föryngring kan förväntas leda till en fortsatt nedgång av antalet gamla träd.
Flera ovanliga lavar har sina främsta förekomster på gamla ekar i syd
östra Sverige. Men gamla ekar uppstår inte av sig själva. Det måste hela tiden finnas yngre träd som kan efterträda de gamla. Artikelförfattarna har med hjälp av statistiska modeller försökt förutsäga vad som kom
mer att hända med fem olika lavar om de gamla ekarna försvinner.