Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kallelse/Underrättelse

Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott

Tid: Onsdagen den 16 Maj 2012, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås

Information och överläggningar

A/ Reviderad överenskommelse mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet

B/ Våruppföljning 2012 för Alingsås kommun

Ärendelista

Val av justerare

1. Våruppföljning 2012 för Alingsås kommun. (handlingar senare) 2. Svar på motion om att införa e-petitioner - Lena Klevenås (MP) m fl.

3. Kulturmötesplatser i centrum. (AU 2/5, ärende 9, utgick)

4. Motion Ge barnen en giftfri vardag - Miljöpartiet föreslår att kommunens förskolor miljödiplomeras -Janine Alm Ericson (MP) m fl.

5. Motion om begravningsplats för smådjur - Jan Gustafsson (VP).

6. Motion - Gör sociala investeringar möjliga i Alingsås - Joakim Järrebring (S) m fl.

7. Motion om de Glömda barnen - Lena Klevenås (MP) m fl.

Kommunstyrelsens arbetsutskott i egenskap av styrgrupp för folkhälsofrågor:

1. Reviderad överenskommelse mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet

Daniel Filipsson (M) Anci Eyoum

Ordförande Sekreterare

Tel: 616130

anci.eyoum@alingsas.se

Ärende 1

Våruppföljning 2012 för Alingsås

kommun

Ärende 2

Motion om att införa e-petitioner -

Lena Klevenås, Janine Alm

Ericson, Emma Liljewall, Alf

Olofsson (MP)

Motion till Alingsås kommunfullmäktige om att införa e-petitioner

Vad är en e-petition?

En e-petition är en idé, en önskan om åtgärd eller förslag från en vanlig

invånare. Förslaget läggs ut på kommunens hemsida och andra kan där stödja förslaget genom att signera det.

E-petitioner är en enkel och lättförståelig möjlighet att engagera sig i lokalsamhällets utveckling och kan bidra till större förståelse för de demokratiska processerna. Det är kanske en av de enklaste demokratiska metoderna som finns tillgängliga idag genom att vem som helst kan lägga ett förslag och samla stöd från andra. Att införa system för e-petitioner ger kommunen nya möjligheter att få kunskap om informella diskussioner och debatter, t.ex. på sociala medier på internet, som rör den offentliga

verksamheten

De förtroendevaldas roll förändras inte av ett system med e-petitioner, det ger oss däremot en ökad kunskap om och förståelse för vad som engagerar

invånarna i kommunen. Det är enkelheten i petitioner som gör att verktyget är speciellt lämpat för att användas via Internet. Man kan både lämna, stödja och följa förslag och se dess resultat.

E-petitioner ger möjlighet till en officiell kanal på kommunens hemsida. Genom ett politiskt åtagande kan man dessutom ge möjlighet till att e-petitioner som får stort stöd lyfts in i den politiska processen. Detta ger kommunen möjlighet att hantera idéer och förslag inom den formella strukturen och synliggöra den demokratiska processen som också innefattar prioriteringar.

Projekt Medborgardialog inom SKL har ett utvecklingsarbete och erbjuder kommuner och landsting hjälp om man vill pröva metoden e-petitioner.

Malmö som är den första kommunen i Sverige att införa e-petitioner kallar sin

metod för Malmöinitiativet. Så här presenteras den på Malmö kommuns

hemsida:

Vad är Malmöinitiativet?

Malmöinitiativet är en plattform där alla Malmöbor kan komma med förslag och synpunkter som gäller Malmö.

Här kan alla som vill diskutera, komma med förslag eller bara följa debatten. På

Malmöinitiativet kan du också stödja andras initiativ och visa att det finns fler som tycker likadant i en särskild fråga. Även du som är förtroendevald kan vara en del av

Malmöinitiativet. Om minst 100 personer skriver under ett förslag så skickas det vidare till aktuell nämnd som ett informationsärende.

Vill du stödja eller kommentera ett förslag?

På Malmöinitiativet kan du stödja ett förslag genom att lägga till ditt namn och din adress på initiativets namninsamling. Varje förslag har en text som beskriver förslaget, och ibland finns det också lite bakgrundsinformation som hjälper dig att bestämma om du vill skriva under.

Du kan också se vilka andra som har skrivit på namnlistan (bara namn och bostadsområde – inte adress) eller diskutera förslaget i forumet.

Vill du ge dina politiker ett förslag?

På Malmöinitiativet kan du skapa ett förslag online i stället för att samla namnunderskrifter i pappersform. Det gör att ditt förslag snabbt kan nå ut till många och det blir enklare för dig att samla fler namnunderskrifter som stödjer ditt förslag.

För varje förslag finns möjlighet att lägga länkar till sociala medier eller andra externa platser där alla kan diskutera förslaget och närliggande frågor. Det går också att lägga till mer

bakgrundsinformation till varje initiativ.

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi

att Alingsås kommun inför e-petioner för att utveckla och stärka den lokala demokratins funktionssätt

Alingsås 2011-12-13

Lena Klevenås, Janine Alm Ericson, Emma Liljewall och Alf Olofsson, MP

Kommunledningskontoret

Datum: 2012-05-07 Kommunstyrelsen

Handläggare: Björn Franke

Direktnr: 616120

Beteckning: 2011.500 KS

Svar på motion om att införa e-petitioner – Lena Klevenås (MP) m fl

Ärendebeskrivning

Lena Klevenås (MP) m fl har lämnat en motion där de yrkar att Alingsås kommun inför e-petitioner för att utveckla och stärka den lokala demokratins funktionssätt.

En e-petition är en idé, en önskan om åtgärd eller förslag från en vanlig invånare.

Förslaget läggs ut på kommunens hemsida och andra kan där stödja förslaget genom att signera det. En e-petition som får stort stöd kan lyftas in i den politiska processen.

Förvaltningens yttrande

E-petitioner är en av många metoder för medborgardialog. Sveriges Kommuner och Landsting beskriver e-petitioner i sitt Faktablad nr 7 från projektet Medborgardialog.

