Lägesbild över det geografiska området Centrum
I centrumkärnan i Alingsås finns en koncentrationen av caféer, barer, restauranger. Här finns också terminalen för bussar och tåg samt de största parkeringsplatserna för bilar och cyklar.
Många människor rör sig i området när de ska ta sig till och från en plats eller stanna för att äta, dricka och umgås.
En stor del av kommunens brottslighet sker inom centrumkärnan och en av anledningarna till detta handlar om att det är många människor i rörelse på en geografiskt begränsad yta.
Exempelvis så sker flest antal anmälda misshandelsbrott i centrumkärnan. Misshandelsbrotten sker oftast under helgtid och efter stängningsdags på krogarna när folk är på väg hem. Andra
brott som förekommer i stadskärnan är exempelvis försäljning och/missbruk av narkotika och alkohol, angrepp på bilar, skadegörelse, klotter och trafikstörningar. Områden inom
stadskärnan används dessutom som samlingsplats för ungdomar i riskzon.
Innerstaden är enligt Trygghetsmätningen 2011 den plats där flest anser att trafikproblem, nedskräpning, berusade personer utomhus och personer som bråkar och stör ordningen är ett förekommande problem i deras närmiljö.
Lägesbilden av ungdomar och brott
Det stora flertalet av alla ungdomar begår någon form av brottslig handling vid något tillfälle.
De flesta fastnar inte i någon långvarig kriminell karriär utan återgår till att bli skötsamma medborgare när de går in i vuxenlivet. Med anledning av att ungdomsåren är en brottsaktiv period i en människas liv blir ungdomsåren extra intressant ur ett brottförebyggande perspektiv.
Under 2010 anmäldes totalt 4148 brott inom Alingsås kommun. För 189 av dessa anmälda brott misstänktes en ungdom under 18 år vara gärningsman. Den vanligaste brottstypen som ungdomar var inblandad i var våldsbrott (32%), därefter kom stöld (30 %), skadegörelse (13%), hot och ofredande (13 %) och narkotika (12 %). Under år 2009 anmäldes fler brott av ungdomar däremot var tillgreppsbrott den vanligaste brottstypen och våldsbrott låg på tredje plats (12 %).
Samverkan kring ungdomar mellan polisen och kommunen har varit begränsad under de senaste åren. Nu finns förutsättningar att utveckla och förbättra samverkan när kommunen tillsätter fyra fältsekreterare under 2012. Det förutsätter dock att även polisen tillsätter resurser för att möta upp kommunens insats.
Lägesbilden av skadegörelse, klotter och nedskräpning
Andelen som uppger sig varit utsatt för skadegörelse i sin närmiljö har minskat från 2003 till år 2011 (Trygghetsundersökningen 2011). Däremot har antalet anmälningar till polisen av klotter och skadegörelse ökat under samma tidsperiod. Den här skillnaden av de båda utvecklingstrenderna kan möjligen förklaras med att majoriteten av skadegörelse- och klotterbrotten sker i det offentliga rummet och inte inom den enskilda medborgarens privata sfär.
Trygghetsundersökningen från 2011 visar även att andelen som upplever nedskräpning som ett problem har ökat över tid i Alingsås. Det var 32 % år 2011 och 25 % år 2000. Innerstaden är den plats där flest anser att nedskräpning är ett förekommande problem i deras närmiljö.
Kvinnor upplever i större utsträckning än män nedskräpning som ett problem.
Pågående samverkan i det brottsförebyggande arbetet
Det pågår redan en samverkan mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet inom följande områden:
Minska kontanter
Kommunen och polisen deltar sedan 2011 i samverkan med banker och näringsliv för att sträva efter ett kontantlöst Alingsås. Syftet är att minska antalet brottstillfällen.
Organiserad brottslighet
Polisen och andra myndigheter har till stora delar bekämpat den organiserade brottsligheten enskilt. Arbetssättet har inte varit tillräckligt effektivt. Organiserad brottslighet eller
kriminella nätverk bör bekämpas genom nätverk. Kommuner, statliga myndigheter och andra samverkanspartner har skapat ett sådant nätverk tillsammans.
Våld i nära relationer
I Alingsås finns ett Samverkansråd kring våld i nära relationer. Rådet bildades i september 2008. Initiativet kom från Socialförvaltningen inom kommunen. Samtidigt bildades även en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett gemensamt handlingsdokument. Syftet var att kunna erbjuda ett bättre stöd till personer utsatta för våld i nära relationer. Handlingsplanen ska hänvisa till rätt instans och enklare få till stånd ett samarbete när det är nödvändigt.
Samverkansrådet består av representanter från Alingsås kommun, Kvinnojouren Olivia, Akutmottagningen i Alingsås lasarett, Carema vårdcentral, primärvården södra Älvsborg, vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Alingsås, polismyndigheten, Utväg och Brottsofferjouren.