För att kunna hantera e-petitioner behöver Alingsås webplats kompletteras med en funktion för detta. Det finns system för e-petitioner på marknaden. Om

kommunfullmäktige beslutar att e-petitioner skall införas behöver olika tekniska lösningar utvärderas, kostnadsberäknas och finansieras. Uppskattningsvis handlar det om en årlig merkostnad på på 40-80 tkr.

Förslag till beslut i kommunfullmäktige

Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande

Kommunledningskontoret

Björn Franke Administrativ chef

Godkänd av: approverName Titel: approverTitle

Datum: approverDate

Faktablad nr 7 • december 2009 1

Faktablad

7 e-petitioner

E-petitioner är ett nytt verktyg som projekt Medborgar- dialog erbjuder kommuner och landsting att utveckla och pröva i ett nytt nätverk. I detta faktablad kan du läsa mer om metoden e-petitioner som har utvecklats i Storbrittanien och sedan spridits över världen. E-petitioner är ett enkelt sätt för med- borgarna att lämna idéer och förslag till kommunen eller landstinget.

Malmö är den första kommunen i Sverige som infört e-petitioner.

Vi hoppas du finner innehållet intressant och att det kan leda till ny- fikenhet på verktyget e-petitioner. Fler faktablad kommer att pro- duceras, är du intresserad av att ta del av dessa kan du anmäla dig som prenumerant genom att skicka ett mail till marie.kullgren@skl.se.

Vill du veta mer om projekt Medborgardialog är du välkommen att kontakta lena.langlet@skl.se, kjell-ake.eriksson@skl.se eller anders.nordh@skl.se.

D

Vad är en e-petition?

En e-petition är en idé, önskan om åtgärd eller förslag från en medbor- gare till kommunen eller landstinget. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera det.

att få kunskap om informella diskussioner och debatter, t.ex. på sociala medier på Internet, som rör den offentliga verksam- heten. E-petitioner erbjuder kommuner och landsting en officiell kanal på de egna hemsidorna. Genom ett politiskt åtagan- de kan man dessutom ge möjlighet till att e-petitioner som får stort stöd av medbor- garna lyfts in i den politiska processen.

Detta ger kommunen och landstinget

möjlighet att hantera idéer och förslag inom den formella strukturen och synlig- göra den demokratiska processen som också innefattar prioriteringar.

Projekt Medborgardialog har startat ett utvecklingsarbete för att erbjuda kommu- ner och landsting att pröva metoden e-pe- titioner. Vi har valt att använda det engel- ska uttrycket e-petitioner som arbets- namn men hoppas att kommuner och landsting utvecklar egna namn för meto- den när den presenteras för medborgarna.

Malmö som är den första kommunen i Sverige att införa e-petitioner kallar sin metod för Malmöinitiativet.

Petition är kanske en av de enklaste demo- kratiska metoderna som finns tillgängliga idag. Idén är att en person kan lägga ett förslag och samla stöd från andra medbor- gare. E-petitioner ger medborgare en en- kel och lättförstålig metod för att engage- ra sig i lokalsamhällets utveckling och på så sätt få förståelse för de demokratiska pro- cesserna. Detta ger alla medborgare möj- ligheten att också engagera sig mellan va- len. De förtroendevaldas roll förändras inte av ett system med e-petitioner, det ger dem däremot en ökad kunskap om och förstå- else för vad som engagerar medborgarna.

Det är enkelheten i petitioner som gör att verktyget är speciellt lämpat för att använ- das via Internet. Man kan både lämna, stödja och följa förslag och se dess resul- tat. Petitioner kan förstås även hanteras genom brev och telefon men den enklas- te och mest kostnadseffektiva metoden och som ger många möjlighet att följa pe- titionen är att använda ett system över In- ternet. Väljer man att ta emot petitioner även via brev och telefon bör dessa läggas in i systemet så att även de blir synliga via hemsidan.

Att införa system för e-petitioner ger kommuner och landsting nya möjligheter

Faktablad nr 7 • december 2009 2

Start i Storbritannien

E-petitioner kommer från början från Storbritannien och länder anslutna till samväldet. I dessa har man haft en lång tra- dition av petitioner/förslag där medborga- re samlar namnunderskrifter för ett förslag som sedan överlämnas till beslutfattare.

Under slutet av 1990-talet startade ett mo- derniseringsprogram för offentliga verk- samheter i Storbritannien. Målet för arbe- tet var att skapa större tillit till offentlig verksamhet och att det också skulle leda till en mer effektiv verksamhet. I detta arbete ställdes också krav på att involvera medbor- gare i utvecklingen av verksamheten.

Flera offentliga verksamheter utvecklade nya metoder för att involvera medborgare och en del av dem var IT-baserade. Under 2006 startade en särskild satsning på ut- veckling av Internetmetoder för att skapa delaktighet för medborgarna. Ett antal pi- lotkommuner, bl.a. Kingston och Bristol, utvecklade olika metoder varav en var e- petitioner. Tanken var att göra hantering- en av petitioner mer transparent och att ge möjlighet för nya grupper att komma med initiativ till kommunen/landstinget.

E-petitioner har sedan spridits till andra länder i Europa och över världen bland an- nat till Sverige. Utformningen och ansva- ret för e-petitioner skiljer till viss del mel- lan länder och organisationer. Utgångs- punkten har varit att forma ett system som passar den verklighet som kommu- nen/landstinget befinner sig i.

Fortsättning Vad är en e-petition? ➼

Ur ett medborgarperspektiv kan ett över- gripande mål för arbetet beskrivas som att medborgarna får en god demokratisk erfa- renhet där de upplever:

• Att de i förväg förstår vad som ska hän- da och vilka fördelar som kan uppnås genom att delta.

• Kommunen eller landstinget har full- följt det som utlovades.

• Man kanske inte har fått precis som man velat men man har förståelse för resultatet.

• Man har fått möjlighet att möta andra medborgare och tillsammans kommit med förslag för att påverka utveckling- en av samhället man lever i.

Fördelar med e-petitioner

• E-petitioner är en enkel metod som är lätt för medborgarna att förstå och hantera.

Genom sin enkelhet är det en bra metod för att stimulera det lokala engagemanget.

• E-petitioner hanteras genom Internet och är en metod som gör att man kan nå nya grupper av medborgare.

• Effektiva system för e-petitioner utlovar respons och på så sätt främjas ett positivt engagemang.

• Alla medborgare, den som lämnat e-petitionen, politiker och tjänstemän kan följa e-petitionens gång. Metoden bygger på öppenhet och transparens.

• Det är lätt att signera en e-petition, det behövs inga särskilda kunskaper för detta.

• E-verktyg för petitioner kan anpassas för olika storlekar på organisationer och gör det därför möjligt att använda såväl för små kommuner som för stora kommuner och landsting.

• E-petitioner ger förtroendevalda möjlighet att bli mer synliga för medborgarna och de har en viktig roll att spela när man inför e-petitioner.

• Kommunen och landstinget har möjlighet att fortsätta att hålla kontakt med dem som signerat e-petitionen och får på så sätt möjlighet att nå flera medborgare som visat engagemang.

Mål och syfte med e-petitioner

Att vara tydlig i definitionen av målen för att införa e-petitioner utgör grunden för hur systemet för e-petitioner utformas.

Därmed tydliggörs syftet för medborgar- na så att rätt förväntningar skapas. Målen kan förstås variera men oftast är fokus på att få fler människor delaktiga i utveck- lingen av samhället för att motverka ett demokratiskt underskott. Men detta räck- er inte utan målet måste också vara att ef- fektivisera verksamheten och öka kvalite- ten genom att medborgarna kan bidra med sina kunskaper om kommunen eller landstingets service.

Faktablad nr 7 • december 2009 3

Fas 1 – Initiering

Initiativet till att införa e-petitioner kan komma från olika håll, från enskilda tjäns- temän eller förtroendevalda eller från ett parti i kommunen som tagit ställning för metoden. Oberoende av vem eller vilka som för fram förslaget om e-petitioner behöver man genomföra en djupare dis- kussion om vad man vill åstadkomma ge- nom att införa möjligheten att lämna en petition. Om slutsatsen av diskussion blir att man ska införa ett system för e-peti- tioner bör ett politiskt beslut tas om det- ta och hur det ska hanteras.

Fas 2 – Planering

När kommunen/landstinget har fattat ett beslut om att införa system för e-petitio- ner inträder planeringsfasen. Ju mer nog- grann man är i denna fas desto större chans att man når framgång. Det handlar bl.a. om att se över den interna hantering- en, hur systemet skall hanteras praktiskt, att skapa en tydlig struktur gentemot medborgare och vilka resurser som ska av- sättas för att hantera systemet.

Fas 3 – Teknikval

Tekniska överväganden

Här finns olika alternativ det kan handla om att hyra tjänsten eller att drifta den inom den egna verksamheten. Det vanli- gaste är att e-petitionen inlämnas via kommunen/landstingets hemsida, publi- cerade e-petitionern blir på så sätt synliga för alla. I teknikvalet gäller det att utgå från vilka funktioner man vill att syste- met ska klara av att hantera.

Vägen till system för e-petitioner 10 steg för en lyckad process

Fas 4 – Implementering

När beslutet är fattat och planeringen för genomförandet är gjord samt IT-systemet valts börjar arbetet med implementera sys- temet. Det viktigaste i denna fas är att for- ma hur petitionen presenteras på webben.

System för e-petitioner kan se olika ut för olika kommuner eller landsting men de innefattar vanligtvis följande delar:

• En beskrivning av hur e-petitionen tas om hand i organisationen.

• En beskrivning av regler för e-petitionen.

• Information om vilka eventuella trösklar, hur många signaturer som behövs, innan kommunen eller landstinget ska ta upp förslaget till behandling.

• En beskrivning av en ”uppförandekod”.

• Tydliggöra handläggningstider.

• Systemet för petitioner måste utformas och beskrivas på förstålig svenska.

• Beskriv hur modereringen av e-petitionerna går till.

Fas 5 – Pilot

Innan man lanserar sitt system för e-peti- tioner är det bra att genomföra en pilot- test. Genom att ta fram ett antal utma- nande e-petitioner testas både teknik och moderation. Här är fokus på hela proces- sen och inte bara det tekniska systemet.

Fas 6 – Marknadsföring

Marknadsföring handlar till stor del om timing, det gäller att inte komma för ti- digt men inte heller för sent. Vid införan- det av ett system för e-petitioner är det viktigt att arbeta med marknadsföring och information hela tiden tills det blir en metod som medborgarna upplever som självklar för att påverka. Att nå dit kräver tålamod, uthållighet och envishet och är inget man åstadkommer på ett, två år. I ar- betet med marknadsföring bör man tänka på att medborgare inte är en homogen grupp som alla söker information på sam- ma sätt, det gäller att välja flera metoder för att sprida information.

Fas 7 – Lansering

Vid lanseringen av systemet för E-petitio- ner, den första dagen, kan det vara idé att uppmärksamma detta extra. Genom fest- ligheter, utställning på centrala platser där man kan pröva metoden, ”walk and talk”

aktiviteter där man bjuder in till deltagan- de etc. man kan också kombinera lanse- ringen med redan invanda evenemang.

Även här är det viktigt med timing för att få största möjliga effekt.

Fas 8 – Genomförande och moderering

Systemet är i full drift alla delar skall vara på plats och medarbetarna som sköter moderering m.m. har förhoppningsvis ett antal e-petitioner att hantera. Det kan då vara idé att göra veckovisa avstämningar i inledning för att diskutera hur arbetet på såväl insidan som utsidan fungerar.

Fas 9 – Uppföljning

Redan i planeringsfasen bör man ha slagit fast hur uppföljningen ska ske. Det är ock- så viktigt att ta beslut om vem som ansva- rar för uppföljningen, tidplan och hur re- sultatet ska förmedlas vidare till politiker, tjänstemän och medborgare.