Skolan
Ett arbete är också under uppbyggnad var gäller skola och polis, där polisen agerar som kontaktpersoner direkt mot skolledningen. Varje arbetslag inom polisen har dessutom utpekade personer som är ansvariga för varje högstadieskola och gymnasieskola. Detta innefattar ingen skolundervisning utan endast stöd och hjälp genom rådgivning.
Unga brottsoffer
Fältsekreterarna arbetar med att kunna stödja unga brottsoffer i samarbete med polisen. Detta kallas för Stödcenter för unga och har prövats i andra kommuner med gott resultat.
Livsstilskriminella
Polisen och kommunen är härutöver överens om samarbete, om det blir aktuellt, inom polisens regeringsuppdrag kring livsstilskriminella1.
Åtagandeplan
Ansvar
Ansvarig för framtagandet av denna gemensamma åtagandeplan samt genomförande av åtgärderna är kommunen för sin del och polisen för sin del.
Samverkan angående åtagandeplanen sker främst genom Brottsförebyggande gruppen. BUS (Barn Ungdom Samverkan) är en annan viktig plattform i arbetet med åtagandeplanen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har ett samordningsansvar för åtagandeplanen för kommunens del. KSAU åtar sig att regelbundet bjuda in polisledningen i Alingsås för en dialog.
Polisenheten i Alingsås har ett samordningsansvar för åtagandeplanen inom sin organisation.
Det innebär bland annat att göra planen känd inom den egna organisationen, att ta fram underlag av brottstatistik, analys- och tydliggörande av trygghetsmätningen samt bidra med den kunskap och erfarenhet som byggs upp genom den yttre tjänsten och i utredning- och spaningsarbetet. Parterna ansvarar för att det tas fram en gemensam kommunikationsplan.
1 Livsstilskriminella är ett sammanfattande namn på personer som är välkända av polisen och som frekvent begår brott som vanligen leder till kortare fängelsestraff.
Genusperspektiv
Det ska finnas ett genusperspektiv i de åtgärder som planeras i åtagandeplanen. Exempelvis kring samverkansområdet ”Utveckla samarbetet kring ungdomar med riskbeteende och ungdomar generellt”, så kan man se på flickors och pojkars eventuella skillnader och likheter som kan innebära genusspecifika åtgärder.
Åtagandeplan
Bilaga
Strategisk nivå Operativ nivå Operativ nivå
Samverkansområden Åtgärder kommunen Åtgärder polisen Mål Utveckla och fördjupa
samarbetet för att öka tryggheten kring det för att få en ansvarsfull alkoholkonsumtion.
Kommunen initierar trygghetsvandringar.
Riktade insatser mot innehav av alkohol och droger hos ungdomar innehav av alkohol och droger hos ungdomar under 18 år.
Minska andelen våldsbrott i centrumkärnan med 5 % per år utifrån nuläget år 2011 (457 st).
Minska
alkoholkonsumtionen på gator och torg genom att, öka antal direktförverkande2 av alkohol med 10 % per år utifrån läget år 2011 (220 st).
Minska berusningsgraden på krogar, gator och torg.
Forma en gemensam struktur för samarbetet kring
Att finna arbetssätt att nå fram till unga brottsoffer.
(Ex stödcenter för unga)
2 Det kallas direktförverkande när polisen beslagtar ungdomars alkohol på allmän plats.
3 I Göteborg och Mölndal samverkar skolan, socialtjänsten, polisen och fritidsverksamheten (SSPF) för att i ett tidigt skede förebygga skolk, missbruk och annat riskbeteende bland ungdomar.
Det skall även finnas två
Driva på och underlätta arbetet med att anmäla klotter och skadegörelse
Göra djupare analyser av otrygga platser och
Göra djupare analyser av otrygga platser och stadsdelar.
Riktade insatser mot innehav av alkohol och droger hos ungdomar kostnader för klotter och skadegörelse. genom att använda den nya lag som ger möjlighet till ordningsbot.
Bör minst fyrdubblas mot föregående år.
Skapa rutiner kring
organiserad brottslighet och livsstilskriminella.
Alla förvaltningar ser över rutiner för att motverka organiserad
Att det finns rutiner och ökad kunskap i ämnet organiserad brottslighet samt livsstilskriminella.
Utveckla arbetet med våld i
nära relationer. Utbildningsinsatser och hitta nya former hur vi tidigare kan
fånga upp kvinnor som blir utsatta för brott och bättre uppmärksamma barnen.
Polisen ska utarbeta rutiner för ett samarbete med socialtjänsten att nå ut till personer utsatta för våld i nära relationer.
Alla utsatta skall erbjudas hjälp såväl offer som gärningsman
Det ska finnas en rak linje i arbetssättet mellan polisen och socialförvaltningen.
4 Beivra i det här sammanhanget betyder bötfälla.