Fas 10 – utvärdering, förbättring, lärande och resultatspridning

Genom att ytterligare analysera resultat från de uppföljningar som sker kan för- bättringsförslag arbetas fram och åtgärder vidtas. Man bör reflektera över vad man kan lära sig av processen och resultatet och hur detta kan påverka, utveckla och förändra arbetssätt. Utgångspunkten ska vara att utvärdera och analysera om man når de mål som satts upp för arbetet med e-petitioner både vad gäller demokratisk utveckling och ökad effektivitet.

Faktablad nr 7 • december 2009 4

En giftfri stadsmiljö!

Bygg billigt för studenter och unga

i Malmö! Gör Möllevångs-

torget bilfritt!

30-gräns i Håkanstorp- Johanneslust!

Kompensera Limhamn-Bunkeflo

för de höga lokalkostnaderna!

Malmö kommun är den första kommunen att införa e-petitioner i Sverige. Som sagts tidigare så kallar Malmö metoden för Malmö- initiativet. Så här berättar kommunalråd Anneli Philipson och projektledare Grethe Lindhe om deras arbete.

Vad handlar förslagen om?

De flesta förslagen handlar framför allt om miljö, trafik och stadsbyggnad. Vi får inte så många idéer kring skola och äldre- omsorg men Malmöinitiativet kanske inte är den bästa formen för dialog kring de frågorna. Vi får kanske hitta andra former för att få igång även den diskussionen.

Får man tycka till om förslagen fast man inte bor i Malmö?

Visst kan man göra det, men Initiativet handlar ju om Malmö. Man kan ju ha syn- punkter på till exempel transporten till och från Malmö eller hur du bemöts när du kommer till Malmö. Förslagen behöver så- klart inte bara handla om kommunpolitik, även rikspolitiker kan läsa på Malmöiniti- ativet och kommentera förslagen, men det är för kommunen vi har byggt upp det.

Publiceras alla förslag?

Det är enstaka förslag som inte publiceras.

Vi har tjänstemän som granskar förslagen innan de läggs upp på Malmöinitiativet.

Men det har varit ytterst få förslag som inte publicerats. T.ex. har det kommit för- slag som inte kräver politiska beslut, som kan handla om enkla närmiljöfrågor, bus- kar som behöver klippas eller felparkerade bilar. Den typen av frågor ska ju inte in i Initiativet, men självklart skickas fråge- ställningen vidare till rätt instans i kom- munen.

Har ni något regelverk?

Vi hade en diskussion om regelverk när vi startade Malmöinitiativet. Vi landade i att vi inte skulle ta fram något från början, vi ville vänta och se ifall det fanns behov.

Men än så länge har behovet av ett regel- verk inte funnits. Tjänstemännen mode- rerar alla förslagen och skulle det uppstå några tveksamheter så kommer de att ta upp dessa med oss politiker.

Vad kan förbättras?

Det som inte fungerat så bra är dialogen kring varje förslag och det vill vi utveckla.

Det måste bli enklare att diskutera och kommentera varje förslag, vi tittar nu på tekniska lösningar för att fixa de problem som finns. Det hade också varit bra om även de politiska partierna kunde vara ak- tiva på Malmöinitiativet. När vårt diskus- sionsforum kommer igång ordentligt så tror jag det blir lättare för de politiska par- tierna att gå in och kommentera försla- gen. Det behöver ju inte vara bara kom- munalråden som deltar i diskussionen om ett förslag.

Hur har media reagerat?

Media har varit intresserade och positiva till Malmöinitiativet. Ibland redovisar man i tidningen de fem mest populära försla- gen eller att de här fem förslagen har inte någon annan skrivit under. I och med att media lyfter upp Malmöinitiativet, och att man kan vara med och påverka i kom- munen, är det allt fler som blir intres- serade.

Hur marknadsför ni Initiativet?

När vi lanserade Malmöinitiativet gjorde vi stora marknadsföringsinsatser, nu när det är etablerat informerar vi genom ordi- narie kanaler, t.ex. genom tidningen Vårt Malmö.

Malmö första kommun

att införa e-petitioner i Sverige

Anneli Philipson, hur kommer det sig att ni införde möjligheten att lämna en e-petition?

I Malmö har vi provat flera olika metoder för att utveckla e-demokrati. I dialog med nämnderna framkom att man var intres- serad av att utveckla e-demokratin ytterli- gare, utifrån det utvecklade vi två olika e- demokrativerktyg det ena är Malmöinitia- tivet och det andra är Malmöpanelen.

Malmöinitiativet är ett verktyg som kan beskrivas som en sorts förenklad förslags- låda på Internet. Det är ett forum där man som Malmöbo kan lämna in olika förslag på förbättringar i kommunens verksam- het. Förslagen kan sedan andra Malmöbor tycka till om och diskutera. De förslag som kommer fram på webbsidan kan för- troendevalda hämta inspiration ifrån och bära in i beslutsprocessen.

Malmöpanelen är en digitalpanel med 1600 malmöbor. Deltagarna i panelen ger synpunkter och svar på frågor från de för- troendevalda i nämnderna. I panelen kan förtroendevalda stämma av olika fråge- ställningar ganska tidigt i en beslutspro- cess. Man kan säga att vi nu har ett sätt där malmöborna kommer med idéer till poli- tikerna och ett annat där politikerna i sin tur stämmer av sina frågor med malmö- borna. Jag tycker det är viktigt att vi visar att vi är intresserade av att ha kommuni- kation med malmöborna, att vi är öppna för att ta emot förslag och idéer och bju- der in till dialog.

Har ni fått några förslag?

Nu har vi haft igång Malmöinitiativet lite mer än ett år, vi startade i juli förra året, och har fått in närmare 200 förslag. Så det är många förslag som kommit in och visar på att Malmöborna har

idéer och förslag.

De fem mest signerade förslagen!

Vill du veta mer om Sveriges Kommuner och Landstings projekt Medborgardialog kan du kontakta:

Lena Langlet, tel 08-452 79 18, e-post lena.langlet@skl.se

Kjell-Åke Eriksson, tel 08-452 79 13, e-post kjell-ake.eriksson@skl.se Anders Nordh, tel 08-452 74 35, e-post anders.nordh@skl.se

Faktablad nr 7 • december 2009 5

I tidningen, som utkommer 8 gånger om året till alla Malmöbor, ska vi informera om Malmöinitiativet och möjligheten att lämna förslag. Vi kan också berätta lite om de olika förslagen och vad som händer med dem.

Ni blev inspirerade av Bristol i England, hur skiljer deras sätt att använda e-petitioner med ert Malmöinitiativ?

I Bristol hanterar de förslagen som våra medborgarförslag, i kommunallagens me- ning, där de går rakt in i beslutprocessen.

Vi har ju redan medborgarförslag som stadsdelarna i Malmö hanterar. Malmöini- tiativet innebär istället att vi bjuder in till dialog. En annan skillnad är hur vi bedri- ver politik, i England har man stor erfa- renhet av att samla namnunderskrifter och e-petitioner är där ett sätt att digitali- sera namnunderskrifter. Den typen av tra- dition kring namnsamlande har vi inte i Sverige. Däremot blev vi inspirerade av e- petitioner som tekniskt verktyg för hur man kan lämna förslag och skapa dialog mellan Malmöborna.

Har du några råd till dem som tänker införa e-petitioner?

Ett råd på vägen är att vara tydlig både för sig själv och för andra vad syftet är. Vill man införa e-petitioner för att få en dia- log och diskussion eller för att få in färdi- ga förslag till beslutsprocessen? Syftet på- verkar hur man utformar det tekniska verktyget. Jag är inte alltid en vän av ny teknik, eller ny teknik är inte alltid vän med mig, så för mig har det varit viktigt att det här verktyget inte ska vara krångli- gare än andra dialogverktyg bara för att det är via datorn.

Det speciella med Initiativet är att vi bju- der in till dialog mellan Malmöbor. På Malmöinitiativet kan jag lägga ett förslag, sedan kan någon annan komma med fler synpunkter och bygga vidare på mitt för- slag och sedan en tredje etc. Dialogen di- gitaliseras och nya förslag kan växa fram som kanske aldrig hade sett dagen ljus an- nars. Det skulle aldrig kunna äga rum om vi inte gjort det digitalt där Malmöborna kan kommunicera med varandra.

Jag ser e-petitioner som ett, bland flera, verktyg för medborgardialog. Olika män- niskor väljer olika sätt att kommunicera

med kommunen och förtroendeval- da. Många ungdomar använder In- ternet på ett naturligt sätt i varda- gen och förhoppningsvis kan de lockas av en forum som Malmöini- tiativet. Vissa kommer ha lättare att lägga förslag i initiativet, andra lyfter luren och ringer kommu- nalrådet, den tredje mailar och den fjärde kanske knyter näven i fickan eller tar initiativ till ett stormöte.

Människor hittar olika vägar för dialog och Malmöinitiati- vet är ett sätt, märkvärdigare än så är det inte. För de som vill införa e-petitioner är det viktiga att vara tydlig från början med vad det är man bjuder in till och att man måste våga prova och lära sig på vägen.

Grete Lindhe,

projektledarer för MalmöInitivativet Vi lärde oss detta verktyg från engelsk- männen som är duktiga på e-demokrati och man måste säga att Malmöborna har varit mycket mer intresserade än vi trodde.

Vi har fått ca 200 förslag men det som är viktigt är ju de många fler malmöbor som stödjer förslagen där flera av förslagen har 300 människor som stödjer förslaget.

Det förslag som fått flest signaturer hit- tills är ”För en giftfri stadsmiljö!”. De som lagt in det förslaget har fått stor uppmärk- samhet i media och de använde sig också av en egen webbsida för att skapa engage- mang och samla signaturer. Förslaget lig- ger ute till maj 2010 så vi får se hur proces- sen slutar.

Många förslagställare frågar vad de ska göra när det fått in ett antal signaturer på sitt förslag och vi säger då att de kan läm- na sitt förslag som ett medborgarförslag som stöds av de som signerat förslaget.

Det krävs resurser för att hantera e-verk- tyg även om Malmöinitiativet inte kräver så mycket.

Vi planerar att utveckla Initivativet med ett diskussionforum där man för varje in- itiativ kan föra en dialog och debatt om det enskilda förslaget. Vi tror att det kom- mer att utveckla det vidare.

Länkar till organisationer med e-petitioner

Malmö stad – http://www.malmo.se/Kommun--politik/Paverka.html Birmingham – http://epetition.birmingham.public-i.tv/

Bristol – http://epetitions.bristol.gov.uk/index.php

Skottlands parlament – http://epetitions.scottish.parliament.uk/

Holland – http://www.petities.nl/

VÅRT MALMÖ | 3

Så här fungerar det

Redaktör Peter Johnsson, Giv Akt Information AB tel 040-630 64 01 info.malmo@givakt.se Ansvarig utgivare Gunilla Konradsson-Mortin tf informationsdirektör tel 040-34 10 00 gunilla.konradsson@malmo.se Annonser Henrik Olsson, Ardeo Media tel 040-16 54 80 henrik.olsson@ardeo.se Malmökalendern Anna Åmvall tel 040-34 22 27 anna.amvall@malmo.se Korrektur Margit Randén, tel 040-26 41 21 bokstaven@swipnet.se Utebliven tidning Kontakta Tidningsbärarna tel 040-17 69 00 Tryck V-TAB Upplaga 157 000 ex

www.malmo.se/vartmalmo

Nästa år blir läsarnas år!

Peter Johnsson redaktör, Vårt Malmö 040-630 64 01 info.malmo@givakt.se

Under 2009 har Vårt Malmö varit ute i alla stadsdelar och mött er läsare. Sista träffen var på Kronprinsen i Väst- ra innerstaden. Många läsare berättade att de använder malmo.se när de vill hitta allmän kom- muninformation och att Vårt Malmö fungerar som en för- djupande nyhetskanal. Mer mode- och kultur- reportage samt fler nyheter från kommunen som kom- plement till övriga medier stod högt på önske listan.En reporter från Syd- svenskan kom också förbi och gav tummen upp till Vårt Malmös nyhetsbevakVi på redaktionen ser fram ning.

emot nästa år när vi får kom- ma ut och möta er läsare igen. Men tills dess kan du alltid mejla eller ringa oss med tips, idéer och andra synpunkter. Våra kontakt- uppgifter hittar du här ned- an.

Nytt i detta numret är att vi flyttar Malmöspanarna en bit bakåt i tidningen och lyf- ter ett spännande fenomen på malmo.se – Malmöinitiati- vet. Vi hoppas att vi tillsam- mans med er läsare kan skri- va om angelägna frågor i var- je nummer framöver. Vi bör- jar med Nätverket för en gift- fri stadsmiljö som hittills har fått in över 900 underskrifter på sitt förslag om att flytta en fabrik. Spännande läsning!

november

2 | VÅRT MALMÖ

Nu ökar antalet unga i Mal- mö med försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Efter att ha sjunkit i nästan tio år började siffrorna för- ra året att stiga. text: anna bjärnmark Fler ungdomar mellan 18 och 24 år behöver hjälp från social- tjänsten för att ha råd med mat och hyra. Förklaringen är främst en tuff arbetsmarknad med ökande arbetslöshet. – För antalet unga som får försörjningsstöd har trenden va- rit sjunkande sedan 1999. Men siffrorna stiger nu, det har de gjort sedan förra året, säger Per Arvedson, utvecklingssekretera- re i Malmö stad.

I oktober i år fick 1 085 Mal- möbor mellan 18 och 24 år för- sörjningsstöd, en ökning med 30 procent jämfört med samma period förra året. Antalet perso- ner som får försörjningsstöd ökar stort i Malmö men allra mest ökar det bland de unga.

– Ungdomar är, också histo- riskt sett, de som drabbas först och mest vid en kris. På grund av arbetsrättsliga regler får de ofta gå först från arbetsplatser där människor sägs upp. Och er- sättningssystemen bygger på ti- digare inkomst och arbete. Nå- got som unga inte har hunnit bygga upp och därför inte har någonting att basera en ersätt- ning, till exempel a-kassan, på, säger Per Arvedson. Ser man siffrorna i ett längre perspektiv är de ändå långt ifrån lika höga som de var un- der 1990-talet. Då var arbetslös- heten i Malmö större än idag och invandrare som flyttade in hade mycket svårt att få jobb i det redan ansträngdaJämfört med då har fö läget. rsörj- ningsstödet minskat med 40 procent.

– Vi ser en tydlig uppgång av antalet personer som får försörj- ningsstöd idag. Men det är inte i närheten av hur det var under 1990-talet, säger Per Arvedson. Arbetsmarknaden dålig men inte sämre Skånes arbetsmarknad försämras inte längre. Antal personer som vars- lats om uppsägning är i oktober betydligt lägre än under samma period förra året och de lediga platserna på arbetsförmedlingen minskar inte längre. Men läget är fortfarande allvarligt. I Malmö är nu 10 221 personer öppet arbetslösa. Det innebär drygt 5 procent av befolkningen och en ökning jämfört med förra året. Knappt 15 procent av de arbetslösa är ungdomar mellan 18 och 24 år.

Allt fler ungdomar får försörjningsstöd

D

– Stadex hanterar det cancer- framkallande och brandfarliga ämnet propylenoxid. Men sam- tidigt finns både bostadshus och dagis ett stenkast bort, sä- ger Johanna Nilsson.

Boende och föreningar i områ- det runt Norra Grängesbergsga- tan startade i höstas gemensamt

Nätverket för en giftfri stadsmil- jö. Nätverkets mål är att Stadex slutar använda propylenoxid i sin produktion, alternativt att de flyttar hela sin verksamhet ut från staden.

– Vi diskuterade tidigt att ha en namninsamling för att ska- pa opinion. Vi bestämde oss för

Malmöinitiativet eftersom det verkar vara det effektivaste sät- tet att påverka. Det här är en sak som Malmös politiker fak- tiskt kan göra något åt, säger hon.

För att få så många stödjande underskrifter som möjligt på Malmö stads hemsida skickade nätverket ut mejl med en direkt länk till alla sina med- lemmar.

– Vi fick över 900 röster på två dagar. Sedan stannade det av. Det visade sig att Malmö stad bytt namn på länken och den vi hade skickat ut fungera- de inte längre.

Trots hindret ökar stödet för nätverket i Malmöinitiativet.

När den här tidningen trycktes hade 1 729 personer skrivit un- der förslaget – vilket gör försla- get till det i särklass mest stöd- da. På nätverkets hemsida finns också en direktlänk till Malmö- initiativet.

R Tror du att Malmöinitiati- vet gör att ni lyckas?

– Jag hoppas det, men vi vet ju ännu inte vad Malmöinitia- tivet kan leda till. Jag hoppas att stadsbyggnadsnämnden ser över Stadex tillstånd att hante- ra propylenoxid. Eller att poli- tikerna ber regeringen om re- surser för att hjälpa Stadex att flytta.

– Och vi hoppas också att länsstyrelsen ser den folkliga opinionen och ser över om det går att ompröva Stadex miljö- tillstånd.

R Det är ditt namn som står under förslaget. Vilken re- spons har du fått?– Nätverket kunde inte star- ta ett initiativ, det krävdes en person. Men om det krävs för att få till en förändring så har jag gärna mitt namn där. Alla förstår att vi är många, så det är nätverket som får responsen och den är otroligt positiv från alla håll.

Vi bestämde oss för Malmö- initiativet eftersom det verkar vara det effektivaste sättet att påverka.

”Vi har bara börjat. Vi siktar på att få stöd av fem procent av den röstberättigade befolknin gen i Malmö, så att det kan tas upp till folkomröstning”, säger Johanna Nilsson i Nätverket

för en giftfri stadsmiljö.

Med hjälp av Malmöinitiativet vill Nätverket för en giftfri stadsmiljö få b

ort fabriken Stadex. Många stödjer förslaget på Malmö– Vi tror att detta är e stads hemsida.

tt bra sätt att påverka, säger Johanna Nilsson på nätverket.

text: Björn solfors • Bild: ewa levau

900 röster på två daga r

”Det här är ett bra sätt att påverka”

● EKoNoMI Extra pengar till stadsdelarna Malmös stadsdelar får drygt 50 miljoner kronor extra under nästa år. Anledningen är att skatteintäkterna beräknas bli högre än Malmö stad tidigare räknat med.

Sammanlagt är det 53,5 mil- joner kronor som stadsdelarna får dela på. Det innebär att de sparkrav som Malmös stadsde- lar fått tidigare, på 1 procent un- der 2010, kan minskas.Regeringen har dessutom gett Malmö stad 218 miljoner kronor extra för nästa års budget.

● EKoNoMI Malmö vill kunna bötfälla butiker Nu riskerar butiker i Malmö en straffavgift på upp till 7 500 kronor om de säljer öl och to- bak till ungdomar.

Butikerna får två varningar och efter det får de ett försälj- ningsförbud i upp till ett år. Nio butiker har varnats och Malmö stad har ansökt om att få ett vite utdömt hos länsrät- ten. Högsäsong i Slottstr

ädgården. Trädgårdsmästaren John Taylor tillsammans med Andreas Hansson arbetar med att gräva om och förbättra jorden inför vårens sådd. ”De flesta tror att högsäsongen är under våren och sommaren. Men det är september till omkring jul som vi har som mest att göra”, säger John Taylor. 5 000 vi- ta tulpaner är redan satta och under hösten ska även andra lökar ner i jorden och kom

posthögar byggas. Be- sökare kan fortfarande skåda höstens bruna och gula färger bland perenner och prydnadsgräs.

Full Fart i trädgården Vad är Malmöinitiativet?

Malmöinitiativet har funnits ativet (alla Malmöbor komma med i drygt ett år. Med Mawww.malmo.se) kan lmöiniti- förslag och synpunkter som gäller Malmö. Här kan man också välja att stödja andras initiativ.

Hur går det till?

På www.malmo.se kan man förslag måste skrivas under med ett namn och haregistrera ett förslag. Varje en text som beskriver förslaget.

Den som vill stödja förslaget under med sitt namn (samt mejladress och bostadkan göra det genom asområ-tt skriva de – ej hemadress).

Det finns fler sätt att påverka www.malmo.se/paverka

Klimatfrågan

Anna Wallenborg Gamla väster 1) – Jag har slutat att köra bil och åker tåg istället. Och eftersom jag bor cent- ralt promenerar jag till det mesta. 2) – Nej, det vet jag faktiskt inte.

Katinka Maria Nielsen Möllevången 1) – Jag försöker att inte slösa på vatten och tvätta mer tvätt åt gången, och jag åker tåg istället för bil. 2) – Jag tror det är klimatmötet i Köpenhamn.

Julian Holm Erikslust 1) – Jag försöker att sortera och återvinna. 2) – Jag vet inte, är det ett nytt lag- förslag?

Den 7 december börjar den stora klimatkonferensen COP15 i Köpen- hamn. Vi passade därför på att ta pulsen på några Malmöbors miljö- engagemang. Vi ställde två frågor: 1) Vad gör du för miljön? 2) Vad är COP15? Vad blir det om man lägger

ihop en teatersminkad sjö- kapten, en mekanisk or- kester och ett filmteam?

En julhälsning från Malmö Museer och Skånes Dansteater, är svaret.

text: anna b järnmark Bild: ewa levau I år får Malmö Museers samar- betspartner inga julkort. Istället kommer en länk till en video- hälsning i mejllådan.På Malmö Museer är arbetet med att spela in hälsningen i full gång. Automatorkestern från 1920-talet är så samspelt den kan bli och Paul Bocciolone Strandberg har knäppt alla

guldknappar i kavajen. Han är frilansmusikern som arrangerat och spelat in Jingle Bells till or- kestern. Dessutom är han näst- intill perfekt i rollen som Mal- mös sjungande julvärd.– We’re ready to go, då kör vi, säger Bill Watts, bakom kame- ran. och som på en given signal sät- ter teknikern David Cinthio igång automatorkestern och projektledaren Mimmi Tegnér musiken.

– Ljudet tas inte upp nu. Musi- ken är bara så att jag ska veta hur jag ska sjunga. Sen fixas det i efterhand med läppsynkning, sä- ger Paul Bocciolone SOrkestern ger ifrån sig ett trandberg.

ganska högt fladdrande ljud och David Cinthio förklarar att hundraåriga elmotorer och mekanik knappast är ljudlösa. Dessutom inte outtröttliga. Filminspelningen är nog mest krävande för dessa sju automat- musikaliska män och kvinnor som annars bara ger konserter på lördagarna. För att inte bli ut- brända. Banjokillen är lite upp- skruvad och spelar för fort. Men man enas om att inte sänka hans hastighet mitt i inspel- ningen.

– Nu gör vi en sista tagning. Sen tar vi lunch och låter robo- tarna vila upp sig, säger Bill Watts. Från v 49 fiwww.malmo.se/museernns videon här:

Ibland blir julen en uppskruvad banjo – helt automatiskt

De 10 populäraste Malmöinitiativen 1. För en giftfri stadsmiljö ...1 729

2. Öka trafiksäkerheten i Klagshamn ......213

3. Caroli ny stadsplan ...92

4. Bygg cykelväg lhela Regementsgatängs an ...59

5. Skapa cykelstråhelt bilfria ...k som är ...52

6. Kommunala nyårsraketer ...45

7. Gratis lokaltrafik viktig signal ...41

8. Bilfritt mellan broarna...34

9. Hemlösa ger oss dålig karma ...34

10. Akuten MAS u nder all kritik ...29

Dansare från Skånes Dansteater ackompanjer

as av Automatorkestern. I kulisserna hänger Bill Watts bakom en kamera. Den teatersminkade och sjungande sjökaptenen hade tyvärr gått hem för dagen.

Artikel ur tidning

en Vårt Malmö.

Fortsättning Malmö första kommun att införa e-petitioner i Sverige ➼

Ärende 3

Kreativa mötesplatser, stadens

centrala kulturmötesplatser

Kommunledningskontoret

Datum: 2012-04-23 Kommunstyrelsen

Handläggare: Katja Ketola

Direktnr:

Beteckning: 2011.446 KS

Kulturmötesplatser i centrum

Ärendebeskrivning

Kommunledningskontoret fick i samband med beslut om flerårsstrategin 2012 i kommunfullmäktige den 23 november 2011 i uppdrag att i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen utreda samtliga centrala kulturmötesplatser och deras verksamhetsinriktning för de kommande åren.

Uppdraget skulle redovisas för kommunstyrelsen senast den 28 maj 2012.

Ett förslag till målbild för hur Alingsås kan stärka sin attraktivitet genom ett antal välbelägna mötesplatser som lyfter fram kulturen som bärande kraft för kreativa möten har nu tagits fram. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp från

kommunledningskontoret och kultur och fritidsförvaltningen och i styrgruppen har utvecklingschefen på kommunledningskontoret samt förvaltningscheferna för kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret ingått.

Förslaget till målbild är i stora drag följande:

I stadskärnan skapas möjligheter till ett stråk med kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön mer levande och upplevelserik.

Stråket spänner mellan en pol som utgörs av Kulturhuset och Alströmerska

magasinet, vidare över Lilla Torget och Stora Torget, till den andra polen som utgörs av Kabom-fastigheten.

Målbilden innebär att det offentliga rummet både inomhus och utomhus används, med en kraftig förstärkning av Kulturhuset och utveckling av museiverksamhet i Alströmerska magasinet. Stora och Lilla Torget utvecklas till mötesplatser där olika aktiviteter kan avlösa varandra över året. I en del av Kabom-fastigheten skapas förutsättningar för en kulturmötesplats för främst föreningar, över

generationsgränserna, där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas.

Öppenhet, tillgänglighet, samverkan olika aktörer emellan som uppmuntrar delaktighet och det oväntade mötet är ett genomgående tema.

Detta kan åstadkommas med ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och byggnaderna. Inga nybyggnationer föreslås.

Kommunledningskontorets yttrande

Förslaget till målbild bör skickas på remiss till samtliga nämnder och bolag med sista svarsdatum den 28 september 2012.

Förslag till beslut i Kommunstyrelsen

Förslag till målbild för kreativa mötesplatser, stadens centrala kulturmötesplatser, skickas på remiss till samtliga nämnder och bolag med sista svarsdatum den 28 september 2012.

Kommunledningskontoret

Kjell Hult Katja Ketola

Utvecklingschef Strategichef

Godkänd av: approverName Titel: approverTitle

Datum: approverDate

Kreativa mötesplatser

Stadens centrala kulturmötesplatser

Remissversion 2012-04-23

books

Alingsås kommun, kommunledningskontoret

Illustrationer av Christina Jonsson

Torgen del av Kabom-huset

Alströmerska magasinet

Kulturhuset

2

Kreativa mötesplatser

Stadens centrala kulturmötesplatser

Inledning

Kommunfullmäktige gav den 23 november 2011 i samband med beslut om

flerårsstrategin kommunledningskontoret i uppdrag att i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen utreda samtliga centrala kulturmötesplatser och deras

verksamhetsinriktning för de kommande åren. Uppdraget skulle redovisas för kommunstyrelsen senast den 28 maj 2012.

Denna utredning ger förslag på en målbild för hur Alingsås kan stärka sin attraktivitet genom ett antal välbelägna mötesplatser som lyfter fram kulturen som bärande kraft för kreativa möten. Utredningen börjar i ett vidare omvärldsperspektiv på kultur och lokal attraktivitet för att sedan efter en kortfattad beskrivning av kulturlivet i Alingsås

kommun landa i de centrala kulturmötesplatserna i Alingsås stadskärna. Avslutningsvis redovisas ett förslag till organisation och genomförande. Utredningens förslag har avgränsats till att i första hand omfatta stadskärnan och de kommunala institutionerna för kultur.

Förslag till målbild

I stadskärnan skapas möjligheter till ett stråk med kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa

mötesplatserna gör stadsmiljön levande och upplevelserik.

Stråket spänner mellan en pol vid Kulturhuset och Alströmerska magasinet, vidare över Lilla torget och Stora torget, till den andra polen på Kabom-fastigheten.

Målbilden innebär att det offentliga rummet både inomhus och utomhus används, med en kraftig förstärkning av Kulturhuset och utveckling av museiverksamhet i

Alströmerska magasinet. Stora och Lilla torget utvecklas till mötesplatser där olika aktiviteter kan avlösa varandra över året. I en del av Kabom-huset skapas

förutsättningar för en kulturmötesplats för främst föreningar över generationsgränserna, där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas.

Öppenhet, tillgänglighet, samverkan olika aktörer emellan som uppmuntrar delaktighet, och det oväntade mötet, är ett genomgående tema.

Detta kan åstadkommas med ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och byggnaderna. Inga nybyggnationer föreslås.

Målbild

Kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda.

De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön

mer levande och upplevelserik.

4 Övergripande målsättningar

Kommunens Vision 2019 skall vara en ledstjärna för allt arbete och all planering i Alingsås kommun.

Alingsås är den moderna mötesplatsen, med småstadens fördelar och storstadens möjligheter.

Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen.

Alingsås har 42 000 invånare år 2019.

Kommunfullmäktige anger i kommunens Flerårsstrategi 2012 prioriterade mål. De av målen som närmast hänger samman med denna utredning är:

I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter

I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande

I Alingsås har vi ett rikt och stimulerade kultur- idrotts och föreningsliv